Wikipedia
papwiki
https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal
MediaWiki 1.45.0-wmf.7
first-letter
Medio
Spesial
Diskushon
Usuario
Diskushon usuario
Wikipedia
Diskushon Wikipedia
Fail
Diskushon fail
MediaWiki
Diskushon MediaWiki
Malchi
Diskushon malchi
Yuda
Diskushon yuda
Kategoria
Diskushon kategoria
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Filosofia
0
1554
164376
121381
2025-06-27T12:24:11Z
Caribiana
8320
wikilink
164376
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Filosofia''' ta e kuestionamentu di kustumbernan, naturalesa i kosnan evidentemente probá, den rango di konosemento, [[moralidad|moralidat]], obra, [[siensia]], [[idioma|lenga]], [[polítika]], eksistensia humano, [[historia]], [[kultura]] ets.
<p></p>
Filósofonan no ta konforma nan mes ku respuestanan kla poní i konklushonnan lihé tumá. Es mas, filosofia ta e aktividat di keda hasi preguntanan seguidamente. [[Ludwig Wittgenstein]] a bisa un ten: ''“kaminda otronan ta sigui kana, einan ami ta keda para”''.
== Historia ==
Historia di filosofia oksidental ta [[historia]] di e tradishon filosófiko na Oksidente, den kontraste ku historia di filosofia oriental, ku a desaroyá relativamente independiente. A kuminsá mas ku 2500 aña pasá den Gresia Antiguo i por wòrdu dividi den sinku periodo grandi: filosofia antiguo, filosofia medieval, filosofia [[Renasementu|renasentista]], filosofia moderna i filosofia kontemporáneo, ku ta koresponde ku e periodisashon konvenshonal di historia universal den Époka Antiguo, [[Edad Media|Époka mediano]], [[Renasementu]], [[Edad Moderno|Époka moderno]] i Époka kontemporáneo.
[[Category:Kultura]]
[[Category:Filosofia]]
mfrklvov9rcgcykzasvng7w3tonjpjt
Wikipedia:Portal di komunidat
4
1742
164456
164334
2025-06-27T20:57:08Z
MediaWiki message delivery
4978
/* Sister Projects Task Force reviews Wikispore and Wikinews */ new section
164456
wikitext
text/x-wiki
__NEWSECTIONLINK__
[[Category:Wikipedia]]
{{/kabes}}
== An improved dashboard for the Content Translation tool ==
<div lang="en" dir="ltr">
{{Int:hello}} Wikipedians,
Apologies as this message is not in your language, {{Int:please-translate}}.
The [[mediawikiwiki:Special:MyLanguage/Wikimedia_Language_and_Product_Localization|Language and Product Localization team]] has improved the [https://test.wikipedia.org/w/index.php?title=Special:ContentTranslation&filter-type=automatic&filter-id=previous-edits&active-list=suggestions&from=en&to=es Content Translation dashboard] to create a consistent experience for all contributors using mobile and desktop devices. The improved translation dashboard allows all logged-in users of the tool to enjoy a consistent experience regardless of their type of device.
With a harmonized experience, logged-in desktop users now have access to the capabilities shown in the image below.
[[file:Content_Translation_new-dashboard.png|alt=|center|thumb|576x576px|Notice that in this screenshot, the new dashboard allows: Users to adjust suggestions with the "For you" and "...More" buttons to select general topics or community-created collections (like the example of Climate topic). Also, users can use translation to create new articles (as before) and expand existing articles section by section. You can see how suggestions are provided in the new dashboard in two groups ("Create new pages" and "Expand with new sections")-one for each activity.]]
[[File:Content_Translation_dashboard_on_desktop.png|alt=|center|thumb|577x577px|In the current dashboard, you will notice that you can't adjust suggestions to select topics or community-created collections. Also, you can't expand on existing articles by translating new sections.]]
We will implement [[mw:Special:MyLanguage/Content translation#Improved translation experience|this improvement]] on your wiki '''on Monday, March 17th, 2025''' and remove the current dashboard '''by May 2025'''.
Please reach out with any questions concerning the dashboard in this thread.
Thank you!
On behalf of the Language and Product Localization team.
</div>
<bdi lang="en" dir="ltr">[[User:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]]</bdi> 02:56, 13 mart 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:UOzurumba (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:UOzurumba_(WMF)/sandbox_CX_Unified_dashboard_announcement_list_1&oldid=28382282 -->
== Account creator rechten voor WiRs Wikipedia op Aruba project? ==
Dear admins (@[[User:Bdijkstra|Bdijkstra]], @[[User:Caribiana|Caribiana]], @[[User:Kallmemel|Kallmemel]]),
For [[metawiki:Wikipedia_on_Aruba|the Wikipedia on Aruba]] project the Wikimedian in Residences [[User:Ginelly.Q|Ginelly Quandt]] and [[User:Rarends297|Ricardo Arends]] will be organising and hosting training events for interested people on Aruba to learn how Wikimedia works (e.g. this [[metawiki:Event:Workshop_upload_carnaval_images_BNA_San_Nicolaas|upcoming photo upload workshop]] on March 27).
To allow things to run smoothly, it would be great if they both could have account creator and IP address exception rights on their account, so they can run these events without technical difficulties.
Would you know how we would be able to request these for pap wiki? Thank you so much!
[[User:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[User talk:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 11:25, 14 mart 2025 (UTC)
:Dear Michelle, we can assign IP exception rights, but to my knowledge there are no local users who can assign account creator rights. If nobody objects here within a few days, then I believe you can make a request at [[m:Steward requests/Permissions#Miscellaneous requests]]. [[user:bdijkstra|bdijkstra]] ([[user talk:bdijkstra|diskushon]]) 20:11, 16 mart 2025 (UTC)
::Hi Michelle, as per [https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Account_creator#:~:text=The%20account%20creator%20permission%20is,the%20account%20creator%20flag%20enabled. Wikipedia:Account creator] it is recommended for training purposes to apply for the status of [https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Event_coordinator Wikipedia:Event coordinator]. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:09, 18 mart 2025 (UTC)
:::Hi @[[User:Bdijkstra|Bdijkstra]]@[[User:Caribiana|Caribiana]] thanks for getting back to me and your input. Could you @[[User:Bdijkstra|Bdijkstra]] please assign IP address exception rights for their accounts, because from what I understand from Wikipedia:Event coordinator (thank you for forwarding @[[User:Caribiana|Caribiana]]!) IP address exception rights are not part of the event coordinator rights? Also, since there have been no objections in the last couple of days I have proceeded to make a request [[metawiki:Steward_requests/Miscellaneous#Event_coordinator_rights_request_on_pap.wp|here]]. Thank you again for your help! [[User:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[User talk:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 13:28, 18 mart 2025 (UTC)
::::I've assigned the IP address exception rights. As can be seen on [[Special:ListGroupRights]], there is no event coordinator group and the account creator group doesn't have <code>ipblock-exempt</code> rights. [[user:bdijkstra|bdijkstra]] ([[user talk:bdijkstra|diskushon]]) 14:48, 18 mart 2025 (UTC)
:::::Hi @[[User:Bdijkstra|Bdijkstra]] thank you so much! Account creator rights have also been assigned, see [[metawiki:Steward_requests/Permissions/2025-03#account_creator_for_Ginelly.Q@papwiki|here]]. Thank you everyone for your help! [[User:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[User talk:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 15:37, 21 mart 2025 (UTC)
== <span lang="en" dir="ltr">Your wiki will be in read-only soon</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="server-switch"/><div class="plainlinks">
[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Read this message in another language]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Tech%2FServer+switch&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]
The [[foundation:|Wikimedia Foundation]] will switch the traffic between its data centers. This will make sure that Wikipedia and the other Wikimedia wikis can stay online even after a disaster.
All traffic will switch on '''{{#time:j xg|2025-03-19|en}}'''. The switch will start at '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2025-03-19T14:00|en}} {{#time:H:i e|2025-03-19T14:00}}]'''.
Unfortunately, because of some limitations in [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], all editing must stop while the switch is made. We apologize for this disruption, and we are working to minimize it in the future.
A banner will be displayed on all wikis 30 minutes before this operation happens. This banner will remain visible until the end of the operation.
'''You will be able to read, but not edit, all wikis for a short period of time.'''
*You will not be able to edit for up to an hour on {{#time:l j xg Y|2025-03-19|en}}.
*If you try to edit or save during these times, you will see an error message. We hope that no edits will be lost during these minutes, but we can't guarantee it. If you see the error message, then please wait until everything is back to normal. Then you should be able to save your edit. But, we recommend that you make a copy of your changes first, just in case.
''Other effects'':
*Background jobs will be slower and some may be dropped. Red links might not be updated as quickly as normal. If you create an article that is already linked somewhere else, the link will stay red longer than usual. Some long-running scripts will have to be stopped.
* We expect the code deployments to happen as any other week. However, some case-by-case code freezes could punctually happen if the operation require them afterwards.
* [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] will be unavailable for about 90 minutes.
This project may be postponed if necessary. You can [[wikitech:Switch_Datacenter|read the schedule at wikitech.wikimedia.org]]. Any changes will be announced in the schedule.
'''Please share this information with your community.'''</div><section end="server-switch"/>
</div>
<bdi lang="en" dir="ltr">[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]]</bdi> 23:14, 14 mart 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Quiddity (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=28307742 -->
== Namespace names ==
Hi,
Currently, this Wikipedia doesn't have its own namespace names. All the namespace names are written in English: "Talk", "User", "Template", and so on.
Would you like to define your own namespace names?
You can read more about this here: [[betawiki:Translating:MediaWiki#Translating_namespace_names|:translatewiki:Translating:MediaWiki#Translating namespace names]]
Just fill this table:
{| class="wikitable"
|+Namespaces
!English namespace name
!Dutch name
!Spanish namespace name
!Papiamentu name
|-
|Media
|Media
|Medio
|Medio
|-
|Special
|Speciaal
|Especial
|Spesial
|-
|Talk
|Overleg
|Discusión
|Diskushon
|-
|User
|Gebruiker
|Usuario
|Usuario
|-
|User talk
|Overleg gebruiker
|Usuario discusión
|Diskushon usuario
|-
|''Wikipedia'' talk
|Overleg ''Wikipedia''
|''Wikipedia'' discusión
|Diskushon ''Wikipedia''
|-
|File
|Bestand
|Archivo
|Fail
|-
|File talk
|Overleg bestand
|Archivo discusión
|Diskushon fail
|-
|MediaWiki
|MediaWiki
|MediaWiki
|MediaWiki
|-
|MediaWiki talk
|Overleg MediaWiki
|MediaWiki discusión
|Diskushon MediaWiki
|-
|Template
|Sjabloon
|Plantilla
|Malchi
|-
|Template talk
|Overleg sjabloon
|Plantilla discusión
|Diskushon malchi
|-
|Help
|Help
|Ayuda
|Yuda
|-
|Help talk
|Overleg help
|Ayuda discusión
|Diskushon yuda
|-
|Category
|Categorie
|Categoría
|Kategoria
|-
|Category talk
|Overleg categorie
|Categoría_discusión
|Diskushon kategoria
|-
|Module
|Module
|Módulo
|Module
|-
|Module talk
|Overleg module
|Módulo discusión
|Diskushon module
|}
Also, is there a difference in your language between masculine and feminine (for example, like in Spanish: Usuario / Usuaria)?
Thank you! [[User:Amire80|Amire80]] ([[User talk:Amire80|diskushon]]) 19:01, 19 mart 2025 (UTC)
:Hi @[[User:Amire80|Amire80]],
:No, gender difference.
:Thank you. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 10:17, 20 mart 2025 (UTC)
::Fantastic, thank you! :) [[User:Amire80|Amire80]] ([[User talk:Amire80|diskushon]]) 17:03, 21 mart 2025 (UTC)
== Pap.wiki - Wikipedia riba Aruba ==
@[[User:Ginelly.Q]], [[User:Rarends297]], mi ta contento di mira e stapnan den promocion pa atrae boluntario pa wikipedia, e particular e videonan di instruccion na Papiamento. Mi ta kere cu pap.wiki por haci bon uso di nan, pesey mi kier pidi si por upload nan tambe riba [https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Aruba Wiki Commons] pa nos por haya acceso. Consehabel ta pa traha un categoria apart riba Wiki Commons relaciona cu tur e actividadnan di e proyecto WiR pa Aruba. Aunke mi sa cu Michelle sa esey, mi kier probecha pa menciona cu nos pagina principal ta na boso disposicion pa haci anuncio, pone agenda, potret etc. pa asina re-enforza e laso entre WiR y pap.wiki. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 13:53, 3 aprel 2025 (UTC)
:Nos ta trahando riba e parti aki, e meta ta pa hasi tur informacion mas accesibel pa tur hende por mira y hasi uso di dje. Den e categoria:Wikipedia on Aruba ya caba por haya imagen pronto tur futuro video di introduccion cu nos ta produci. Nos lo tuma e pagina principal na cuenta danki. [[Usuario:Ginelly.Q|Ginelly.Q]] ([[Diskushon usuario:Ginelly.Q|diskushon]]) 12:53, 28 aprel 2025 (UTC)
@[[User:Ginelly.Q]], mi a caba di reacciona riba e pagina di discusion di Kallmemel. Mi a tuma nota di e categoria:Wikipedia on Aruba y mas categoria cu a wordo agrega riba Wiki Commons, incluso (re)clasificacion di potretnan recientemente. Esey ta facilita e trabou di e editornan. Alvast danki y mi lo keda pendiente di noticia ora e videonan wordo upload. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 14:45, 28 aprel 2025 (UTC)
== Final proposed modifications to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines and U4C Charter now posted ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
The proposed modifications to the [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines]] and the U4C Charter [[m:Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/2025/Proposed_Changes|are now on Meta-wiki for community notice]] in advance of the voting period. This final draft was developed from the previous two rounds of community review. Community members will be able to vote on these modifications starting on 17 April 2025. The vote will close on 1 May 2025, and results will be announced no later than 12 May 2025. The U4C election period, starting with a call for candidates, will open immediately following the announcement of the review results. More information will be posted on [[m:Special:MyLanguage//Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election|the wiki page for the election]] soon.
Please be advised that this process will require more messages to be sent here over the next two months.
The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|review the U4C Charter]].
Please share this message with members of your community so they can participate as well.
-- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|talk]]) 02:04, 4 aprel 2025 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28469465 -->
== Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025: Invitation ==
<div lang="en" dir="ltr">
[[File:UCDM 2025 general.png|180px|right]]
{{int:please-translate}}
Hello, dear Wikipedians!<br/>
[[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Ukraine|Wikimedia Ukraine]], in cooperation with the [[:en:Ministry of Foreign Affairs of Ukraine|MFA of Ukraine]] and [[:en:Ukrainian Institute|Ukrainian Institute]], has launched the fifth edition of writing challenge "'''[[:m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025|Ukraine's Cultural Diplomacy Month]]'''", which lasts from '''14th April''' until '''16th May 2025'''. The campaign is dedicated to famous Ukrainian artists of cinema, music, literature, architecture, design, and cultural phenomena of Ukraine that are now part of world heritage. We accept contributions in every language!
The most active contesters will receive prizes.
If you are interested in coordinating long-term community engagement for the campaign and becoming a local ambassador, we would love to hear from you! Please let us know your interest.
<br/>
We invite you to take part and help us improve the coverage of Ukrainian culture on Wikipedia in your language! Also, we plan to set up a [[:m:CentralNotice/Request/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025|banner]] to notify users of the possibility to participate in such a challenge! [[:m:User:OlesiaLukaniuk (WMUA)|OlesiaLukaniuk (WMUA)]] ([[:m:User talk:OlesiaLukaniuk (WMUA)|talk]])
</div>
16:11, 16 aprel 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Hide on Rosé@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:OlesiaLukaniuk_(WMUA)/list_of_wikis&oldid=28552112 -->
== Vote now on the revised UCoC Enforcement Guidelines and U4C Charter ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
The voting period for the revisions to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines ("UCoC EG") and the UCoC's Coordinating Committee Charter is open now through the end of 1 May (UTC) ([https://zonestamp.toolforge.org/1746162000 find in your time zone]). [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/2025/Voter_information|Read the information on how to participate and read over the proposal before voting]] on the UCoC page on Meta-wiki.
The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review of the EG and Charter was planned and implemented by the U4C. Further information will be provided in the coming months about the review of the UCoC itself. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|review the U4C Charter]].
Please share this message with members of your community so they can participate as well.
In cooperation with the U4C -- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|talk]]) 00:34, 17 aprel 2025 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28469465 -->
== Sub-referencing: User testing ==
<div lang="en" dir="ltr">
[[File:Sub-referencing reuse visual.png|400px|right]]
<small>''Apologies for writing in English, please help us by providing a translation below''</small>
Hi I’m Johannes from [[:m:Wikimedia Deutschland|Wikimedia Deutschland]]'s [[:m:WMDE Technical Wishes|Technical Wishes team]]. We are making great strides with the new [[:m:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|sub-referencing feature]] and we’d love to invite you to take part in two activities to help us move this work further:
#'''Try it out and share your feedback'''
#:[[:m:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing# Test the prototype|Please try]] the updated ''wikitext'' feature [https://en.wikipedia.beta.wmflabs.org/wiki/Sub-referencing on the beta wiki] and let us know what you think, either [[:m:Talk:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|on our talk page]] or by [https://greatquestion.co/wikimediadeutschland/talktotechwish booking a call] with our UX researcher.
#'''Get a sneak peak and help shape the ''Visual Editor'' user designs'''
#:Help us test the new design prototypes by participating in user sessions – [https://greatquestion.co/wikimediadeutschland/gxk0taud/apply sign up here to receive an invite]. We're especially hoping to speak with people from underrepresented and diverse groups. If that's you, please consider signing up! No prior or extensive editing experience is required. User sessions will start ''May 14th''.
We plan to bring this feature to Wikimedia wikis later this year. We’ll reach out to wikis for piloting in time for deployments. Creators and maintainers of reference-related tools and templates will be contacted beforehand as well.
Thank you very much for your support and encouragement so far in helping bring this feature to life! </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:Johannes Richter (WMDE)|Johannes Richter (WMDE)]] ([[User talk:Johannes Richter (WMDE)|talk]])</bdi> 15:03, 28 aprel 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Johannes Richter (WMDE)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johannes_Richter_(WMDE)/Sub-referencing/massmessage_list&oldid=28628657 -->
== <span lang="en" dir="ltr">Vote on proposed modifications to the UCoC Enforcement Guidelines and U4C Charter</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="announcement-content" />
The voting period for the revisions to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines and U4C Charter closes on 1 May 2025 at 23:59 UTC ([https://zonestamp.toolforge.org/1746162000 find in your time zone]). [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Annual review/2025/Voter information|Read the information on how to participate and read over the proposal before voting]] on the UCoC page on Meta-wiki.
The [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|review the U4C Charter]].
Please share this message with members of your community in your language, as appropriate, so they can participate as well.
In cooperation with the U4C -- <section end="announcement-content" />
</div>
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
[[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 03:41, 29 aprel 2025 (UTC)</div>
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 -->
== We will be enabling the new Charts extension on your wiki soon! ==
''(Apologies for posting in English)''
Hi all! We have good news to share regarding the ongoing problem with graphs and charts affecting all wikis that use them.
As you probably know, the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Graph|old Graph extension]] was disabled in 2023 [[listarchive:list/wikitech-l@lists.wikimedia.org/thread/EWL4AGBEZEDMNNFTM4FRD4MHOU3CVESO/|due to security reasons]]. We’ve worked in these two years to find a solution that could replace the old extension, and provide a safer and better solution to users who wanted to showcase graphs and charts in their articles. We therefore developed the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart|Charts extension]], which will be replacing the old Graph extension and potentially also the [[:mw:Extension:EasyTimeline|EasyTimeline extension]].
After successfully deploying the extension on Italian, Swedish, and Hebrew Wikipedia, as well as on MediaWiki.org, as part of a pilot phase, we are now happy to announce that we are moving forward with the next phase of deployment, which will also include your wiki.
The deployment will happen in batches, and will start from '''May 6'''. Please, consult [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart/Project#Deployment Timeline|our page on MediaWiki.org]] to discover when the new Charts extension will be deployed on your wiki. You can also [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart|consult the documentation]] about the extension on MediaWiki.org.
If you have questions, need clarifications, or just want to express your opinion about it, please refer to the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension_talk:Chart/Project|project’s talk page on Mediawiki.org]], or ping me directly under this thread. If you encounter issues using Charts once it gets enabled on your wiki, please report it on the [[:mw:Extension_talk:Chart/Project|talk page]] or at [[phab:tag/charts|Phabricator]].
Thank you in advance! -- [[User:Sannita (WMF)|User:Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|talk]]) 15:07, 6 mei 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Sannita (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&oldid=28663781 -->
== Proposal to enable the "Contribute" entry point in Papiamento Wikipedia ==
{{Int:Hello}} Papiamento Wikipedians,
Apologies as this message is not in your language. {{Int:please-translate}}.
The [[mediawikiwiki:Wikimedia_Language_and_Product_Localization|WMF Language and Product Localization]] team proposes enabling an entry point called "Contribute" to your Wikipedia.
The [[:bn:বিশেষ:Contribute|Contribute]] entry point is based on collaborative work with other product teams in the Wikimedia Foundation on [[mediawikiwiki:Edit_Discovery|Edit discovery]], which validated the entry point as a persistent and constant path that contributors took to discover ways to contribute content in Wikipedia.
Therefore, enabling this entry point in your Wikipedia will help contributors quickly discover available tools and immediately click to start using them. This entry point is designed to be a central point for discovering contribution tools in Papiamento Wikipedia.
'''Who can access it'''
Once it is enabled in your Wikipedia, newcomers can access the entry point automatically by just logging into their account, click on the User drop-down menu and choose the "Contribute" icon, which takes you to another menu where you will find a self-guided description of what you can do to contribute content, as shown in the image below. An option to "view contributions" is also available to access the list of your contributions.
[[Fail:Mobile_Contribute_Page.png|Mobile Contribute Page]] [[Fail:Mobile_contribute_menu_(detailed).png|Mobile contribute menu (detailed)]]
For experienced contributors, the Contribute icon is not automatically shown in their User drop-down menu. They will still see the "Contributions" option unless they change it to the "Contribute" manually.
We have gotten valuable feedback that helped us improve its discoverability. Now, it is ready to be enabled in other Wikis. One major improvement was to [[phab:T369041|make the entry point optional for experienced contributors]] who still want to have the "Contributions" entry point as default.
We plan to enable it '''on mobile''' for Wikis, where the Section translation tool is enabled. In this way, we will provide a main entry point to the mobile translation dashboard, and the exposure can still be limited by targeting only the mobile platform for now. If there are no objections to having the entry point for mobile users from your community, we will enable it by 26th May 2025.
We welcome your feedback and questions in this thread on our proposal to enable it here. Suppose there are no objections, we will deploy the "Contribute" entry point in your Wikipedia.
We look forward to your response soon.
Thank you!
On behalf of the WMF Language and Product Localization team.
[[Usuario:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[Diskushon usuario:UOzurumba (WMF)|diskushon]]) 05:00, 13 mei 2025 (UTC)
:Thanks for your notification on this proposal. Since I cannot grasp the essence the "contribution" option, can you explain more in detail what is its use/benefit? Is it just another modus for creating/expanding an article on your own platform? [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:22, 24 mei 2025 (UTC)
:@[[Usuario:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ping for your attention. [[Usuario:Ciell|Ciell]] ([[Diskushon usuario:Ciell|diskushon]]) 07:12, 26 mei 2025 (UTC)
::Thank you @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]], for asking for clarification. The contribute is a central place people can access all the available tools in your Wikipedia.
::When newcomers land on Wikipedia, there is no one place where they can see all the different ways they can contribute in Wikipedia. So, it is difficult for them to figure out the tools they can use, how they can contribute, and how to access them. The contribute menu is an official place to find all the available tools. The Contribute menu will become a central place where newcomers can find all the available contribution tools to Upload a media file, Start writing a new article, improve existing articles, or start a translation in that Wiki.
::I hope this explanation helps you. Feel free to ask me any other question. Thank you!
::[[Usuario:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[Diskushon usuario:UOzurumba (WMF)|diskushon]]) 13:50, 26 mei 2025 (UTC)
:::Thank you for your clarification. Since this tool seems to be very handy to have available for newcomers I have no objection, once a default option is included for experienced contributors. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 14:04, 26 mei 2025 (UTC)
::::Thank you @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]]. [[Usuario:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[Diskushon usuario:UOzurumba (WMF)|diskushon]]) 19:20, 26 mei 2025 (UTC)
== <span lang="en" dir="ltr">Call for Candidates for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="announcement-content" />
The results of voting on the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines and Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) Charter is [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Annual review/2025#Results|available on Meta-wiki]].
You may now [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025/Candidates|submit your candidacy to serve on the U4C]] through 29 May 2025 at 12:00 UTC. Information about [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025|eligibility, process, and the timeline are on Meta-wiki]]. Voting on candidates will open on 1 June 2025 and run for two weeks, closing on 15 June 2025 at 12:00 UTC.
If you have any questions, you can ask on [[m:Talk:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025|the discussion page for the election]]. -- in cooperation with the U4C, </div><section end="announcement-content" />
</div>
<bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|papia]])</bdi> 22:07, 15 mei 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 -->
== RfC ongoing regarding Abstract Wikipedia (and your project) ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
''(Apologies for posting in English, if this is not your first language)''
Hello all! We opened a discussion on Meta about a very delicate issue for the development of [[:m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia|Abstract Wikipedia]]: where to store the abstract content that will be developed through functions from Wikifunctions and data from Wikidata. Since some of the hypothesis involve your project, we wanted to hear your thoughts too.
We want to make the decision process clear: we do not yet know which option we want to use, which is why we are consulting here. We will take the arguments from the Wikimedia communities into account, and we want to consult with the different communities and hear arguments that will help us with the decision. The decision will be made and communicated after the consultation period by the Foundation.
You can read the various hypothesis and have your say at [[:m:Abstract Wikipedia/Location of Abstract Content|Abstract Wikipedia/Location of Abstract Content]]. Thank you in advance! -- [[User:Sannita (WMF)|Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|<span class="signature-talk">{{int:Talkpagelinktext}}</span>]]) 15:27, 22 mei 2025 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Sannita (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&oldid=28768453 -->
== <span lang="en" dir="ltr">Wikimedia Foundation Board of Trustees 2025 Selection & Call for Questions</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="announcement-content" />
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Selection announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Selection announcement}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]''
Dear all,
This year, the term of 2 (two) Community- and Affiliate-selected Trustees on the Wikimedia Foundation Board of Trustees will come to an end [1]. The Board invites the whole movement to participate in this year’s selection process and vote to fill those seats.
The Elections Committee will oversee this process with support from Foundation staff [2]. The Governance Committee, composed of trustees who are not candidates in the 2025 community-and-affiliate-selected trustee selection process (Raju Narisetti, Shani Evenstein Sigalov, Lorenzo Losa, Kathy Collins, Victoria Doronina and Esra’a Al Shafei) [3], is tasked with providing Board oversight for the 2025 trustee selection process and for keeping the Board informed. More details on the roles of the Elections Committee, Board, and staff are here [4].
Here are the key planned dates:
* May 22 – June 5: Announcement (this communication) and call for questions period [6]
* June 17 – July 1, 2025: Call for candidates
* July 2025: If needed, affiliates vote to shortlist candidates if more than 10 apply [5]
* August 2025: Campaign period
* August – September 2025: Two-week community voting period
* October – November 2025: Background check of selected candidates
* Board’s Meeting in December 2025: New trustees seated
Learn more about the 2025 selection process - including the detailed timeline, the candidacy process, the campaign rules, and the voter eligibility criteria - on this Meta-wiki page [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025|[link]]].
'''Call for Questions'''
In each selection process, the community has the opportunity to submit questions for the Board of Trustees candidates to answer. The Election Committee selects questions from the list developed by the community for the candidates to answer. Candidates must answer all the required questions in the application in order to be eligible; otherwise their application will be disqualified. This year, the Election Committee will select 5 questions for the candidates to answer. The selected questions may be a combination of what’s been submitted from the community, if they’re alike or related. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Questions_for_candidates|[link]]]
'''Election Volunteers'''
Another way to be involved with the 2025 selection process is to be an Election Volunteer. Election Volunteers are a bridge between the Elections Committee and their respective community. They help ensure their community is represented and mobilize them to vote. Learn more about the program and how to join on this Meta-wiki page [[m:Wikimedia_Foundation_elections/2025/Election_volunteers|[link].]]
Thank you!
[1] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Results
[2] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Committee:Elections_Committee_Charter
[3] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Resolution:Committee_Membership,_December_2024
[4] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections_committee/Roles
[5] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2025/FAQ
[6] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Questions_for_candidates
Best regards,
Victoria Doronina
Board Liaison to the Elections Committee
Governance Committee<section end="announcement-content" />
</div>
[[Usuario:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskushon usuario:MediaWiki message delivery|diskushon]]) 03:07, 28 mei 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:RamzyM (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 -->
== Pagina Spesial missing from main menu due to update vector skins - moderator action required ==
Dear @[[Usuario:Bdijkstra|Bdijkstra]]@[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]]@[[Usuario:Caribiana|Caribiana]], regarding the question @Caribiana asked me last week about the Pagina Spesial missing from the main menu, it appears that there has been an update in january which caused the link to be lost entirely by now (my interpretation). The solution is that site admins need to update the MediaWiki sidebar, see [https://phabricator.wikimedia.org/T385346 here]. Hope this helps fix things! [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 07:31, 28 mei 2025 (UTC)
:I've added the link to the Main Menu (by editing [[MediaWiki:Sidebar]]). [[user:bdijkstra|bdijkstra]] ([[user talk:bdijkstra|diskushon]]) 15:46, 28 mei 2025 (UTC)
::@[[Usuario:Bdijkstra|Bdijkstra]] Thanks for the replacement now available. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:11, 2 yüni 2025 (UTC)
== <span lang="en" dir="ltr"> Upcoming Deployment of the CampaignEvents Extension</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="message"/>
Hello everyone,
''(Apologies for posting in English if English is not your first language. Please help translate to your language.)''
The Campaigns Product Team is planning a global deployment of the '''[[:mw:Help:Extension:CampaignEvents|CampaignEvents extension]]''' to all Wikipedias, including this wiki, during the '''week of June 23rd'''.
This extension is designed to help organizers plan and manage events, WikiProjects, and other on-wiki collaborations - and to make these efforts more discoverable.
The three main features of this extension are:
* '''[[:m:Event_Center/Registration|Event Registration]]''': A simple way to sign up for events on the wiki.
* '''[[:m:CampaignEvents/Collaboration_list|Collaboration List]]''': A global list of events and a local list of WikiProjects, accessible at '''[[:m:Special:AllEvents|Special:AllEvents]]'''.
* '''[[:m:Campaigns/Foundation_Product_Team/Invitation_list|Invitation Lists]]''': A tool to help organizers find editors who might want to join, based on their past contributions.
'''Note''': The extension comes with a new user right called '''"Event Organizer"''', which will be managed by administrators on this wiki. Organizer tools like Event Registration and Invitation Lists will only work if someone is granted this right. The Collaboration List is available to everyone immediately after deployment.
The extension is already live on several wikis, including '''Meta, Wikidata, English Wikipedia''', and more ( [[m:CampaignEvents/Deployment_status#Current_Deployment_Status_for_CampaignEvents_extension| See the full deployment list]])
If you have any questions, concerns, or feedback, please feel free to share them on the [[m:Talk:CampaignEvents| extension talkpage]]. We’d love to hear from you before the rollout.
Thank you! <section end="message"/>
</div>
<bdi lang="en" dir="ltr">[[User:Udehb-WMF|Udehb-WMF]] ([[User talk:Udehb-WMF|papia]]) 16:47, 29 mei 2025 (UTC)</bdi>
<!-- Message sent by User:Udehb-WMF@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Udehb-WMF/sandbox/deployment_audience&oldid=28803829 -->
== Collecion de Graaff added to Wikimedia Commons ==
Dear @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] @[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]], this morning I added 269 photographs from the Graaff collection to Wikimedia Commons. The photo's were made between appr. 1966 to the late 1980s, and show a wide variety of topics and locations (hotels, stores, night clubs, nature, archeology). They can be viewed [[C:Category:Collection Rinus de Graaff|here]]. Please let me know if you have any questions or remarks about the upload and if we can make any improvements. [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 10:17, 30 mei 2025 (UTC)
:@[[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] Top! Ik kan al een aantal van gebruiken. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:25, 30 mei 2025 (UTC)
:Hi @[[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]], I already see improvements in the "Summary" section, compared to previous uploads of collections, for example the date of the work has been added. At the moment, the only detail that jumps out is the description in the "Summary" are all defined as English but some are Papiamento and others are Dutch descriptions. For example: "Noordkust Aruba 1974-01-01" and "Museo Arquelogico Aruba 1989-07-29" is defined as English. Furthermore, Great work! [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 10:29, 30 mei 2025 (UTC)
::Hi @Caribiana and @Kallmemel, thanks for checking it out! The English description in the summary is indeed a point for improvement: I ran into a technical limitation of the upload tool I was using (OpenRefine), which did not recognise pap-aw, only papiamentu as a possible language. So I opted to add them as English captions for now and will change that later onces the tool recognises pap-aw. So that is work in progress for now.. [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 12:31, 30 mei 2025 (UTC)
== Vote now in the 2025 U4C Election ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
Apologies for writing in English.
{{Int:Please-translate}}
Eligible voters are asked to participate in the 2025 [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] election. More information–including an eligibility check, voting process information, candidate information, and a link to the vote–are available on Meta at the [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election/2025|2025 Election information page]]. The vote closes on 17 June 2025 at [https://zonestamp.toolforge.org/1750161600 12:00 UTC].
Please vote if your account is eligible. Results will be available by 1 July 2025. -- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 23:01, 13 yüni 2025 (UTC) </div>
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28848819 -->
== <span lang="en" dir="ltr">Wikimedia Foundation Board of Trustees 2025 - Call for Candidates</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="announcement-content" />
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Call for candidates|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Call for candidates}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>
Hello all,
The [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025|call for candidates for the 2025 Wikimedia Foundation Board of Trustees selection is now open]] from June 17, 2025 – July 2, 2025 at 11:59 UTC [1]. The Board of Trustees oversees the Wikimedia Foundation's work, and each Trustee serves a three-year term [2]. This is a volunteer position.
This year, the Wikimedia community will vote in late August through September 2025 to fill two (2) seats on the Foundation Board. Could you – or someone you know – be a good fit to join the Wikimedia Foundation's Board of Trustees? [3]
Learn more about what it takes to stand for these leadership positions and how to submit your candidacy on [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Candidate application|this Meta-wiki page]] or encourage someone else to run in this year's election.
Best regards,
Abhishek Suryawanshi<br />
Chair of the Elections Committee
On behalf of the Elections Committee and Governance Committee
[1] https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Call_for_candidates
[2] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Legal:Bylaws#(B)_Term.
[3] https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Resources_for_candidates<section end="announcement-content" />
</div>
[[Usuario:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskushon usuario:MediaWiki message delivery|diskushon]]) 17:44, 17 yüni 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:RamzyM (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28866958 -->
== Pap wiki project page with Wikipedia on Aruba info ==
Hi @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]]@[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] (pinging @[[Usuario:Ginelly.Q|Ginelly.Q]]and @[[Usuario:Rarends297|Rarends297]]), I just created a project page for the Wikipedia on Aruba project with all information that would by handy for you to know. It is located at [[Wikipedia:Wikipedia riba Aruba]]. The page will be translated to Papiamento a.s.a.p. Please let me know if you have any suggestions or remarks! Best wishes, [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 09:37, 20 yüni 2025 (UTC)
:This is very helpful thank you @[[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]]@[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] hope to Exhange thoughts and ideas agian with you on the progress of the project. Give you an update on the work me @[[Usuario:Rarends297|Rarends297]] are doing. Let us know when will suit you best. Saludo [[Usuario:Ginelly.Q|Ginelly.Q]] ([[Diskushon usuario:Ginelly.Q|diskushon]]) 00:52, 27 yüni 2025 (UTC)
::Hi @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]], @[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] @[[Usuario:Ginelly.Q|Ginelly.Q]] @[[Usuario:Rarends297|Rarends297]] update: the project page has been translated to Papiamento last week, please feel free to make improvements if needed! [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 06:22, 27 yüni 2025 (UTC)
== <span lang="en" dir="ltr">Sister Projects Task Force reviews Wikispore and Wikinews</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="message"/>
Dear Wikimedia Community,
The [[m:Wikimedia Foundation Community Affairs Committee|Community Affairs Committee (CAC)]] of the Wikimedia Foundation Board of Trustees assigned [[m:Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Sister Projects Task Force|the Sister Projects Task Force (SPTF)]] to update and implement a procedure for assessing the lifecycle of Sister Projects – wiki [[m:Wikimedia projects|projects supported by Wikimedia Foundation (WMF)]].
A vision of relevant, accessible, and impactful free knowledge has always guided the Wikimedia Movement. As the ecosystem of Wikimedia projects continues to evolve, it is crucial that we periodically review existing projects to ensure they still align with our goals and community capacity.
Despite their noble intent, some projects may no longer effectively serve their original purpose. '''Reviewing such projects is not about giving up – it's about responsible stewardship of shared resources'''. Volunteer time, staff support, infrastructure, and community attention are finite, and the non-technical costs tend to grow significantly as our ecosystem has entered a different age of the internet than the one we were founded in. Supporting inactive projects or projects that didn't meet our ambitions can unintentionally divert these resources from areas with more potential impact.
Moreover, maintaining projects that no longer reflect the quality and reliability of the Wikimedia name stands for, involves a reputational risk. An abandoned or less reliable project affects trust in the Wikimedia movement.
Lastly, '''failing to sunset or reimagine projects that are no longer working can make it much harder to start new ones'''. When the community feels bound to every past decision – no matter how outdated – we risk stagnation. A healthy ecosystem must allow for evolution, adaptation, and, when necessary, letting go. If we create the expectation that every project must exist indefinitely, we limit our ability to experiment and innovate.
Because of this, SPTF reviewed two requests concerning the lifecycle of the Sister Projects to work through and demonstrate the review process. We chose Wikispore as a case study for a possible new Sister Project opening and Wikinews as a case study for a review of an existing project. Preliminary findings were discussed with the CAC, and a community consultation on both proposals was recommended.
=== Wikispore ===
The [[m:Wikispore|application to consider Wikispore]] was submitted in 2019. SPTF decided to review this request in more depth because rather than being concentrated on a specific topic, as most of the proposals for the new Sister Projects are, Wikispore has the potential to nurture multiple start-up Sister Projects.
After careful consideration, the SPTF has decided '''not to recommend''' Wikispore as a Wikimedia Sister Project. Considering the current activity level, the current arrangement allows '''better flexibility''' and experimentation while WMF provides core infrastructural support.
We acknowledge the initiative's potential and seek community input on what would constitute a sufficient level of activity and engagement to reconsider its status in the future.
As part of the process, we shared the decision with the Wikispore community and invited one of its leaders, Pharos, to an SPTF meeting.
Currently, we especially invite feedback on measurable criteria indicating the project's readiness, such as contributor numbers, content volume, and sustained community support. This would clarify the criteria sufficient for opening a new Sister Project, including possible future Wikispore re-application. However, the numbers will always be a guide because any number can be gamed.
=== Wikinews ===
We chose to review Wikinews among existing Sister Projects because it is the one for which we have observed the highest level of concern in multiple ways.
Since the SPTF was convened in 2023, its members have asked for the community's opinions during conferences and community calls about Sister Projects that did not fulfil their promise in the Wikimedia movement.[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:WCNA_2024._Sister_Projects_-_opening%3F_closing%3F_merging%3F_splitting%3F.pdf <nowiki>[1]</nowiki>][https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_Community_Affairs_Committee/Sister_Projects_Task_Force#Wikimania_2023_session_%22Sister_Projects:_past,_present_and_the_glorious_future%22 <nowiki>[2]</nowiki>][https://meta.wikimedia.org/wiki/WikiConvention_francophone/2024/Programme/Quelle_proc%C3%A9dure_pour_ouvrir_ou_fermer_un_projet_%3F <nowiki>[3]</nowiki>] Wikinews was the leading candidate for an evaluation because people from multiple language communities proposed it. Additionally, by most measures, it is the least active Sister Project, with the greatest drop in activity over the years.
While the Language Committee routinely opens and closes language versions of the Sister Projects in small languages, there has never been a valid proposal to close Wikipedia in major languages or any project in English. This is not true for Wikinews, where there was a proposal to close English Wikinews, which gained some traction but did not result in any action[https://meta.wikimedia.org/wiki/Proposals_for_closing_projects/Closure_of_English_Wikinews <nowiki>[4]</nowiki>][https://meta.wikimedia.org/wiki/WikiConvention_francophone/2024/Programme/Quelle_proc%C3%A9dure_pour_ouvrir_ou_fermer_un_projet_%3F <nowiki>[5]</nowiki>, see section 5] as well as a draft proposal to close all languages of Wikinews[https://meta.wikimedia.org/wiki/Talk:Proposals_for_closing_projects/Archive_2#Close_Wikinews_completely,_all_languages? <nowiki>[6]</nowiki>].
[[:c:File:Sister Projects Taskforce Wikinews review 2024.pdf|Initial metrics]] compiled by WMF staff also support the community's concerns about Wikinews.
Based on this report, SPTF recommends a community reevaluation of Wikinews. We conclude that its current structure and activity levels are the lowest among the existing sister projects. SPTF also recommends pausing the opening of new language editions while the consultation runs.
SPTF brings this analysis to a discussion and welcomes discussions of alternative outcomes, including potential restructuring efforts or integration with other Wikimedia initiatives.
'''Options''' mentioned so far (which might be applied to just low-activity languages or all languages) include but are not limited to:
*Restructure how Wikinews works and is linked to other current events efforts on the projects,
*Merge the content of Wikinews into the relevant language Wikipedias, possibly in a new namespace,
*Merge content into compatibly licensed external projects,
*Archive Wikinews projects.
Your insights and perspectives are invaluable in shaping the future of these projects. We encourage all interested community members to share their thoughts on the relevant discussion pages or through other designated feedback channels.
=== Feedback and next steps ===
We'd be grateful if you want to take part in a conversation on the future of these projects and the review process. We are setting up two different project pages: [[m:Public consultation about Wikispore|Public consultation about Wikispore]] and [[m:Public consultation about Wikinews|Public consultation about Wikinews]]. Please participate between 27 June 2025 and 27 July 2025, after which we will summarize the discussion to move forward. You can write in your own language.
I will also host a community conversation 16th July Wednesday 11.00 UTC and 17th July Thursday 17.00 UTC (call links to follow shortly) and will be around at Wikimania for more discussions.
<section end="message"/>
</div>
-- [[User:Victoria|Victoria]] on behalf of the Sister Project Task Force, 20:57, 27 yüni 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Johan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johan_(WMF)/Sister_project_MassMassage_on_behalf_of_Victoria/Target_list&oldid=28911188 -->
lvetl9qmqv5knkl1wn9bjz3xvioc8qg
Bandera di Kòrsou
0
1907
164472
158721
2025-06-28T06:13:30Z
Caribiana
8320
spam
164472
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox bandera
| variante = c
| nomber = Kòrsou
| alias =
| imagen = Flag_of_Curaçao.svg
| descripcion = Bandera di Kòrsou
| uzo = Bandera nashonal
| fordi_uzo =
| diseño = Bandera blou ku un strepi hel i dos strea blanku na e parti ariba di e banda di hisamentu
| diseñador = Martin den Dulk
| color = {{legend|#002780|Blou}}
{{legend|#F9E90C|Hel}}
{{legend|#FFFFFF|Blanku}}
| imagen1 = Flag of the Governor of Curaçao.svg
| descripcion1 = {{FIAV|normal}} Bandera di Gobernador di Kòrsou
| imagen2 = Flag of Curaçao (1982-1984).svg
| descripcion2 = {{FIAV|historical}} Diseño anterior (1982-1984)
}}
E '''Bandera di Kòrsou''' ta un simbolo nashonal di [[Kòrsou]]. E tambe tabata representá e isla tempu ku e teritorio insular di Kòrsou ("eilandgebied") tabata forma parti di [[Antias Hulandes]] di 1984 te ku 2010 ora Antia a desmantelá.
== Origen ==
Na 12 di mei 1984 gobiernu di Kòrsou a instalá un komishon pa asina bini ku un diseño pa un bandera di teritorio insular di Kòrsou. Asina e komishon a tene un konkurso pa asina skohe e miho diseño. For di e mil sheteshen diseño e komishon aki a skohe 10 i despues a skohe esun aktual komo diseño ofisial di bandera di teritorio insular di Kòrsou. E diseño a wordu diseña pa Martin den Dulk.
E bandera a wordu aprobá dor di e “Dekreto Insular di Bandera di Kòrsou” dia [[2 di yüli]] [[1984]]. Nan a skohe e fecha aki, pasobra 2 di yüli 1951 ta e dia ku [[Konseho Insular|Konseho Insular di Kòrsou]] a reuní pa promé biaha. Tambe riba 2 di yüli 1984, Diputado di Enseñansa i Kultura, [[Willy Franco|W.M. Franco]], ta esun ku tabata tin e honor di hisa pa promé biaha [[bandera di Kòrsou]] p’asina inougurá e prome “[[Dia di Bandera di Kòrsou|Dia di Bandera]]” ofisialmente.<ref>[https://web.archive.org/web/20110722200205/http://www.curacao-gov.an/Site.nsf/6798ee24f525c5460425705f006d9308/f2f605805a29b432042571ef00689c11/$FILE/bukidibanderaihimno.pdf Buki di Bandera, Eskudo i Himno] (2004)</ref>
== Komposishon ==
E bandera tin un forma rektanhular i ta partí di ariba bai abou den tres faha horizontal di blou, hel i blou. E tres fahanan aki tin proporshon di (5:1:2). Na e banda kaminda e hilu di bandera ta pasa tin dos strea koló blanku di sinku punta. E promé strea tin un diameter igual na un seksto parti (1/6) di e hanchura di e bandera: e punto sentral di e strea ta situá na un distansha di 1/6 parti di hanchura di e bandera, tantu for di e rant ariba komo e rant na man robes di e bandera. E di dos strea tin un diameter igual na dos nobeno parti (2/9) di e hanchura di e bandera: e punto sentral di e strea ta situá na un distansha di un terser parti (1/3) di hanchura di e bandera, tantu for di e rant ariba komo na man robes di e bandera. Un punta di kada strea ta mustra stret ariba. E ángulonan di e dos streanan ta kèrpi i nan kada un tin trintiseis grado (36°). Proporshon di e hanchura i largura di e bandera tin un relashon di dos pa tres (2 : 3).
== Kolónan ==
E koló prinsipal di e bandera ta un blou ultramarino ([[pantone]] 280) i e koló hel ta hel di lamunchi (pantone 102). E blou ariba ta nifiká e shelu di Kòrsou. E hel meimei ta nifiká e solo skèrpi di Kòrsou i e felisidat di e pueblo [[Kòrsou|kurasoleño]]. E sinku puntonan di e streanan ta nifiká e sinku kontinentenan di kaminda e pueblo ta bini for di dje. Anto e strea grandi ta para pa Kòrsou i e strea chikitu pa [[Klein Kòrsou]].
== Mira tambe ==
* [[Bandera di Antias Hulandes]]
{{Commonscat}}
{{Template:Navegashon simbolo nashonal di Kòrsou}}
{{Appendix}}
[[Category:Kòrsou]]
31edxdkg4k4qh4j3qr7m52jl0vzsxil
164473
164472
2025-06-28T07:06:13Z
Caribiana
8320
revisa e formulashon
164473
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox bandera
| variante = c
| nomber = Kòrsou
| alias =
| imagen = Flag_of_Curaçao.svg
| descripcion = Bandera di Kòrsou
| uzo = Bandera nashonal
| fordi_uzo =
| diseño = Bandera blou ku un strepi hel i dos strea blanku na e parti ariba di e banda di hisamentu
| diseñador = Martin den Dulk
| color = {{legend|#002780|Blou}}
{{legend|#F9E90C|Hel}}
{{legend|#FFFFFF|Blanku}}
| imagen1 = Flag of the Governor of Curaçao.svg
| descripcion1 = Bandera di Gobernador di Kòrsou
| imagen2 = Flag of Curaçao (1982-1984).svg
| descripcion2 = Diseño anterior (1982-1984)
}}
E '''Bandera di Kòrsou''' ta un di e símbolonan nashonal di [[Kòrsou]]. E ta konsistí di e koló blou, hel i blanku i ta wòrdu usá for di 2 di yüli 1984. Kòrsou ta selebrá [[Dia di Bandera (Kòrsou)|Dia di Bandera]] anualmente riba [[2 di yüli]], e fecha ku ta konmemorá e promé reunion di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Kòrsou]] na [[1951]].
== Origen ==
Dia 12 di mei 1984, gobièrnu di Kòrsou a instalá un komishon pa bini ku un diseño pa un bandera di teritorio insular di Kòrsou. E komishon aki a organisá un konkurso públiko, den kua más ku milsinkushen diseño a wòrdu sometí. tene un konkurso pa asina skohe e miho diseño. For di e diseñonan aki a selekshoná dies finalista i finalmente a skohe esun aktual komo diseño ofisial di bandera di teritorio insular di Kòrsou. E diseño a wòrdu kreá pa Martin den Dulk.
E bandera a wòrdu aprobá i formalisá mediante e “Dekreto Insular di Bandera di Kòrsou” di [[2 di yüli]] [[1984]]. Kolegio Ehekutivo di Kòrsou a skohe e fecha aki, pasobra 2 di yüli 1951 ta e dia ku [[Konseho Insular|Konseho Insular di Kòrsou]] a reuní pa promé biaha. Riba e mesun fecha den 1984, Diputado di Enseñansa i Kultura, W.M. Franco, a hisa e bandera pa e promé biaha, inougurando ofisialmente e promé Dia di Bandera.<ref>[https://web.archive.org/web/20110722200205/http://www.curacao-gov.an/Site.nsf/6798ee24f525c5460425705f006d9308/f2f605805a29b432042571ef00689c11/$FILE/bukidibanderaihimno.pdf Buki di Bandera, Eskudo i Himno] (2004)</ref> Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|restrukturashon di Antia Hulandes]] na 2010 a adoptá e mesun bandera pa pais Kòrsou.
== Deskripshon ==
E bandera tin forma rektángulo, dividí den tres faha horizontal ku koló blou, hel, i blou, den proporshon di 5:1:2. Na banda robes ariba, kaminda e hilu ta pasa, tin dos strea blanku di sinku punta.
* E strea grandi tin un diámetro igual na 1/6 di e hanchura di e bandera, i su sentro ta situá na un distansia igual for di e rant ariba i rant robes.
* E strea chikitu tin un diámetro igual na 2/9 di e hanchura, i su sentro ta na un distansia di 1/3 for di e rant ariba i robes.
* Tur dos strea tin un punta ku ta mustra stret ariba, i kada ángulo di e strea ta 36°.
* E proporshon entre hanchura i largura di e bandera ta 2:3.
=== Kolónan i simbolismo ===
E koló prinsipal di e bandera ta:
* Blou ultramarino (Pantone 280) – e shelu i e mar ku ta rodea Kòrsou.
* Hel lamunchi (Pantone 102) – e solo skèrpi i e felisidat di su pueblo.
E dos streanan ta representá:
* E strea grandi: Kòrsou
* E strea chikitu: [[Klein Kòrsou]]
* E sinku punta: e sinku kontinente di kaminda e pueblo di Kòrsou ta bini.
== Mira tambe ==
* [[Bandera di Antias Hulandes]]
{{Commonscat}}
{{Template:Navegashon simbolo nashonal di Kòrsou}}
{{Appendix}}
[[Category:Kòrsou]]
9orfgtap3p7ua8fm1pqz5gllkgs97u0
164474
164473
2025-06-28T07:10:56Z
Caribiana
8320
/* Origen */
164474
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox bandera
| variante = c
| nomber = Kòrsou
| alias =
| imagen = Flag_of_Curaçao.svg
| descripcion = Bandera di Kòrsou
| uzo = Bandera nashonal
| fordi_uzo =
| diseño = Bandera blou ku un strepi hel i dos strea blanku na e parti ariba di e banda di hisamentu
| diseñador = Martin den Dulk
| color = {{legend|#002780|Blou}}
{{legend|#F9E90C|Hel}}
{{legend|#FFFFFF|Blanku}}
| imagen1 = Flag of the Governor of Curaçao.svg
| descripcion1 = Bandera di Gobernador di Kòrsou
| imagen2 = Flag of Curaçao (1982-1984).svg
| descripcion2 = Diseño anterior (1982-1984)
}}
E '''Bandera di Kòrsou''' ta un di e símbolonan nashonal di [[Kòrsou]]. E ta konsistí di e koló blou, hel i blanku i ta wòrdu usá for di 2 di yüli 1984. Kòrsou ta selebrá [[Dia di Bandera (Kòrsou)|Dia di Bandera]] anualmente riba [[2 di yüli]], e fecha ku ta konmemorá e promé reunion di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Kòrsou]] na [[1951]].
== Origen ==
Dia 12 di mei 1984, gobièrnu di Kòrsou a instalá un komishon pa bini ku un diseño pa un bandera di teritorio insular di Kòrsou. E komishon aki a organisá un konkurso públiko, den kua mas ku milseisshen diseño a wòrdu sometí. For di e diseñonan aki a selekshoná dies finalista i finalmente a skohe esun aktual komo diseño pa e bandera ofisial di teritorio insular di Kòrsou. E diseño a wòrdu kreá pa Martin den Dulk.
E bandera a wòrdu aprobá i formalisá mediante e “Dekreto Insular di Bandera di Kòrsou” di [[2 di yüli]] [[1984]]. Kolegio Ehekutivo di Kòrsou a skohe e fecha aki, pasobra 2 di yüli 1951 ta e dia ku [[Konseho Insular|Konseho Insular di Kòrsou]] a reuní pa promé biaha. Riba e mesun fecha den 1984, Diputado di Enseñansa i Kultura, W.M. Franco, a hisa e bandera pa e promé biaha, inougurando ofisialmente e promé Dia di Bandera.<ref>[https://web.archive.org/web/20110722200205/http://www.curacao-gov.an/Site.nsf/6798ee24f525c5460425705f006d9308/f2f605805a29b432042571ef00689c11/$FILE/bukidibanderaihimno.pdf Buki di Bandera, Eskudo i Himno] (2004)</ref> Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|restrukturashon di Antia Hulandes]] na 2010 a adoptá e mesun bandera aki pa pais Kòrsou.
== Deskripshon ==
E bandera tin forma rektángulo, dividí den tres faha horizontal ku koló blou, hel, i blou, den proporshon di 5:1:2. Na banda robes ariba, kaminda e hilu ta pasa, tin dos strea blanku di sinku punta.
* E strea grandi tin un diámetro igual na 1/6 di e hanchura di e bandera, i su sentro ta situá na un distansia igual for di e rant ariba i rant robes.
* E strea chikitu tin un diámetro igual na 2/9 di e hanchura, i su sentro ta na un distansia di 1/3 for di e rant ariba i robes.
* Tur dos strea tin un punta ku ta mustra stret ariba, i kada ángulo di e strea ta 36°.
* E proporshon entre hanchura i largura di e bandera ta 2:3.
=== Kolónan i simbolismo ===
E koló prinsipal di e bandera ta:
* Blou ultramarino (Pantone 280) – e shelu i e mar ku ta rodea Kòrsou.
* Hel lamunchi (Pantone 102) – e solo skèrpi i e felisidat di su pueblo.
E dos streanan ta representá:
* E strea grandi: Kòrsou
* E strea chikitu: [[Klein Kòrsou]]
* E sinku punta: e sinku kontinente di kaminda e pueblo di Kòrsou ta bini.
== Mira tambe ==
* [[Bandera di Antias Hulandes]]
{{Commonscat}}
{{Template:Navegashon simbolo nashonal di Kòrsou}}
{{Appendix}}
[[Category:Kòrsou]]
2wsl464cwwiqq7rcvuark1zt4m55z1o
164475
164474
2025-06-28T07:14:00Z
Caribiana
8320
wikilink
164475
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox bandera
| variante = c
| nomber = Kòrsou
| alias =
| imagen = Flag_of_Curaçao.svg
| descripcion = Bandera di Kòrsou
| uzo = Bandera nashonal
| fordi_uzo =
| diseño = Bandera blou ku un strepi hel i dos strea blanku na e parti ariba di e banda di hisamentu
| diseñador = Martin den Dulk
| color = {{legend|#002780|Blou}}
{{legend|#F9E90C|Hel}}
{{legend|#FFFFFF|Blanku}}
| imagen1 = Flag of the Governor of Curaçao.svg
| descripcion1 = Bandera di Gobernador di Kòrsou
| imagen2 = Flag of Curaçao (1982-1984).svg
| descripcion2 = Diseño anterior (1982-1984)
}}
E '''Bandera di Kòrsou''' ta un di e símbolonan nashonal di [[Kòrsou]]. E ta konsistí di e koló blou, hel i blanku i ta wòrdu usá for di 2 di yüli 1984. Kòrsou ta selebrá [[Dia di Bandera (Kòrsou)|Dia di Bandera]] anualmente riba [[2 di yüli]], e fecha ku ta konmemorá e promé reunion di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Kòrsou]] na [[1951]].
== Origen ==
Dia 12 di mei 1984, gobièrnu di Kòrsou a instalá un komishon pa bini ku un diseño pa un bandera di teritorio insular di Kòrsou. E komishon aki a organisá un konkurso públiko, den kua mas ku milseisshen diseño a wòrdu sometí. For di e diseñonan aki a selekshoná dies finalista i finalmente a skohe esun aktual komo diseño pa e bandera ofisial di teritorio insular di Kòrsou. E diseño a wòrdu kreá pa Martin den Dulk.
E bandera a wòrdu aprobá i formalisá mediante e “Dekreto Insular di Bandera di Kòrsou” di [[2 di yüli]] [[1984]]. Kolegio Ehekutivo di Kòrsou a skohe e fecha aki, pasobra 2 di yüli 1951 ta e dia ku [[Konseho Insular|Konseho Insular di Kòrsou]] a reuní pa promé biaha. Riba e mesun fecha na 1984, Diputado di Enseñansa i Kultura, [[Willy Franco]], a hisa e bandera pa e promé biaha, inougurando ofisialmente e promé Dia di Bandera.<ref>[https://web.archive.org/web/20110722200205/http://www.curacao-gov.an/Site.nsf/6798ee24f525c5460425705f006d9308/f2f605805a29b432042571ef00689c11/$FILE/bukidibanderaihimno.pdf Buki di Bandera, Eskudo i Himno] (2004)</ref> Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|restrukturashon di Antia Hulandes]] na 2010 a adoptá e mesun bandera aki pa pais Kòrsou.
== Deskripshon ==
E bandera tin forma rektángulo, dividí den tres faha horizontal ku koló blou, hel, i blou, den proporshon di 5:1:2. Na banda robes ariba, kaminda e hilu ta pasa, tin dos strea blanku di sinku punta.
* E strea grandi tin un diámetro igual na 1/6 di e hanchura di e bandera, i su sentro ta situá na un distansia igual for di e rant ariba i rant robes.
* E strea chikitu tin un diámetro igual na 2/9 di e hanchura, i su sentro ta na un distansia di 1/3 for di e rant ariba i robes.
* Tur dos strea tin un punta ku ta mustra stret ariba, i kada ángulo di e strea ta 36°.
* E proporshon entre hanchura i largura di e bandera ta 2:3.
=== Kolónan i simbolismo ===
E koló prinsipal di e bandera ta:
* Blou ultramarino (Pantone 280) – e shelu i e mar ku ta rodea Kòrsou.
* Hel lamunchi (Pantone 102) – e solo skèrpi i e felisidat di su pueblo.
E dos streanan ta representá:
* E strea grandi: Kòrsou
* E strea chikitu: [[Klein Kòrsou]]
* E sinku punta: e sinku kontinente di kaminda e pueblo di Kòrsou ta bini.
== Mira tambe ==
* [[Bandera di Antias Hulandes]]
{{Commonscat}}
{{Template:Navegashon simbolo nashonal di Kòrsou}}
{{Appendix}}
[[Category:Kòrsou]]
83tr513abvqbks5b4x9656xwr24qlkb
Oranjestad (Aruba)
0
2519
164470
163693
2025-06-27T22:23:25Z
Caribiana
8320
164470
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais
| nomber = Oranjestad
| tipo= Region
| alias = Playa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2/2
| caption_align = center
| image1 = Centrum Oranjestad.jpg
| caption1 = Centro di Oranjestad
| image2 = Fort Zoutman Willem III Tower 2.jpg
| caption2 = [[Fort Zoutman|Fort zoutman]]
| image3 = 00 Stadhuis.jpg
| caption3 = [[Stadhuis di Oranjestad|Stadhuis]]
| image4 = San Francisco di Asis Pro-Cathedra.jpg
| caption4 = Misa San Francisco di Asis
| image5 = Protestantse Gemeente van Aruba.jpg
| caption5 = [[Kerki Protestant (Aruba)|Kerki protestant]]
}}
| pais={{ABW}}
| funda= [[1824]]
| prop_sexo = {{#expr:86/100}} (West)
| prop_sexo2 = {{#expr:87/100}} (Oost)
| vivienda = {{#expr:5195 + 5526}}
| zoom = 13
}}
'''Oranjestad''' (den boca di pueblo: '''Playa''') ta [[kapital|capital]] di [[Aruba]], situa na e costa zuid di e isla na altura di e bahia di [[Paardenbaai]]. Funda na 1824, e ta e ciudad mas habita di [[Aruba]] cu mas of menos 35.000 habitante (2015). Oranjestad ta encera dos [[regionnan di Aruba|region di Aruba]], esta Oranjestad-Oost y [[Oranjestad-West]].<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2024-03-13|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref>
== Historia ==
=== Siglo 18 ===
Desde 1754, colonialista [[Oropa|Europeo]] a establece plantacionnan modesto, na costa sur y na e regionnan plat, noordwest di Aruba cu a conduci na e surgimento di e prome centronan residencial.{{Sfn|Hartog|1980|p=72}}{{Sfn|Nooyen|1965|p=27}} Na 1795 o 1796,{{efn|Alofs y Merkies (2001) ta menciona 1795, mientras Bosch (1836) ta referi na 1796.}} e aliviamento di restriccion di comercio, a conduci na e proceso di formacion di ciudad. E comerciante y artesanonan a migra despues pa e ''pueblo cant'i bahia'',{{Sfn|Alofs|Merkies|2001|p=17}} locual nos conoce awendia como Paardenbaai. Gobernador [[Johann Rudolf Lauffer]], a permiti comercio y e establecimento cant'i bahia, bou e condicion cu e mercancia mester origina for di Corsou.{{Sfn|Bosch|1836|p=51}}
=== Siglo 19 ===
Colonialista [[hudaismo|hudiu]] na Aruba, probablemente motiva pa e caida economico na [[Kòrsou|Corsou]], a dedica na [[contrabanda]] discreto. Nan tabatin dominio di [[Spaño]], y nan a probecha di nan conocimento di e idioma, pa establece conexion cu e [[kontinente|continente]] di [[Sur Amérika|Sur America]] via e comunidad hudiu cu tabata domina e comercio na Corsou. E [[Sefardi]], enfrentando desafio economico, a establece un colonia comercial independiente den Caribe alrededor di aña 1796, manteniendo lazonan cu Corsou den comercio, religion, y [[matrimonio]].{{Sfn|Karner|1969|p=30}} E contrabanda a hunga un rol importante pa e hudiunan a scohe Aruba como e luga di establecimento.{{Sfn|Nooyen|1965|p=30}} E scogemento di Paardenbaai como un centro di comercio, en bes di [[Commandeursbaai]] na [[Savaneta]], tabata influencia pa su accesibilidad pa barco y e prohibicion di comercio y establecimento, oost di [[Hooiberg]], incluyendo Commandeursbaai.{{Sfn|Alofs|Merkies|2001|p=17}}
Nan a exporta productonan local manera baca, lamchi, mata di brasil (''[[Haematoxylum brasiletto]]''), y oro despues di 1824. Sinembargo, e negoshi principal tabata encera importacion di producto for di Corsou, destina pa areanan di [[Coro]] na [[Venezuela]], como contrabanda.{{Sfn|Lennep Coster|1842}} E importacion tabata inclui articulonan manera alimentacion, paña, y herment. Ademas, tabata transporta catibo indjan for di e continente.{{Sfn|Alofs|Merkies|2001|pp=21-22}}
E negoshi ilegal for di [[Paardenbaai]] a stimula e crecemento di Playa. E mudamento di comandante tambe a hunga un rol clave den e desaroyo aki. Aunke e fecha exacto di e mudamento di comandante pa Playa no ta conoci [[Fort Zoutman]] a ser construi na aña 1798, marcando un periodo significante ora comerciantenan a muda for di [[Ponton]] pa Paardenbaai. Despues di e yegada di e comandante, desaroyonan significante den historia di Playa a encera e construccion di e prome misa Catolico, entre añanan 1800 y 1810, y e yegada di e prome maestro Protestant di religion, [[Klaas van Eekhout]], na 14 di februari 1822.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dbnl.org/tekst/_nee003191101_01/_nee003191101_01_0704.php|titel=Geschiedenis der Protest. Kerk op Aruba.|bezochtdatum=2024-03-11|auteur=W. van den Brink|datum=|werk=Neerlandia. Jaargang 15|pagina's=|via=dbnl.org}}</ref> E explocion di comercio na Aruba, sinembargo, a mira un caida, similar na Corsou, alrededor di añanan 1822 o 1823 pa motibo di un guera civil, durante e expulsion di a Spañonan for di Sur America pa [[Simón Bolívar]] y e movemento di [[independensia|independencia]]. Sinembargo, un impulso nobo pa colonisacion a surgi despues di e descubrimento di oro na 1824.<ref>{{Citeer web|url=https://www.academia.edu/38868608/Savaneta_een_vlek_of_dorp|titel=Saveneta, een vlek of Dorp die men nergens anders aantreft...|bezochtdatum=2024-03-11|auteur=Luc Alofs|datum=|pagina's=p. 2|via=academia.edu}}</ref> Durante e prome bishita di gobernador [[Paulus Roelof Cantz'laar]] na aña 1824, a nombra e pueblo, Oranjestad, cu a carga e nomber di Willem I di Hulanda.{{Sfn|Bosch|1836|pp=34-38}}
<blockquote>{{lang|nl|''Hoezee! Hoezee! Hoezee! Lang leve de Oranjestad! zij groeije en bloeije!''}}
Hoera! Hoera! Hoera! Biba Oranjestad! cu e engrandece y florece!
:—Gerardus B. Bosch, ''Reizen in West-Indië, en door een gedeelte van Zuid-en Noord-Amerika. Tweede deel (1836)''</blockquote>
Na aña 1805, Paardenbaai tabatin 32 cas, cu a aumenta na 185 pa aña 1824 y 196 pa aña 1832. Na 1837, van Lennep Coster a describi e pueblo como 'un di gran tamaño, pero asina construi cu e ta parce mas un monton di casnan plama cu cualkier cos cu por carga e nomber di un ciudad'.{{Sfn|Alofs|Merkies|2001|p=17}} Na 1860, aproximadamente 1.000 di Aruba su 2.849 habitante tabata biba den e capital.{{Sfn|Hartog|1980|p=480}}
<!-- CUMINSA: IMAGEN ANOTA -->
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0005.jpg
|image-width=2500 <!-- choose any width, as you like it. It doesn't matter the factual width of the image-->
|image-left=-950 <!-- crop the left part. Be aware of the "-" minus symbol -->
|image-top=-650 <!-- crop the upper part. Be aware of the "-" minus symbol -->
|width=222 <!-- crop the right part. That will be the width of the image in the article -->
|height=222 <!-- crop the below part. That will be the height of the image in the article -->
|float=right
|annotations=<!-- empty or not, this parameter must be included -->
|caption=Socotoro, plantacion guvernamental (1912)
}}
<!-- FIN: IMAGEN ANOTA -->
E area di [[Rancho (Aruba)|Rancho]] (o Ranchoe), den region di Oranjestad-west, tabata un bario distinto caminda mayoria di e poblacion di piscado di e isla tabata biba.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dbnl.org/tekst/benj004ency01_01/benj004ency01_01_0004.php#a0252|titel=Aruba:Staatkundige indeeling en plaatsen.|bezochtdatum=2024-03-12|auteur=Herman Daniël Benjamins, Joh. F. Snelleman|datum=|werk=Encyclopaedie van Nederlandsch West-Indië|medeauteurs=|citaat=Een afzonderlijke wijk vormt de buurt Rancho in het N.W., waar het grootste gedeelte der visschersbevolking van het eiland woont.|pagina's=59|via=dbnl.org}}</ref>
Na 1837, Socotoro, un plantacion gubernamental a cultiva carpata (na [[Ingles]]:''cochineal'', [[Hulandes]]:''Cochenilleluis'', nomber cientifico: ''[[Dactylopius coccus]]'') conoci pa su tiña cora, y pa 1845 Socotoro a ser aloca pa cultivacion di [[Aloe vera|aloe]]. Socotoro no tabata e unico plantacion o area na Oranjestad pa a cultiva e carpatanan; Companashi, Mon Plaisir, y Sividivi tambe tabata inclui.<ref>{{Citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2023-08-17/page/A10/mode/1up|titel=Get to know an old Aruban industry through Etnia Nativa; Aruba and the Cochineal bug|bezochtdatum=2024-03-12|auteur=Etnia Nativa|datum=2023-08-17|werk=Aruba Today|uitgever=Caribbean Speed Printers N.V.|taal=en|pagina's=p. A10|via=archive.org}}</ref>
=== Periodo contemporaneo ===
==== Industria ====
[[File:BNA-DIG-MEINERS-0154 - Luchtfoto's 27 - 640900 - Oranjestad c.jpg|thumb|Bista aereo di Oranjestad (1964)]]
E establecimento di refineria di petroleo, [[Lago Oil & Transport Company]] y [[Arend Petroleum Maatschappij]], no solamente a conduci na un aumenta di poblacion, pero tambe a trece un aumento significante di prosperidad pa Oranjestad.<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|bezochtdatum=2024-03-12|werk=historiadiaruba.aw}}</ref> Na canto di Paardenbaai varios comerciante y artesano tabata biba. E grupo chikito di hende rico tabatin tereno, barco, y tienda. Sinembargo, rikesa exagera tabata un excepcion. Casnan den ciudad no tabata diferencia principalmente for di casnan den e otro ''districtonan''. Algun di e stadhuisnan mas luhoso y prominente tabata construi despues di e yegada di e industria petrolero, ora comerciantenan a beneficia di e resureccion economico cu e industria petrolero a trece.<ref>{{Citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-ARUBAANSAKKOORD/mode/1up?q=paardenbaai|titel=Arubaans Akkoord : Opstellen over Aruba van voor de komst van de olieindustrie|bezochtdatum=2024-03-12|auteur=Alofs, Luc; Rutgers, Wim; Coomans, Henny E. red.|datum=1997|uitgever=Bloemendaal: Stichting Libri Antilliani|pagina's=55|via=archive.org}}</ref>
==== Turismo ====
Na 1943, Coral Strand Hotel ta considera como, awendia conoci como Talk of the Town Hotel & Beach Club, e prome hotel canti awa na Aruba.<ref name="visitaruba">{{Citeer web|url=https://www.visitaruba.com/blog/about-aruba/arubas-first-3-beachfront-hotels/|titel=Aruba’s First 3 Beachfront Hotels|bezochtdatum=2024-09-08|werk=visitaruba.com|taal=en}}</ref>
== Geografia ==
{{Tabèl kompas
| posicion = right
| O = [[Santa Cruz]]
| N = [[Noord]]
| ONO = [[Paradera]]
| NNO =
| NO = [[Tanki Leendert]]
}}
=== Region y zona ===
Aruba ta dividi den 8 region, cada un cu su zona respectivo. Oranjestad ta dividi den dos region: Oranjestad West y Oranjestad Oost, cada un ta parti den 8 zona.<ref name=":0" />
{| style="text-align:left; width:30em;"
|-
! Oranjestad West !! Oranjestad Oost
|-
|Pos Abou / Cunucu Abou || [[Caya G.F. (Betico) Croes]]
|-
|Eagle / [[Paardenbaai]] || Klip / Mon Plaisir
|-
|Madiki Kavel || Sividivi
|-
|Madiki / [[Rancho (Aruba)|Rancho]] || Sero Blanco / Cumana
|-
|Paradijswijk / Santa Helena || Dakota / Potrero
|-
|Socotoro / Rancho || Tarabana
|-
|Ponton || Sabana Blanco / Mahuma
|-
|Companashi / Solito || Simeon Antonio
|}
== Demografia ==
Manera na 2010, e resultadonan di censo 2020 a indica cu e porcentahe mas halto di persona naci den exterior ta den cierto zonanan di Oranjestad, esta Nassaustraat (69,3%), [[Eagle Beach|Eagle]]/[[Paardenbaai]] (62,2%) y Socotoro/[[Rancho (Aruba)|Rancho]] (59,0%).<ref name="cbs2020-2">{{Citeer web|url=https://arcg.is/14emvL0 |titel=Mapping Census 2020: Social Demographic Diversity in Aruba 2 |datum=2022-07-06 | bezochtdatum=2024-09-07|taal=en | werk=cbs.aw}}</ref>
=== Idioma ===
Oranjestad-Oost tin e porcentahe mas halto (56.6%) di tur 8 region y un cuart (27.3%) di Oranjestad-West ta papia unicamente Papiamento na cas. Ademas, un cuart (28.3%) di Oranjestad-West y un di dies parti (11.3%) di Oranjestad-Oost ta papia Papiamento y Spaño na cas. Tambe, un di dies parti (10.7%) Oranjestad-West y un di binti parti (5.7%) di Oranjestad-Oost ta papia Papiamento y Ingles na cas. E proporcion di Papiamento y Hulandes papia na cas ta similar pa Oranjestad-West (6.2%) y Oost (5.0%). Alafin, e proporcion cu no ta utilisa Papiamento tambe ta mas o menos similar pa Oranjestad-West (22.3%) y Oost (19.6%).<ref name="cbs2020-3">{{Citeer web|url=https://arcg.is/vSSbD0 |titel=Mapping Census 2020: Social Demographic Diversity in Aruba 3 |datum=2022-08-10 | bezochtdatum=2024-09-07|taal=en | werk=cbs.aw}}</ref>
:{| class="wikitable" style="border: none; background: none;"
|+ Porcentahe di idiomanan di Oranjestad-West y Oost
|-
! colspan="2" style="border: none; background: none;"|
! colspan="3"| 2020
|-
! colspan="2" style="border: none; background: none;"|
! West || Oost || averahe nacional
|-
! rowspan="5" |Idioma
! Papiamento
| 27.3 || 56.6 || 43.2
|-
! Papiamento y Spaño
| 28.3 || 11.3 || 18.9
|-
! Papiamento y Ingles
| 10.7 || 5.7 || 9.4
|-
! Papiamento y Hulandes
| 6.2 || 5.0 || 6.8
|-
! No Papiamento
| 22.3 || 19.6 || 18.6
|-
|}
== Cultura ==
Tin algun [[arkitectura]] kolonial Hulandes. Debi na crecemento di interes pa mantene e herencia cultural di e isla, un cantidad di edificio y cas bieu den centro di ciudad a wordo restaura y transforma den puntonan di referencia colorido, manera e [[Stadhuis di Oranjestad]]<ref>{{cite web|url=https://www.monumentenfondsaruba.com/project/eloy-arends-house-city-hall/ |title=Eloy Arens House (City Hall) |website=Monumenten Fonds Aruba |access-date=20 February 2022}}</ref>, [[Ex-Hotel Colombia]], [[Fort Zoutman]], [[Scol 1888]], [[Casita Geel]], [[Forno di calki (Rancho)]] i [[Misa San Francisco]].
Museonan localisa den Oranjestad ta A. van den Doel Bible Museum, Museo Arkeologico National Aruba y
Museo Historico di Aruba.
=== Arkitectura ===
E arkitectura di Oranjestad tin hopi influencia di su pasado colonial Hulandes, cu hopi edificio den estilo distintivo. Varios structura monumental a wordo restaura of ta den restauracion pa haya un destinacion nobo. Entre esunnan mas conoci por menciona:
* [[Cas Veneranda]]
* [[Casita Geel]]
* [[Ex-Botica Aruba]]
* [[Ex-Hotel Colombia]]
* [[Forno di calki (Rancho)|Forno di calki]] - bario di [[Rancho (Aruba)|Rancho]]
* [[Fort Zoutman]]
* [[Kerki Protestant (Aruba)|Kerki Protestant]]
* [[Misa San Francisco]]
* [[Scol 1888]]
* [[Stadhuis di Oranjestad]]
=== Deporte ===
Oranjestad ta sede di [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]] y di e teamnan di [[futbol]] [[SV Dakota|Dakota]], [[Racing Club Aruba]], y [[River Plate Aruba]], tur di cual ta hunga den e liga top Arubano [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]].
== Enseñansa ==
Oranjestad ta sede di [[Universidad di Aruba]], cu ta ofrece, entre otro, programanan den ley, turismo y economia, y di e scol secundario mas grandi di e isla [[Colegio Arubano]], ambos modela riba e sistema Hulandes. Hopi studiante ta inskribí na universidadnan na Hulanda pa estudionan di master y posgrado. E ta sede tambe ta di Xavier University School of Medicine, un scol di medisina cu curiculo modela riba esnan na Merca. E scol ta ofrece un programa di dos aña di pre-med, un programa di cuater aña di pre-med, i un programa di estudio di medisina (doktor di medisina), tur na Ingles.
== Naci na Oranjestad ==
* [[Boy Ecury]] (1922-1944), luchado di resistencia
* [[Nydia Ecury]] (1926-2012), maestro, escritor, traductor y actriz
* [[Henny Eman]] (1948-2025), minister-presidente
* [[Mike Eman]] (1961), minister-presidente
* [[Denis Henriquez]] (1945), autor
* [[Percy Irausquin]] (1969-2008), diseñado di moda
* [[Padu Lampe]] (1920–2019), musico y compositor
* [[Sarah-Quita Offringa]] (1991), windsurfer
{{Appendix|1=|2=
==Nota==
<references group="lower-alpha"/>
==Lista di fuente==
* {{Cite book |last=Alofs |first=Luc |url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA2014/mode/2up?q=nooijen |title=Ken ta Arubiano?: sociale integratie en natievorming op Aruba, 1924-2001 |last2=Merkies |first2=Leontine |publisher=VAD/De Wit Stores |year=2001 |location=Oranjestad |language=nl |trans-title=Who is Aruban?: Social Integration and Nation Formation on Aruba, 1924-2001}}
* {{Cite book |last=Bosch |first=Gerardus Balthasar |url=https://archive.org/details/BNADIGKOSTBARE0388II |title=Reizen in West-Indië, en door een gedeelte van Zuid-en Noord-Amerika |publisher=L.E. Bosch |year=1836 |volume=2 |location=Utrecht |language=nl |trans-title=Travels in the West Indies, and through a portion of South and North America}}
* {{Cite book |last=Hartog |first=Johan |year=1980 |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBIANA-0021/mode/1up |title=Aruba : zoals het was, zoals het werd: van de tijd der Indianen tot op heden |publisher=Van Dorp |location=Aruba |language=nl}}
* {{Cite book |last=Karner |first=Frances P. |url=https://archive.org/details/sephardicsofcura0000fran |title=The Sephardics of Curaçao: A study of socio-cultural patterns in flux |publisher=Van Gorcum & Comp N.V. |year=1969 |location=Assen, Netherlands}}
* {{Cite book |last=Lennep Coster |first=G. van |title=Aanteekeningen, gehouden gedurende mijn verblijf in de West-Indiën, in de jaren 1837-1840 |publisher=Schleijer |year=1842 |location=Amsterdam |pages=90-105 |language=nl |trans-title=Notes kept during my stay in the West Indies, in the years 1837-1840 |chapter=Het eiland Aruba |chapter-url=https://archive.org/details/BNA-DIG-EXT-KIT-LENNEP-1842/page/90/mode/2up}}
* {{Cite book |last=Nooyen |first=R.H. |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBIANA-0066/mode/1up |title=Millefiori di Aruba |publisher=Publica cu cooperacion di Stichting Aruba Nostra |year=1965 |location=Oranjestad, Aruba |language=pap |trans-title=Millefiori of Aruba}}
==Referencia==
{{References}}
}}
[[Category:Luga na Aruba]]
[[Category:Siudadnan]]
[[Category:Distritonan na Aruba]]
rlnghswxvbjsilvrnsasa2qazmgwsyr
164471
164470
2025-06-27T22:26:15Z
Caribiana
8320
/* Region y zona */ wikilink
164471
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais
| nomber = Oranjestad
| tipo= Region
| alias = Playa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2/2
| caption_align = center
| image1 = Centrum Oranjestad.jpg
| caption1 = Centro di Oranjestad
| image2 = Fort Zoutman Willem III Tower 2.jpg
| caption2 = [[Fort Zoutman|Fort zoutman]]
| image3 = 00 Stadhuis.jpg
| caption3 = [[Stadhuis di Oranjestad|Stadhuis]]
| image4 = San Francisco di Asis Pro-Cathedra.jpg
| caption4 = Misa San Francisco di Asis
| image5 = Protestantse Gemeente van Aruba.jpg
| caption5 = [[Kerki Protestant (Aruba)|Kerki protestant]]
}}
| pais={{ABW}}
| funda= [[1824]]
| prop_sexo = {{#expr:86/100}} (West)
| prop_sexo2 = {{#expr:87/100}} (Oost)
| vivienda = {{#expr:5195 + 5526}}
| zoom = 13
}}
'''Oranjestad''' (den boca di pueblo: '''Playa''') ta [[kapital|capital]] di [[Aruba]], situa na e costa zuid di e isla na altura di e bahia di [[Paardenbaai]]. Funda na 1824, e ta e ciudad mas habita di [[Aruba]] cu mas of menos 35.000 habitante (2015). Oranjestad ta encera dos [[regionnan di Aruba|region di Aruba]], esta Oranjestad-Oost y [[Oranjestad-West]].<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2024-03-13|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref>
== Historia ==
=== Siglo 18 ===
Desde 1754, colonialista [[Oropa|Europeo]] a establece plantacionnan modesto, na costa sur y na e regionnan plat, noordwest di Aruba cu a conduci na e surgimento di e prome centronan residencial.{{Sfn|Hartog|1980|p=72}}{{Sfn|Nooyen|1965|p=27}} Na 1795 o 1796,{{efn|Alofs y Merkies (2001) ta menciona 1795, mientras Bosch (1836) ta referi na 1796.}} e aliviamento di restriccion di comercio, a conduci na e proceso di formacion di ciudad. E comerciante y artesanonan a migra despues pa e ''pueblo cant'i bahia'',{{Sfn|Alofs|Merkies|2001|p=17}} locual nos conoce awendia como Paardenbaai. Gobernador [[Johann Rudolf Lauffer]], a permiti comercio y e establecimento cant'i bahia, bou e condicion cu e mercancia mester origina for di Corsou.{{Sfn|Bosch|1836|p=51}}
=== Siglo 19 ===
Colonialista [[hudaismo|hudiu]] na Aruba, probablemente motiva pa e caida economico na [[Kòrsou|Corsou]], a dedica na [[contrabanda]] discreto. Nan tabatin dominio di [[Spaño]], y nan a probecha di nan conocimento di e idioma, pa establece conexion cu e [[kontinente|continente]] di [[Sur Amérika|Sur America]] via e comunidad hudiu cu tabata domina e comercio na Corsou. E [[Sefardi]], enfrentando desafio economico, a establece un colonia comercial independiente den Caribe alrededor di aña 1796, manteniendo lazonan cu Corsou den comercio, religion, y [[matrimonio]].{{Sfn|Karner|1969|p=30}} E contrabanda a hunga un rol importante pa e hudiunan a scohe Aruba como e luga di establecimento.{{Sfn|Nooyen|1965|p=30}} E scogemento di Paardenbaai como un centro di comercio, en bes di [[Commandeursbaai]] na [[Savaneta]], tabata influencia pa su accesibilidad pa barco y e prohibicion di comercio y establecimento, oost di [[Hooiberg]], incluyendo Commandeursbaai.{{Sfn|Alofs|Merkies|2001|p=17}}
Nan a exporta productonan local manera baca, lamchi, mata di brasil (''[[Haematoxylum brasiletto]]''), y oro despues di 1824. Sinembargo, e negoshi principal tabata encera importacion di producto for di Corsou, destina pa areanan di [[Coro]] na [[Venezuela]], como contrabanda.{{Sfn|Lennep Coster|1842}} E importacion tabata inclui articulonan manera alimentacion, paña, y herment. Ademas, tabata transporta catibo indjan for di e continente.{{Sfn|Alofs|Merkies|2001|pp=21-22}}
E negoshi ilegal for di [[Paardenbaai]] a stimula e crecemento di Playa. E mudamento di comandante tambe a hunga un rol clave den e desaroyo aki. Aunke e fecha exacto di e mudamento di comandante pa Playa no ta conoci [[Fort Zoutman]] a ser construi na aña 1798, marcando un periodo significante ora comerciantenan a muda for di [[Ponton]] pa Paardenbaai. Despues di e yegada di e comandante, desaroyonan significante den historia di Playa a encera e construccion di e prome misa Catolico, entre añanan 1800 y 1810, y e yegada di e prome maestro Protestant di religion, [[Klaas van Eekhout]], na 14 di februari 1822.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dbnl.org/tekst/_nee003191101_01/_nee003191101_01_0704.php|titel=Geschiedenis der Protest. Kerk op Aruba.|bezochtdatum=2024-03-11|auteur=W. van den Brink|datum=|werk=Neerlandia. Jaargang 15|pagina's=|via=dbnl.org}}</ref> E explocion di comercio na Aruba, sinembargo, a mira un caida, similar na Corsou, alrededor di añanan 1822 o 1823 pa motibo di un guera civil, durante e expulsion di a Spañonan for di Sur America pa [[Simón Bolívar]] y e movemento di [[independensia|independencia]]. Sinembargo, un impulso nobo pa colonisacion a surgi despues di e descubrimento di oro na 1824.<ref>{{Citeer web|url=https://www.academia.edu/38868608/Savaneta_een_vlek_of_dorp|titel=Saveneta, een vlek of Dorp die men nergens anders aantreft...|bezochtdatum=2024-03-11|auteur=Luc Alofs|datum=|pagina's=p. 2|via=academia.edu}}</ref> Durante e prome bishita di gobernador [[Paulus Roelof Cantz'laar]] na aña 1824, a nombra e pueblo, Oranjestad, cu a carga e nomber di Willem I di Hulanda.{{Sfn|Bosch|1836|pp=34-38}}
<blockquote>{{lang|nl|''Hoezee! Hoezee! Hoezee! Lang leve de Oranjestad! zij groeije en bloeije!''}}
Hoera! Hoera! Hoera! Biba Oranjestad! cu e engrandece y florece!
:—Gerardus B. Bosch, ''Reizen in West-Indië, en door een gedeelte van Zuid-en Noord-Amerika. Tweede deel (1836)''</blockquote>
Na aña 1805, Paardenbaai tabatin 32 cas, cu a aumenta na 185 pa aña 1824 y 196 pa aña 1832. Na 1837, van Lennep Coster a describi e pueblo como 'un di gran tamaño, pero asina construi cu e ta parce mas un monton di casnan plama cu cualkier cos cu por carga e nomber di un ciudad'.{{Sfn|Alofs|Merkies|2001|p=17}} Na 1860, aproximadamente 1.000 di Aruba su 2.849 habitante tabata biba den e capital.{{Sfn|Hartog|1980|p=480}}
<!-- CUMINSA: IMAGEN ANOTA -->
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0005.jpg
|image-width=2500 <!-- choose any width, as you like it. It doesn't matter the factual width of the image-->
|image-left=-950 <!-- crop the left part. Be aware of the "-" minus symbol -->
|image-top=-650 <!-- crop the upper part. Be aware of the "-" minus symbol -->
|width=222 <!-- crop the right part. That will be the width of the image in the article -->
|height=222 <!-- crop the below part. That will be the height of the image in the article -->
|float=right
|annotations=<!-- empty or not, this parameter must be included -->
|caption=Socotoro, plantacion guvernamental (1912)
}}
<!-- FIN: IMAGEN ANOTA -->
E area di [[Rancho (Aruba)|Rancho]] (o Ranchoe), den region di Oranjestad-west, tabata un bario distinto caminda mayoria di e poblacion di piscado di e isla tabata biba.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dbnl.org/tekst/benj004ency01_01/benj004ency01_01_0004.php#a0252|titel=Aruba:Staatkundige indeeling en plaatsen.|bezochtdatum=2024-03-12|auteur=Herman Daniël Benjamins, Joh. F. Snelleman|datum=|werk=Encyclopaedie van Nederlandsch West-Indië|medeauteurs=|citaat=Een afzonderlijke wijk vormt de buurt Rancho in het N.W., waar het grootste gedeelte der visschersbevolking van het eiland woont.|pagina's=59|via=dbnl.org}}</ref>
Na 1837, Socotoro, un plantacion gubernamental a cultiva carpata (na [[Ingles]]:''cochineal'', [[Hulandes]]:''Cochenilleluis'', nomber cientifico: ''[[Dactylopius coccus]]'') conoci pa su tiña cora, y pa 1845 Socotoro a ser aloca pa cultivacion di [[Aloe vera|aloe]]. Socotoro no tabata e unico plantacion o area na Oranjestad pa a cultiva e carpatanan; Companashi, Mon Plaisir, y Sividivi tambe tabata inclui.<ref>{{Citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2023-08-17/page/A10/mode/1up|titel=Get to know an old Aruban industry through Etnia Nativa; Aruba and the Cochineal bug|bezochtdatum=2024-03-12|auteur=Etnia Nativa|datum=2023-08-17|werk=Aruba Today|uitgever=Caribbean Speed Printers N.V.|taal=en|pagina's=p. A10|via=archive.org}}</ref>
=== Periodo contemporaneo ===
==== Industria ====
[[File:BNA-DIG-MEINERS-0154 - Luchtfoto's 27 - 640900 - Oranjestad c.jpg|thumb|Bista aereo di Oranjestad (1964)]]
E establecimento di refineria di petroleo, [[Lago Oil & Transport Company]] y [[Arend Petroleum Maatschappij]], no solamente a conduci na un aumenta di poblacion, pero tambe a trece un aumento significante di prosperidad pa Oranjestad.<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|bezochtdatum=2024-03-12|werk=historiadiaruba.aw}}</ref> Na canto di Paardenbaai varios comerciante y artesano tabata biba. E grupo chikito di hende rico tabatin tereno, barco, y tienda. Sinembargo, rikesa exagera tabata un excepcion. Casnan den ciudad no tabata diferencia principalmente for di casnan den e otro ''districtonan''. Algun di e stadhuisnan mas luhoso y prominente tabata construi despues di e yegada di e industria petrolero, ora comerciantenan a beneficia di e resureccion economico cu e industria petrolero a trece.<ref>{{Citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-ARUBAANSAKKOORD/mode/1up?q=paardenbaai|titel=Arubaans Akkoord : Opstellen over Aruba van voor de komst van de olieindustrie|bezochtdatum=2024-03-12|auteur=Alofs, Luc; Rutgers, Wim; Coomans, Henny E. red.|datum=1997|uitgever=Bloemendaal: Stichting Libri Antilliani|pagina's=55|via=archive.org}}</ref>
==== Turismo ====
Na 1943, Coral Strand Hotel ta considera como, awendia conoci como Talk of the Town Hotel & Beach Club, e prome hotel canti awa na Aruba.<ref name="visitaruba">{{Citeer web|url=https://www.visitaruba.com/blog/about-aruba/arubas-first-3-beachfront-hotels/|titel=Aruba’s First 3 Beachfront Hotels|bezochtdatum=2024-09-08|werk=visitaruba.com|taal=en}}</ref>
== Geografia ==
{{Tabèl kompas
| posicion = right
| O = [[Santa Cruz]]
| N = [[Noord]]
| ONO = [[Paradera]]
| NNO =
| NO = [[Tanki Leendert]]
}}
=== Region y zona ===
Aruba ta dividi den 8 region, cada un cu su zona respectivo. Oranjestad ta dividi den dos region: Oranjestad West y Oranjestad Oost, cada un ta parti den 8 zona.<ref name=":0" />
{| style="text-align:left; width:30em;"
|-
! Oranjestad West !! Oranjestad Oost
|-
|Pos Abou / Cunucu Abou || [[Caya G.F. (Betico) Croes]]
|-
|Eagle / [[Paardenbaai]] || Klip / Mon Plaisir
|-
|Madiki Kavel || Sividivi
|-
|Madiki / [[Rancho (Aruba)|Rancho]] || Sero Blanco / Cumana
|-
|Paradijswijk / Santa Helena || [[Dakota (Aruba)|Dakota]] / Potrero
|-
|Socotoro / Rancho || Tarabana
|-
|Ponton || Sabana Blanco / Mahuma
|-
|Companashi / Solito || Simeon Antonio
|}
== Demografia ==
Manera na 2010, e resultadonan di censo 2020 a indica cu e porcentahe mas halto di persona naci den exterior ta den cierto zonanan di Oranjestad, esta Nassaustraat (69,3%), [[Eagle Beach|Eagle]]/[[Paardenbaai]] (62,2%) y Socotoro/[[Rancho (Aruba)|Rancho]] (59,0%).<ref name="cbs2020-2">{{Citeer web|url=https://arcg.is/14emvL0 |titel=Mapping Census 2020: Social Demographic Diversity in Aruba 2 |datum=2022-07-06 | bezochtdatum=2024-09-07|taal=en | werk=cbs.aw}}</ref>
=== Idioma ===
Oranjestad-Oost tin e porcentahe mas halto (56.6%) di tur 8 region y un cuart (27.3%) di Oranjestad-West ta papia unicamente Papiamento na cas. Ademas, un cuart (28.3%) di Oranjestad-West y un di dies parti (11.3%) di Oranjestad-Oost ta papia Papiamento y Spaño na cas. Tambe, un di dies parti (10.7%) Oranjestad-West y un di binti parti (5.7%) di Oranjestad-Oost ta papia Papiamento y Ingles na cas. E proporcion di Papiamento y Hulandes papia na cas ta similar pa Oranjestad-West (6.2%) y Oost (5.0%). Alafin, e proporcion cu no ta utilisa Papiamento tambe ta mas o menos similar pa Oranjestad-West (22.3%) y Oost (19.6%).<ref name="cbs2020-3">{{Citeer web|url=https://arcg.is/vSSbD0 |titel=Mapping Census 2020: Social Demographic Diversity in Aruba 3 |datum=2022-08-10 | bezochtdatum=2024-09-07|taal=en | werk=cbs.aw}}</ref>
:{| class="wikitable" style="border: none; background: none;"
|+ Porcentahe di idiomanan di Oranjestad-West y Oost
|-
! colspan="2" style="border: none; background: none;"|
! colspan="3"| 2020
|-
! colspan="2" style="border: none; background: none;"|
! West || Oost || averahe nacional
|-
! rowspan="5" |Idioma
! Papiamento
| 27.3 || 56.6 || 43.2
|-
! Papiamento y Spaño
| 28.3 || 11.3 || 18.9
|-
! Papiamento y Ingles
| 10.7 || 5.7 || 9.4
|-
! Papiamento y Hulandes
| 6.2 || 5.0 || 6.8
|-
! No Papiamento
| 22.3 || 19.6 || 18.6
|-
|}
== Cultura ==
Tin algun [[arkitectura]] kolonial Hulandes. Debi na crecemento di interes pa mantene e herencia cultural di e isla, un cantidad di edificio y cas bieu den centro di ciudad a wordo restaura y transforma den puntonan di referencia colorido, manera e [[Stadhuis di Oranjestad]]<ref>{{cite web|url=https://www.monumentenfondsaruba.com/project/eloy-arends-house-city-hall/ |title=Eloy Arens House (City Hall) |website=Monumenten Fonds Aruba |access-date=20 February 2022}}</ref>, [[Ex-Hotel Colombia]], [[Fort Zoutman]], [[Scol 1888]], [[Casita Geel]], [[Forno di calki (Rancho)]] i [[Misa San Francisco]].
Museonan localisa den Oranjestad ta A. van den Doel Bible Museum, Museo Arkeologico National Aruba y
Museo Historico di Aruba.
=== Arkitectura ===
E arkitectura di Oranjestad tin hopi influencia di su pasado colonial Hulandes, cu hopi edificio den estilo distintivo. Varios structura monumental a wordo restaura of ta den restauracion pa haya un destinacion nobo. Entre esunnan mas conoci por menciona:
* [[Cas Veneranda]]
* [[Casita Geel]]
* [[Ex-Botica Aruba]]
* [[Ex-Hotel Colombia]]
* [[Forno di calki (Rancho)|Forno di calki]] - bario di [[Rancho (Aruba)|Rancho]]
* [[Fort Zoutman]]
* [[Kerki Protestant (Aruba)|Kerki Protestant]]
* [[Misa San Francisco]]
* [[Scol 1888]]
* [[Stadhuis di Oranjestad]]
=== Deporte ===
Oranjestad ta sede di [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]] y di e teamnan di [[futbol]] [[SV Dakota|Dakota]], [[Racing Club Aruba]], y [[River Plate Aruba]], tur di cual ta hunga den e liga top Arubano [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]].
== Enseñansa ==
Oranjestad ta sede di [[Universidad di Aruba]], cu ta ofrece, entre otro, programanan den ley, turismo y economia, y di e scol secundario mas grandi di e isla [[Colegio Arubano]], ambos modela riba e sistema Hulandes. Hopi studiante ta inskribí na universidadnan na Hulanda pa estudionan di master y posgrado. E ta sede tambe ta di Xavier University School of Medicine, un scol di medisina cu curiculo modela riba esnan na Merca. E scol ta ofrece un programa di dos aña di pre-med, un programa di cuater aña di pre-med, i un programa di estudio di medisina (doktor di medisina), tur na Ingles.
== Naci na Oranjestad ==
* [[Boy Ecury]] (1922-1944), luchado di resistencia
* [[Nydia Ecury]] (1926-2012), maestro, escritor, traductor y actriz
* [[Henny Eman]] (1948-2025), minister-presidente
* [[Mike Eman]] (1961), minister-presidente
* [[Denis Henriquez]] (1945), autor
* [[Percy Irausquin]] (1969-2008), diseñado di moda
* [[Padu Lampe]] (1920–2019), musico y compositor
* [[Sarah-Quita Offringa]] (1991), windsurfer
{{Appendix|1=|2=
==Nota==
<references group="lower-alpha"/>
==Lista di fuente==
* {{Cite book |last=Alofs |first=Luc |url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA2014/mode/2up?q=nooijen |title=Ken ta Arubiano?: sociale integratie en natievorming op Aruba, 1924-2001 |last2=Merkies |first2=Leontine |publisher=VAD/De Wit Stores |year=2001 |location=Oranjestad |language=nl |trans-title=Who is Aruban?: Social Integration and Nation Formation on Aruba, 1924-2001}}
* {{Cite book |last=Bosch |first=Gerardus Balthasar |url=https://archive.org/details/BNADIGKOSTBARE0388II |title=Reizen in West-Indië, en door een gedeelte van Zuid-en Noord-Amerika |publisher=L.E. Bosch |year=1836 |volume=2 |location=Utrecht |language=nl |trans-title=Travels in the West Indies, and through a portion of South and North America}}
* {{Cite book |last=Hartog |first=Johan |year=1980 |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBIANA-0021/mode/1up |title=Aruba : zoals het was, zoals het werd: van de tijd der Indianen tot op heden |publisher=Van Dorp |location=Aruba |language=nl}}
* {{Cite book |last=Karner |first=Frances P. |url=https://archive.org/details/sephardicsofcura0000fran |title=The Sephardics of Curaçao: A study of socio-cultural patterns in flux |publisher=Van Gorcum & Comp N.V. |year=1969 |location=Assen, Netherlands}}
* {{Cite book |last=Lennep Coster |first=G. van |title=Aanteekeningen, gehouden gedurende mijn verblijf in de West-Indiën, in de jaren 1837-1840 |publisher=Schleijer |year=1842 |location=Amsterdam |pages=90-105 |language=nl |trans-title=Notes kept during my stay in the West Indies, in the years 1837-1840 |chapter=Het eiland Aruba |chapter-url=https://archive.org/details/BNA-DIG-EXT-KIT-LENNEP-1842/page/90/mode/2up}}
* {{Cite book |last=Nooyen |first=R.H. |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBIANA-0066/mode/1up |title=Millefiori di Aruba |publisher=Publica cu cooperacion di Stichting Aruba Nostra |year=1965 |location=Oranjestad, Aruba |language=pap |trans-title=Millefiori of Aruba}}
==Referencia==
{{References}}
}}
[[Category:Luga na Aruba]]
[[Category:Siudadnan]]
[[Category:Distritonan na Aruba]]
jqws5fs039q1vad9e3m1eymhw9rm8nm
Siensia
0
2531
164466
161245
2025-06-27T21:39:43Z
Caribiana
8320
164466
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Siensia''' ta un disiplina ku ta atkerí, organisá, i verifiká konosementu humano sistemátikamente, i ta referí tambe na e komunidat den kua e konosementu aki ta wòrdu kolekshona. E komunidat aki tin su mesun método i konvenshonnan pa yega na un sèt koherente di hipótesis, lei i teoria, pa e disiplina.
Siensia i [[teknologia]] ta komponentenan importante den sosiedat industrialisá moderno. Un distinshon ta wòrdu hasi entre siensia fundamental i siensia apliká. E último ta dirigí na e aplikashon práktiko di konosementu i influensiá ariba realidat. Kombinashonnan di tur dos tipo di siensia ta posibel.
Pa medio di presentashon i debatenan durante konferensia i simposionan, i pa medio di revishon di kolega (ingles: ''peer review'') di publikashonnan sientífiko, e komunidat sientífiko ta traha pa garantisá e kalidat di siensia, su métodonan i interpretashon di resultadonan.
== Karakterístikanan ==
Siensia ta investigá realidat na un manera sistemátiko i profundo. E meta ta pa komprondé esakinan mihó, pronostiká fenómenonan i tin biaha asta kontrolá nan. Siensia moderno tin e siguiente karakterístikanan importante:
# '''Buskando konekshon:''' Siensia tin komo meta pa deskubrí patrona i leinan profundo ku por splika vários fenómeno. Matemátika hopi biaha ta wòrdu usá pa deskribí e relashonnan aki.
#'''Sostené pa evidensia:''' Teorianan ta wòrdu sostené ku dato for di eksperimentonan, investigashon di vèlt, òf investigashon di fuente. Investigashon matemátiko tin biaha ta usa simulashon en bes di eksperimentonan físiko.
# '''Testmentu:''' Deklarashonnan sientífiko mester ta verifikabel i falsifikabel. E proseso aki di krítika i mehorashon ta hasi siensia mas fuerte. Deklarashonnan sin un base di testmentu ta inútil pa siensia.
#'''Pronóstiko:''' Un bon teoria por pronostiká fenómenonan den futuro i ta wòrdu husgá a base di e pronóstikonan ei.
#'''Outokrítika i transparensia:''' Siensia ta indiká e limitashonnan di método, suposishon i resultado. Investigadónan ta hasi nan dato i método públiko pa otro por kontrola i ripití e investigashon.
#'''Publikashon i kontrola:''' Resultadonan ta wòrdu kompartí a base di artíkulo sientífiko i na konferensia. Koleganan ta evaluá esaki pa medio di revishon, proponé mehorashon òf duna krítika.
#'''Aktitut neutral:''' Siensia ta independiente di ideologianan, [[religion]] òf interes komersial. E ta dependé eksklusivamente ariba opservashon ophetivo i splikashon rashonal.
#'''Koperashon:''' Hopi biaha sientífikonan ta traha den grupo i ta konsultá denter di komunidatnan nashonal i internashonal. Investigashon ta un aktividat sosial.
#'''Aplikashon práktiko:''' Ademas di investigashon fundamental, siensia ta enfoká tambe ariba aplikashonnan práktiko, manera den [[teknologia]] i medisina.
=== Siensia kontra pseudosiensia ===
E karakterístikanan aki por wòrdu usá pa distinguí siensia real for di pseudosiensia òf siensia inkorekto. Pseudosiensia ta usa teorianan i datonan no probá i ku no ta reprodusibel. Esaki por resulta for di aktitut slòns, e uso di teorianan debil, òf asta froude.
Desde añanan 2010, tabatin mas atenshon na transparensia i reprodusibilidat den siensia, parsialmente pa medio di proyektonan manera e Proyekto di Reprodusibilidat (Ingles:''Reproducibility Project''). E inisiativa aki a enfatisá ku un kantidat grandi di estudio no por wòrdu repliká, loke ta kondusí na un asina yamá krísis di replikashon. Awendia, mas i mas revista sientífiko ta rekerí investigadónan pa hasi nan protokòlnan públiko di antemano pa garantisá reprodusibilidat.
== Siensia komo un komponente sosial ==
[[File:Empfang für Özlem Türeci und Uğur Şahin im Rathaus Köln-5356.jpg|thumb|Inmunologonan Özlem Türeci i Uğur Şahin a risibí Doctorado Honorario di Universidat di Keulen pa e desaroyá di vakuna di [[Coronavirus|Corona]].]]
Den sosiedat oksidental, siensia ta wòrdu mira komo un parti esensial di sosiedat, ku e meta pa atkerí konosementu. Siensia tin su propio karakter i ta sigui leinan, métodonan i konvenshonnan spesífiko. Segun Bergsma i Van Petersen, siensia por wòrdu distinguí den tres aspekto:<ref>{{Cite book|title=Psychologie Van A Tot Z|author1=A. Bergsma|author2=Korina van Petersen|year=2010}}</ref>
#'''Instituto di siensia:''' Esaki ta inkluí universidatnan, profesornan i e organisashon di institutonan akadémiko.
#'''Aktividat sientífiko:''' Sientífikonan ta ehekutá aktividatnan manera midi, opservá, registrá, eksperimentá, organisá i interpretá. Nan ta desaroyá konseptonan, formulá hipótesis i tèst nan. Matemátikonan ta preokupá prinsipalmente ku formashon di konsepto i formashon di hipótesis, pero generalmente nan no ta eksperimentá. E aktividatnan aki ta wòrdu referí na nan komo práktika sientífiko.
#'''Produktonan sientífiko:''' Esaki ta trata di konosementu ku ta surgi for di aktividatnan sientífiko. E konosementu aki ta un rekonstrukshon sistemátiko di realidat, den kua sientífikonan ta purba kontestá preguntanan i yena buraku den konosementu. Matemátika ta enserá formashon di konsepto abstrakto en bes di un rekonstrukshon direkto di realidat.
== Siensia apliká ==
Siensia no ta wòrdu praktiká solamente den institutonan akadémiko. Hopi sientífiko ta traha den laboratorionan industrial, hospital òf institutonan militar. E siensia no-akadémiko aki hopi biaha tin un enfoke diferente: usabilidat ta hunga un ròl importante aki ademas di konfiabilidat. Ehèmpelnan ta:
*Institutonan ku ta sostené polítika: manera RIVM (''Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu''), kaminda konosementu sientífiko ta wòrdu apliká pa sostené polítika.
*Laboratorionan industrial di R&D (Ingles: ''Research and Development''; Investigashon i Desaroyo): manera na Unilever, kaminda investigashon ta kondusí na produktonan, prosesonan i patentenan nobo.
Ademas di midi i komprendementu, siensia apliká tambe ta preokupá ku desaroyo. Esaki ta sosodé, por ehèmpel, den e sektornan militar, farmaseutiko òf di kuminda. Siensia ta wòrdu usá pa desaroyá produktonan òf konseptonan ku ta ofresé un perspektiva nobo.
== Historia ==
Siensia ta enfoká ariba investigashon intenshonal i konosementu sistemátikamente atkerí. Den e mundu oksidental, e tradishon aki a wòrdu asosiá ku pensamentu akadémiko for di tempu di [[Platón]]. Spesialmente for di [[Edad Media|Edat Medio]] padilanti, siensia a tuma forma den institutonan manera akademia, [[universidat]] i sentronan di investigashon, inkluyendo laboratorionan spesialisá.
=== Promé sivilisashonnan ===
[[File:Plimpton 322.jpg|thumb|''Plimpton 322'', tabla di klei di Mesopotamia di mas o ménos 1800 promé ku [[Hesus|Kristu]] ku ehèmpel numériko di e prinsipio di Pitágoras. Promé liña: 119<sup>2</sup> + 120<sup>2</sup> = 169<sup>2</sup>]]
E promé formanan di siensia a aparesé den sivilisashonnan antiguo manera Mesopotamia, [[India]], [[Egipto]], Persia, [[China]] i bou di e Mayanan na [[Mexico]]. E tradishonnan skirbí di mas bieu ta bini di Sumer, aktualmente [[Irak]]. Alrededor di 3500 a.K. pueblonan di Mesopotamia a kuminsá registrá nan bestianan i otro kuentanan ku sifra. Nan tabata preokupá ku matemátika tambe. Un ehèmpel di esaki ta un tabla di klei, ''Plimpton 322'', di mas o ménos 1800 p.K., ariba kua ta apliká e prinsipio di Pitágoras.
Den e sivilisashonnan antiguo aki no tabatin institushonnan spesífikamente pa siensia. Esakinan a aparesé solamente despues na [[Gresia]], bou di influensia di pensadónan manera [[Aristóteles]], i a wòrdu desaroyá mas aleu den universidatnan Oropeo desde [[siglo 13]]. Te ainda konosí, e promé sivilisashonnan no a kombiná resultadonan práktiko ku rasonamentu teorétiko. Ta te na Gresia antiguo i despues den Edat Medio ku filósofonan na universidatnan di katedral a kuminsá desaroyá un epistemologia sistemátiko. Esaki eventualmente a duna lugá na pensamentu moderno i eksperimental.
=== Antigwedat klásiko ===
Den antigwedat klásiko, siensia tabata enfoká prinsipalmente ariba komprondementu di e [[Universo|kosmos]]. Esaki a kondusí na e desaroyo di filosofia natural i despues filosofia klásiko. Disiplinanan práktiko manera medisina, astronomia (pa kalènder i pronóstiko di [[Eclipse solar|eklipse]]), i astrologia (pa pronóstiko di futuro) tambe a hunga un ròl importante. Pensadónan di e tempu ei tabata mira nan mes komo filósofo natural, profeshonal (manera dòkter, maestro òf astrólogo).
Siensia griego tabata fundamentalmente filosofia natural. Pensadónan griego a dirigí nan mes ariba pensa teorétikamente tokante naturalesa, sin hasi hopi eksperimento pa tèst nan ideanan. Esaki a kontrastá ku siensia di Oropa oksidental despues, kaminda eksperimentonan a tuma un ròl sentral. Den kultura griego, konosementu a base di e sentido i eksperimentashon hopi biaha tabata wòrdu despresiá. Artesania i e uso di hèrmènt tabata wòrdu konsiderá inferior i lagá pa katibunan. Filósofonan tabata kere ku e mente tabata e úniko fuente konfiabel di konosementu, un punto di bista konosí komo rashonalismo.
Den Platonismo, e idea tabata ku tur kos por wòrdu komprondé pa medio di rasonamentu lógiko i konosementu innato (konosementu [[A priori y a posteriori|a priori]]), sin e nesesidat di eksperimentashon. Tin biaha esaki a kondusí na ideanan ku despues a resultá di ta inkorekto, manera e bista di mundu geoséntriko. Filósofonan griego a rasoná ku e sentidonan por gaña nos, miéntras ku rason a duna nos akseso na konosementu berdadero.
Ta te na Edat Medio, a sosodé un kiebro ku rashonalismo, danki na e filosofia eskolástiko, kristian. Desde, alrededor di aña 1200, universidatnan Oropeo a hasi siensia eksperimental posibel, loke a forma e base pa siensia moderno.
=== Edat Medio ===
[[File:Hildegard von Bingen.jpg|thumb|Hildegard di Bingen (1098–1179) ta skirbi su vishonnan ariba tabla di waks. Su sekretario Volmar ta transkribí nan ariba pèrkamènt.]]
Siensia den kuminsamentu di [[Edad Media|Edat Medio]] tabata un historia di dekadensia i rendimentu. Den e parti Latin di e Imperio Romano, siensia tabata ménos fuerte ku den e tradishonnan griego. Despues di e kaida di e Imperio Romano oksidental, kousá pa invashon di pueblo germánico i otro pueblonan, sivilisashon Romano na Europa oksidental pa gran parti a kai den otro. Guera i moveshonnan di poblashon práktikamente a para desaroyo intelektual, i hopi teksto sientífiko klásiko a bai pèrdí.
Sinembargo no ta tur konosementu a bai perdi. Monasterionan, a hunga un ròl krusial den konserbá i kopia manuskritonan. Edukashon i kultura a sigui eksistí, ounke ariba un eskala limitá. Durante e reinado di Gran Carlos (742–814), skolnan a wòrdu fundá kaminda konosementu klásiko a wòrdu retransmití.
Meimei i fin di Edat Medio, e interes den siensia natural a haña un bida nobo durante renasementu di siglo 12. Monasterio i katedralnan a funshoná komo sentron di konosementu kristian i a krese bira universidatnan rònt di aña 1200, manera esnan di Bologna, Oxford i Paris. E universidatnan aki a hunga un ròl krusial den e desaroyo di pensamentu sientífiko moderno, na kua [[teologia]] tambe a atribuí.
Filosofia eskolástiko a desaroyá na e universidatnan aki, ku a enfatisá lógika i e importansia di opservashon i eksperensia ([[empirismo|''empirismo'']]). Den pensamentu eskolástiko, ku movementunan manera ''nominalismo'' (e énfasis ariba e individuo) i ''boluntarismo'' (e boluntat komo e forsa impulso), e fundeshi a wòrdu poné pa pensamentu sientífiko moderno. Esaki a enfoká ariba splika naturalesa a base di eksperimentonan, un aserkamentu konosí komo ''empirismo rashonal'' òf ''pensamentu induktivo''.
Investigadónan di Edat Medio a apliká e métodonan aki pa komprondé fenómenonan natural i a hasi avansenan importante den metodologia i kontenido, spesialmente den e tereno di fisika. E desaroyonan aki a marka un paso importante pa siensia moderno.
=== Renasementu ===
[[File:Da Vinci Vitruve Luc Viatour.jpg|thumb|E hòmber Vitruviano di Da Vinci di alrededor di 1490: un ehèmpel di e konvergensia di arte i investigashon. Komo ku da Vinci no a publiká su resultadonan, e no a kontribuí na siensia.]]
E Renasementu tabata un periodo den historia Oropeo den kua arte i siensia a floresé danki na e redeskubrimentu di antigwedat klásiko. E renasementu aki a kondusí na kambionan importante den pensamentu sientífiko. Un punto di kambio tabata e Kaida di Konstantinopla na 1453, ku a kondusí na tekstonan klásiko di e Imperio Bizantino ku a wòrdu studia atrobe na Europa. Rònt di e mesun tempu, e invenshon di imprenta a hasi posibel pa plama konosementu i ideanan mas lihé i ampliamente, demokratisando edukashon i investigashon.
Sinembargo, algun historiadó ta konsiderá e kuminsamentu di Renasementu, en partikular, komo un periodo di stagnashon den e siensianan natural. Humanistanan a enfoká nan atenshon prinsipalmente ariba materianan sosial i di humanidat, manera polítika i historia, a kosto di siensia natural i matemátika apliká.
=== Revolushon sientífiko ===
[[File:Copernican heliocentrism.jpg|left|thumb|Sistema solar ku streanan fiho segun e sistema helioséntriko di Copernicus. Latin: "''...In medio uero omnium residet Sol"'' ("...Pero e [[Solo]] ta sinta meimei di tur"). Nicolaus Copernicus, ''De revolutionibus orbium coelestium'', 1543.]]
Aunke ta difísil pa determiná e punto eksakto di e revolushon sientífiko, pero 1543 ta konsidera komo un aña di logro. E aña ei, Nicolaus Copernicus a publiká su obra pionero, ''De revolutionibus orbium coelestium'' ('Tokante e Revolushon di Kurpanan Selestial'), den kua el a introdusí e modelo helioséntriko di [[universo]]. Na e mesun momento, e promé buki kompleto tokante anatomia humano, ''De humani corporis fabrica libri septem'', skirbí pa Andreas Vesalius, a keda publiká.
Den e dékadanan ku a sigui, un kambio fundamental a tuma lugá den pensamentu sientífiko, spesialmente denter di fisika, astronomia i [[biologia]]. E transformashon aki no solamente a enserá deskubrimentu i teorianan nobo, pero tambe e desaroyo di instituto di investigashon i un kambio den e bista general di mundu. E proseso aki a pone e fundeshi pa siensia moderno i a kambia kon hende ta komprondé nan lugá den universo.
=== Siensia aktual ===
[[File:Newtons cradle animation book.gif|thumb|Un sistema ku ta ilustrá un konsepto básiko den mekanika klásiko, e di tres prinsipio di Newton, konservashon di momento di forso i energia.]]
E fundeshi pa siensia moderno a wòrdu poné den siglo 17, ku un realisashon kresiente bou di sientífikonan ku opservashon i eksperimentashon ta e yabi pa atkerí konosementu. E aserkamentu eksperimental aki a konstruí ariba ideanan di filosofia di Edat Medio. Manera menciona anteriormente, e pensamento nobo aki no a surgi diripiente, pero danki na un revolucion metodológiko ku a kuminsa rònt di aña 1200 ku fundashon di e prome universidadnan. E revolushon aki, den kua nominalismo di Edat Medio a hunga un ròl importante, a pone e fundeshi pa e revolushon sientífiko di siglo 17. Segun e historiadó Eduard Jan Dijksterhuis, e periodo aki a kondusí na un "mekanisashon di e bista di mundu", ku a kulminá ku e mekanika klásiko di [[Isaac Newton|Newton]].
Desde siglo 18, siensia natural i matemátika a kuminsá dividí den disiplinanan spesialisá, manera biologia. Despues, siensia nobo a aparesé, inkluyendo sosiologia i [[Psicologia|sikologia]]. Den siglo 19, siensia a tuma un karakter mas profeshonal i institushonalisá. E tendensia aki a sigui den siglo 20, durante kua mas spesialisashon a tuma lugá. Na mes momento, e importansia sosial di siensia a krese konsiderablemente, ku un influensia grandi ariba ekonomia, produkshon i gobernashon.
{{appendix|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Wetenschap |oldid=68248009}}
;Nota
<references group="lower-alpha"/>
;Referencia
{{references}}
}}
[[Category:Siencia| ]]
1m36w6dzg2pgp6o7j72g4jd53cskt05
Iran
0
3017
164465
163457
2025-06-27T21:37:39Z
Caribiana
8320
/* Historia */
164465
wikitext
text/x-wiki
{{Infopais
| variante = c
| nomber_nativo = {{lang|fa|جمهوری اسلامی ایران}}<br/>''Jomhuri-ye Eslâmi-ye Irân''
| nomber_propio = Repúblika Islamita di Iran
| himno_nashonal = {{lang|fa|سرود ملی جمهوری اسلامی ایران}}<br />''Sorud-e Melli-ye Jomhuri-ye Eslâmi-ye Irân''<br/>("Himno Nashonal di e Repúblika Islámiko di Iran")<br/>[[File:Sorud-e Mellí-e Yomhurí-e Eslamí-e Irán (instrumental).oga]]
| stat_mas_grandi = Teheran
| tipo_di_soberania = Paisnan independiente
| titulo_kabesante1 = Lider Supremo
| nomber_kabesante1 = [[Ali Khamenei]]
| persentahe_awa = 0.7
| moneda = Real
| kodigo_moneda = IRR
| utc_offset = +3:30
| kodigo_tld = .ir
| gentilisio = iraní
| zoom = 4
}}
'''Iran''', ofisialmente '''Repúblika Islamita di Iran''' ([[farsi]]: '''ایران''') ta un pais den [[Asia]], den region di [[Medio Oriente]]. E tin frontera entre otro ku [[Afganistan]], [[Armenia]], [[Pakistan]], [[Irak]] i [[Turkia]]. Na e frontera panort ta situá [[Laman Káspiko]] i pasùit e [[Golfo Pèrsiko]] i e [[Golfo di Oman]].
== Geografia i poblashon ==
Iran ta un di e paisnan mas grandi di Asia, ku un superfisie di mas o menos 1.648.000 km². Segun e censo di 2020, e pais tin un poblashon di aproximadamente 84.923.314 habitantenan.
E kapital i siudat mas grandi di Iran ta [[Teheran]], ku mas ku 10 mion habitantenan. Teheran tambe ta e sentro polítiko, kultural, komersial i industrial di e pais. Otro siudadnan importante ta [[Mashhad]], [[Isfahan]], [[Shiraz]] i [[Tabriz]].
== Historia ==
Iran, histórikamente konosí komo Persia, ta un di e sivilisashonnan mas antiguo na mundu. E Imperio Persa a forma den siglo VI promé ku [[Hesus|Kristu]] bou di e dinastía di Aqueménida. E region a pasa bou di e dominio di varios imperion, inkluyendo Imperio Sassanida i despues e Kalifato Islámiko.
Den [[siglo 20|siglo binti]], Iran a sufri hopi kambio polítiko. Den 1979, despues di un revolushon, e monarkia a wòrdu abolí i Iran a bira un Repúblika Islamita, bou di liderashon di [[Ruhollah Khomeini]].
== Sistema polítiko ==
Iran ta un Repúblika Islamita ku un sistema di gobernashon teokrátiko-representativo. E Lider Supremo (aktualmente [[Ali Khamenei]]) ta e figura polítiko i religiöso mas poderoso di e pais. E presidente ta e hefe di gobièrnu formal. E parlamento, òf Majlis, ta e organo legislativo.
== Idioma ==
E idioma ofisial di Iran ta e farsi òf perso ({{lang|fa|فارسی}}). Fuera di farsi, hopi grupo étniko i linguístiko ta biba den Iran, inkluyendo Azeris, Kurds, Lors, Baluchi i Árabe.
== Religion ==
Islam shiíta ta e religion dominante di Iran, di kual e mayoria di e poblashon ta sigui e rama shiíta "duodesim". Tin tambe komunidatnan di Islam sunnita, kristian, hudiu i baha'i.
== Ekonomia ==
Iran tin un ekonomia diversifiká, basá riba petroleo, gas natural, agrikultura, industria di paña i sektor teknológiko. E pais ta un di e mayó exportadónan di gas natural i petroleo. E ekonomia ta enfrentá restrikshon internashonal (sanshon), ku ta influensiá su desaroyo ekonómiko.
{{Template:Asia}}
[[Category:Iran]]
0kcasadvps7lqc4njepwiu0uj1bt7am
Realismo
0
3705
164378
150356
2025-06-27T12:26:40Z
Caribiana
8320
wikilink
164378
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{infobox movemento artistico
| variante = c
| imagen = Gustave Courbet - Bonjour Monsieur Courbet - Musée Fabre.jpg
| descripcion = ''Bonjour, Monsieur Courbet'' ("Bon dia, Señor Courbet"), 1854. Un pintura realista di Gustave Courbet.
| temporada = rònt 1840–1860
| luga = [[Fransia]]
| inventor = Gustave Courbet
| a_influencia= fotorealismo<br>hiperrealismo
}}
'''Realismo''', ounke nunka tabata un grupo unifiká, ta wòrdu konsiderá komo e promé movementu di arte moderno. El a kibra for di formanan tradishonal di arte, literatura i strukturanan sosial, konsiderando nan antikuá despues di Iluminashon i [[Revolushon Industrial]]. Surgiendo na [[Fransia]] durante añanan 1840, realismo a redefiní pintura dor di ekspandé loke tabata wòrdu konsiderá arte.
Den un era marká pa revolushon i kambio sosial generalisá, pintornan realista a remplasá e imágen idealisá i tema literario di arte tradishonal ku esenanan di bida real. Nan a duna hende i susesonan diario, e mesun nifikashon ku kuenta i alegorianan históriko. E kambio aki a reflehá un deseo di vanguardia pa kombiná arte ku bida.<ref>{{citeer web |url=https://www.theartstory.org/movement/realism/ |titel=Realism |werk=theartstory.org |bezochtdatum=2024-12-21}}</ref>
== Historia ==
=== Akademia Real ===
Establesé na 1648 pa Louis XIV, e ''Académie Royale de Peinture et de Sculpture'' (Akademia Real di Pintura i Eskultura) a forma e produkshon di arte na Fransia pa kasi dos siglo. Konsiderando e prominensia kultural di Fransia na Oropa durante e periodo aki, e Akademia a establesé normanan artístiko den henter e kontinente. E la proveé edukashon riguroso di tayer pa artistanan yòn i a selebrá logronan artístiko na su eksposishonnan, semi-regular, di Salon.
Na 1668, e Akademia a formalisá un herarkia di géneronan artístiko durante un konferensia, elevando pintura di historia komo e forma di arte di mas altu. E género aki tabata enserá portrètamentu di kuenta mitologiko klásiko, [[Beibel]], [[literatura]] òf susesonan históriko signifikante. Solamente e pintornan mas ábil tabatin pèrmit pa traha den e género prestigioso aki, i nan obranan a risibí e aklamashon di mas grandi. E herarkia di pinturanan di historia, tabata lo sigiuente:
# Portret: Representashon di individuonan notabel.
# Esena di género: Representashon di bida diario, hopi biaha ku suhetivo di kunukero òf hendenan komun.
# [[Pintura di paisahe|Paisahe]]: Representashon di [[naturalesa]] bibu.
# [[Naturalesa morto]]: Areglo di ophetonan inanimá.
[[File:Jacques-Louis David, Le Serment des Horaces.jpg|thumb|''Huramentu di Horati'', 1784 pa e artista neoklasiko, Jacques-Louis David]]
Na mitar di siglo 18, deskubrimentunan arkeológiko na [[Gresia]] i [[Italia]], huntu ku idealnan di Iluminashon di rason i òrdu, a stimulá e desaroyo di neoklasisismo. Neoklasisismo a bira e manera dominante pa ku pintamentu di historia pa fin di añanan 1700. Artistanan neoklásiko, manera Jacques-Louis David, a usa referensianan klásiko, téknikanan di komposishon i ambientenan pa komentá riba susesonan contemporáneo. Por ehèmpel, David su famoso "Huramentu di Horatii" ([[frances]]: {{lang|fr|Le Serment des Horaces|italic=yes}}, 1784) ta mustra e balor di patriotismo usando un relato di e eskritor romano Livio.
Den reakshon na neoklasisismo, e Revolushon Industrial, i e énfasis di Iluminashon riba rashonalidat, [[romantisismo]] a enserá emoshon intenso, e temanan irashonal i eksótiko komo fuentenan mas outéntiko di kreatividat artístiko. En bes di e paisahenan harmonioso i kuidadosamente ordená di estilonan anterior, artistanan romántiko a deskribí naturalesa komo un forsa dramátiko i hopi biaha menasante, resaltando e lucha sublime entre humanidat i e mundu natural.
[[File:Eugène Delacroix - The Death of Sardanapalus - WGA6173.jpg|thumb|left|''Morto di Sardanapalus'' (1827) pa Eugène Delacroix, konsidera komo e lider di e movementu artístiko di romantisismo.<ref>{{citeer web |url=https://www.theartstory.org/artist/delacroix-eugene/ |titel=Eugène Delacroix |werk=theartstory.org |bezochtdatum=2025-02-18}}</ref>]]
Birtut síviko, selebrá den obranan manera e pinturanan di Jacques-Louis David, a duna lugá na pinturanan di historia kargá ku pashon i kaos, manera Eugène Delacroix su ''Morto di Sardanapalus'' (1827). Inspirá pa un obra di Lord Byron, e pintura aki ta portretá e último momentunan di e rei di Asiria ora e ta komandá e destrukshon di su tesoronan i e masakre di su esposanan spantá, promé ku su derota inevitabel.
=== Revolushon i rechaso di tradishon ===
Miéntras ku romantisismo a rechasá algun prinsipio di neoklasisismo, e no a alterá fundamentalmente e institushonnan artístiko i sosial di siglo 17 i 18. Sinembargo, e estado konstante di revolushon den Fransia di siglo 19 a krea preshon pa un kambio mas radikal. Despues di e Revolushon di 1789, Fransia a pasa den un seri di agitashon polítiko, inkluyendo e Promé Repúblika, Promé Imperio di Napoleon Bonaparte, Restaurashon di Bourbon, Revolushon di 1830, Monarkia di Yüli, Revolushon di 1848, Segundo Repúblika, Segundo Imperio, Guera Franco-Aleman,''Commune'' di Paris 1871, i establesimentu di e Terser Repúblika.
Realismo a surgi, meimei di e temporada turbulente aki, na Fransia den añanan 1840 komo un reakshon na tantu neoklasisismo komo romantisismo. Realistanan a pensa ku tantu neoklasisismo komo romantisismo tabata ignorá problemanan sosial berdadero. Mas ku djis pinta naturalesa, realismo tabatin komo meta pa mustra bida manera e tabata di bèrdat, cu enfoke riba [[siensia]], [[moralidad|moralidat]] i [[polítika]]. E movementu a reflehá preokupashonnan tokante kambio di gobièrnu, guera, gobernashon kolonial i siudatnan kresiente.
=== Fotografia ===
E kambio aki pa positivismo sientífiko a haña un ekspreshon trempan den fotografia. Na 1839, Louis Daguerre a introdusí e ''daguerreotipo'', ku a kapturá imágennan for di naturalesa mekanikamente riba un plachi di metal. Rònt di e mesun tempu na [[Inglatera]], William Henry Fox Talbot a desaroyá e ''kalotipo'', ku a produsí imágennan riba papel kubrí ku ''yoduro'' di plata (hulandes: ''zilverjodide''). Fotografia, na su turno, a influensiá realismo. E influensia mas grandi di fotografia tabata e idea ku e por a kapta realidat berdadero. Tradishonalmente, gobernantenan i elitenan tabata wòrdu idealisá den arte pa reforsá nan legitimidat; fotografia, sinembargo, a eksponé e realidat, inkluyendo nan defektonan. Den un siglo marká pa revolushon, pintornan realista a buska pa inkorporá e sentido di bèrdat aki den nan obra, desafiá idealisashon na fabor di representashon direkto i sin adorno.
=== Realismo i kambio sosial den Oropa ===
E kaida di e Monarkia di Yüli na Fransia na 1848 i e asenshon di e Segundo Repúblika (1848–1851) tabata parti di un ola mas amplio di revolushon Oropeo ku a kondusí na kambionan sosial grandi na Alemania, Italia, Imperio austriako, Hulanda i Polonia. E agitashonnan aki, huntu ku e publikashon di Pierre-Joseph Proudhon su ''E Filosofia di Pobresa'' (1846), i Marx i Engels su ''Manifesto Communista'' (1848), a hala atenshon nobo na gruponan marginá. Realismo a surgi komo e idioma artístiko pa representá e lucha sosial aki.
{{multiple image
|image1=Gustave Courbet - A Burial at Ornans - Google Art Project 2.jpg
|caption1=''Un Entiero na Ornans'' (1849–50) pa Gustave Courbet, medio: zeta riba lona.
|image2=Gustave Courbet - The Stonebreakers - WGA05457.jpg
|caption2= ''E Kibradónan di Piedra'' (1849) pa Gustav Courbet, medio: zeta riba lona.
|total_width=400
}}
Gustave Courbet, un amigu íntimo di filósofo Pierre-Joseph Proudhon i e figura prinsipal di realismo, a desafiá outoridat polítiko franses, balornan burgues, i e establesimentu di arte. Su pintura ''Un Entiero na Ornans'' (1849–50), eksponé na e Salon di 1850–1851, a marka e yegada di realismo komo un forsa grandi den arte Oropeo. E obra a shòk e públiko ku su representashon sin adorno di un entiero na kampo, pintá na un eskala grandi tradishonalmente reservá pa tópikonan históriko i alegóriko. Un otro obra kontroversial, ''E Kibradónan di Piedra'' (1849–50), a portretá dos trahadó anónimo enbolbí den trabou pisa i ku mal pago. E realismo fuerte di e pintura tabata karga implikashonnan sosialista, kual a krea inkietut denter di e klase media di e Salon.
[[file:Gustave Courbet 027.jpg|thumb|left|''Damanan Hóben na Banki di Seine'' (1856) pa Gustav Courbet, medio: zeta riba lona.]]
Courbet a sigui desafiá normanan sosial ku ''Damanan Hóben na Banki di Seine'' (1856), eksponé na e Salon di 1857. Su representashon sinsero di dos prostituta ta descansá na kantu di riu, nan paña desordená, a shòk e públiko burgues. Pa medio di obranan asina, Courbet i e movementu realista a konfrontá e mundu di arte ku bèrdatnan inkómodo tokante klase, labor i desigualdat sosial.
{{clear}}
== Karakterístika ==
Karakterístika di arte realismo ta inkluí eksaktitut di fotografia, enfoke riba temanan i ambientenan contemporáneo, uso di detaye i koló, i énfasis riba bida diario.<ref>{{citeer web |url=https://www.artchive.com/art-movements/realism/ |titel=Realism Art Movement: History, Artists, Artwork |werk=artchive.org |bezochtdatum=2025-02-19 |datum=2023-02-18 |auteur=Archive}}</ref>
{|class="wikitable"
! style="background-color:#CD5C5C; color:white;"| Ehemplar
! style="background-color:#CD5C5C; color:white;"| Karakterístika
! style="background-color:#CD5C5C; color:white;"| Deskripshon
|-
|[[File:Young Ladies of the Village MET DT1967.jpg|400px|center]]
|'''Eksaktitut fotografiko'''
|Realismo tabatin komo meta pa deskribí bida diario detayá, kapturando paña, lus i e ambiente den un forma realístiko. Gustave Courbet su ''Damanan Hóben di e Pueblo'' (1852) ta ehèmpel di esaki, el a portretá su tres ruman muhénan den trahe simpel kanando den un kampo ku un mucha muhé i bestianan. Segun e ''Metropolitan Museum of Art'', e pintura a wòrdu kritiká pa ta muchu simpel, faltando e balansa di neoklasisismo i e drama di romantisismo.
|-
|[[File:William Michael Harnett - For Sunday's Dinner - Google Art Project.jpg|400px|center]]
|'''Uso di detaye'''
|Artistanan realista tabata enfoká riba detayenan kompliká, kontrastando fuertemente ku e estilo suave i ekspresivo di [[Romanticismo|romantisismo]] i [[impreshonismo]]. Pa krea pinturanan ku tabata sinti taktíl, nan a kuidadosamente ekshibí sombra, reflekshon di lus, profundidat i perspektiva. E aserkamentu metikuloso aki tabata apliká na tantu suhetonan di [[naturalesa morto]] komo bibu, lagando tiki espasio pa interpretashon estilístiko.
|-
|[[File:Jean-François Millet (II) - The Gleaners - WGA15691.jpg|400px|center]]
|'''Uso di koló'''
|Na kuminsamento, realistanan tabata usa palèt di koló kaluroso, faboresé maron, kòrá, pretu i marfil. Esaki ta bisto den obranan manera ''Kunukero'' (1857) di Jean-François Millet i e pinturanan di Paul Delaroche. Miéntras ku tononan kaluroso ta keda popular bou di realistanan moderno, esnan contemporáneo tambe ta eksperimentá ku palèt mas friu pa efektonan impreshonante. Lucian Freud su ''E Yu Muhé di e Pintor'' ta ehèmpel di e evolushon aki di realismo den arte moderno.
|-
|[[File:Thomas Eakins, American - Portrait of Dr. Samuel D. Gross (The Gross Clinic) - Google Art Project.jpg|400px|center]]
|'''Enfasis riba bida diario'''
|Kontrali na pintornan anterior ku tabata enfoká riba figuranan bíbliko, heroiko òf mitológiko, realistanan tabata deskribí hende komun i bida diario. ''E Klínika di Dr. Gross'' (1875) di Thomas Eakins ta ehèmpel di e kambio aki, el a portretá un pashènt ku ta pasando dor di sirugia; un tema impensabel pa artistanan di siglo 16 i 17, ku tabata faboresé esenanan históriko i mitológiko.
|}
{{appendix}}
[[Category:Arte]]
3g24j1g36qif862h5hq5mleoe2762ft
Hinduismo
0
3777
164379
88144
2025-06-27T12:27:31Z
Caribiana
8320
wikilink
164379
wikitext
text/x-wiki
{{Refimprove}}
{{Databox}}
'''Hinduismo''' ta e religion predominante i original di e subkontinente di [[India]]. Hinduismo mayoria biaha ta wordú referi komo ''Sanātana Dharma'' (un termino sanskrito nifikando "lei di eternidat") dor di su siguidornan. Tiponan generiko di Hinduismo, ku ta purba di akomoda un variedat di bista kompleho, ta span for di Hinduismo Vediko te ku tradishon di bhakti. E kuater koriente prinsipal ta vaishnavismo, shaivismo, shaktismo i smartismo. Hinduismo tambe ta inklui tradishonnan yogiko i un gran kantidat di "[[moralidad|moralidat]] diario" basá riba e konseptonan di [[karma]] i [[dharma]], ademas di e normanan soshal manera kustumbernan di kasamentu.
Hinduismo ta formá di tradishon nan diverso anto no tin un solo fundadó. Entre su raisnan ta e religion historiko di Vedic di India durante e [[Era di Heru]], anto basá riba esei Hinduismo mayoria biaha ta wordu konsidera komo e "religion bibo mas bieu" òf e "tradishon mas bieu ku ainda ta wordu praktika".
== Plamamentu ==
[[File:Hinduism percent population in each nation World Map Hindu data by Pew Research.svg|thumb|left|300px|Mapa di plamamentu mundial di Hinduismo]]
Demografikamente, Hinduismo ta e di tres of di kuater religion mas grandi na mundu despues di [[Kristianismo]], [[Islam]] i posibelmente [[Budismo]], ku mas ku 1.000.000.000 di adherente, di kua aproksimadamente 1 bion, ta bibá na e republika di [[India]]. Otro poblashonnan signifikante ta na [[Nepal]] (23 míon), [[Bangladesh]] (14 míon) i e isla [[Indonesia|indones]] di [[Bali]] (3.3 míon).
== Skritura ==
[[File:Akshardham_Delhi.jpg|thumb|right|300px|E sekto Swaminarayan su tèmpel situá na [[Delhi]], segun e buki di guiness e ta e tempel Hindu mas grandi na mundu]]
Un kantidat grandi di teksto ta wordu klasifiká komo Hindu, dividi den tekstonan Śruti ("revelá") anto Smriti ("rekordá"). E tekstonan aki ta diskuti [[teología]], [[filosofía]] i [[mitologia]], i ta duna informashon tokante e praktika di dharma (bida religioso). Entre e tekstonan aki, e Vedanan ta e autoridat mas haltu, di mas importante i antiguedat. Otro skritura importante ta e Upanishadnan, Purāṇa-nan i e epikonan di Mahābhārata i Rāmāyaṇa. E Bhagavad Gītā, un tratado di e Mahābhārata, papiá dor di e dios Krishna, ta di importansia spesial.
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =58491170|titulo=Hinduïsme}}
{{References}}
}}
[[Category:Religion]]
3pqcjkuaeiu04162kr0gjq170ekj63l
Muraya Grandi di China
0
4180
164460
91547
2025-06-27T21:27:42Z
Caribiana
8320
algun korekshon/reformulashon
164460
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
E '''Muraya Grandi di China''' ta un seri di fortifikashon di piedra i tera den e parti nort di [[China]], originalmente destiná pa protehá e frontera di e [[Imperio Chino]] kontra intrushon dor di varios grupo nomádiko. For di e siglo 5 promé ku Kristu, diferente sekshonnan di muraya a wòrdu trahá, ku mas lat a wòrdu rekonstruí i mantené te [[siglo 16|siglo diesseis]]. Ta referí kolektivamente na e sekshonnan ey komo e Muraya Grandi. Un di e sekshonnan mas konosí a wòrdu trahá entre 220 i 206 promé ku Kristu bou di e gobernashon di Qin Shi Huang, e promé emperador di China. Solamente un parti chikí di e muraya original a sobra; e mayoria di e muraya ku ta visibel awe a wòrdu trahá durante e Dinastia Ming.
E Muraya Grandi ta ekstendé for di [[Shanhaiguan]] na parti ost, te ku [[Lop Nur]] na parti west, den un arko ku ta deliña aproksimadamente e frontera sur di [[Mongolia]]. Un estudio resiente ku a usa teknologia avansá a konkluí ku e largura total di e muraya ta 8,851.8 km, inkluyendo:
* 6,259.6 km di sekshon di muraya outentiko
* 359.7 km di trayekto ku ta sirbi pa komunikashon
* 2,232.5 km di barera defensivo natural manera [[seru]] ku riunan
E Muraya Grandi ta un di e proyektonan mas grandi trahá pa hende na mundu.<ref>{{Cite web|date=2025-04-21|title=Great Wall of China {{!}} Definition, History, Length, Map, Location, & Facts {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Great-Wall-of-China|access-date=|website=Encyclopedia Britannica}}</ref> E ta un sitio di Herensia Mundial di [[UNESCO]].<ref>{{Cite web|last=|first=|title=The Great Wall|url=https://whc.unesco.org/en/list/438|access-date=|website=UNESCO World Heritage Centre}}</ref>
<br><gallery class=center caption="Muraya Grandi di China">
China-Grosse Mauer-200-2012-gje.jpg
China-Grosse Mauer-140-2012-gje.jpg
China-Grosse Mauer-144-Bogen-2012-gje.jpg
China-Grosse Mauer-204-2012-gje.jpg
China-Grosse Mauer-184-Souvenirs-2012-gje.jpg
</gallery>
{{Appendix}}
[[Category:Arkitektura]]
[[Category:China]]
pox34wc444wcnaz4ht5a817dt4ud9oe
164461
164460
2025-06-27T21:29:11Z
Caribiana
8320
164461
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
E '''Muraya Grandi di China''' ta un seri di fortifikashon di piedra i tera den e parti nort di [[China]], originalmente destiná pa protehá e frontera di e [[Imperio Chino]] kontra intrushon dor di varios grupo nomádiko. For di e siglo 5 promé ku Kristu, diferente sekshonnan di muraya a wòrdu trahá, ku mas lat a wòrdu rekonstruí i mantené te [[siglo 16|siglo diesseis]]. Ta referí kolektivamente na e sekshonnan ey komo e Muraya Grandi. Un di e sekshonnan mas konosí a wòrdu trahá entre 220 i 206 promé ku Kristu bou di gobernashon di Qin Shi Huang, e promé emperador di China. Solamente un parti chikí di e muraya original a sobra; e mayoria di e muraya ku ta visibel awe a wòrdu trahá durante e Dinastia Ming.
E Muraya Grandi ta ekstendé for di [[Shanhaiguan]] na parti ost, te ku [[Lop Nur]] na parti west, den un arko ku ta deliña aproksimadamente e frontera sur di [[Mongolia]]. Un estudio resiente ku a usa teknologia avansá a konkluí ku e largura total di e muraya ta 8,851.8 km, inkluyendo:
* 6,259.6 km di sekshon di muraya
* 359.7 km di trayekto ku ta sirbi pa komunikashon
* 2,232.5 km di barera defensivo natural manera [[seru]] ku riunan
E Muraya Grandi ta un di e proyektonan mas grandi trahá pa hende na mundu.<ref>{{Cite web|date=2025-04-21|title=Great Wall of China {{!}} Definition, History, Length, Map, Location, & Facts {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Great-Wall-of-China|access-date=|website=Encyclopedia Britannica}}</ref> E ta un sitio di Herensia Mundial di [[UNESCO]].<ref>{{Cite web|last=|first=|title=The Great Wall|url=https://whc.unesco.org/en/list/438|access-date=|website=UNESCO World Heritage Centre}}</ref>
<br><gallery class=center caption="Muraya Grandi di China">
China-Grosse Mauer-200-2012-gje.jpg
China-Grosse Mauer-140-2012-gje.jpg
China-Grosse Mauer-144-Bogen-2012-gje.jpg
China-Grosse Mauer-204-2012-gje.jpg
China-Grosse Mauer-184-Souvenirs-2012-gje.jpg
</gallery>
{{Appendix}}
[[Category:Arkitektura]]
[[Category:China]]
gto3s9sh81fqke7y3qoihfgokgs96ut
Moneda
0
4678
164463
158480
2025-06-27T21:34:22Z
Caribiana
8320
164463
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}{{Wak articulo|Pa unidad monetario, wak [[Valuta]].}}[[File:Moneda de Curaçao 1947 001.jpg|thumb|Moneda di Kolonia Kòrsou (1947)]]'''Moneda''' (nomber colectivo: '''cen''') ta un pida material, mayoria di biaha rondo, plat y di metal, cu ta wordo uza como [[placa]]. Normalmente, moneda tin un balor nominal mas abou cu placa di papel, ademas, e ta indica e nomber di e pais of instancia, denominacion (unidad monetario y cantidad, por ehempel [[Florin Arubiano|Afl.]] 0,50), y aña. Tin excepcion na cada moneda.
Tradicionalmente, e balor di un moneda tabata igual na e balor di e material di cual e moneda ta traha, pero mayoria di moneda cu ta den uzo actual tin, solamente, balor di [[placa fiat]].
== Prome monedanan ==
{{Multiple image
| image1 = Chinese-bronze-coins.jpg
| caption1 = Moneda chines di diferente periodo
| image2 = Bronze wushu coin mould, Han Dynasty.JPG
| caption2 = Malchi pa monedanan chines for di dinastia Han (mas o menos 200 p.C.–200 d.C.)
| total_width = 400
| align = right
}}
Monedanan a wordo inventa independientemente na tres diferente luga, mas o menos durante e mesun periodo. Na [[China]] e prome 'monedanan' a wordo produci for di alrededor di 770 p.C. Esakinan tabata simbolo di obhetonan valioso, e asina yama 'placa di cuchu y spada': modelonan di cuchu y spada cu caracternan individual, basha den brons. Rond di e mesun tempo, e prome ''kepengs'' a aparece, monedanan chikito rondo cu un buraco cuadra den nan pa nan por a wordo mara na un cabuya. Kepengs a keda den uzo pa mas cu 2.500 aña, te na cuminsamento di siglo binti.
[[File:Kroisos BMC 31.jpg|thumb|Moneda di Lidia di mas o ménos 550 p.K., tempo di Rei Creso, cu un leon y un toro.|left]]
[[File:SNGANS 259.jpg|left|thumb|''Tetradracma'', un moneda di periodo griego clasico, bati den e colonia griego di Siracusa, mas o ménos 415–405 p.C. ]]
Den e mundo occidental, e prome monedanan a wordo produci meymey di siglo shete p.C. traha na Lidia ([[Anatolia|Asia Menor]]). E monedanan aki tabata consisti di gotanan di ''electrum'', un liga metalico natural di [[oro]] i [[plata]], cu un imagen na un banda y un stempel sin nificacion na e otro. E invencion nobo aki a facilita comercio y a plama masha lihe pa parti oost (e Imperio perso) y west (e [[Gresia|mundo griego]]). Pronto, e monedanan occidental a tuma e forma cu nan tin te awendia: un plachi di metal rondo cu un diameter entre 1.5 y 4.0 centimeter, cu un imagen di un cabes na e parti dilanti y un representacion simbolico na e parti patras, hopi biaha rondona pa texto. Aunke monedanan basha tambe a aparece na [[Oropa|Europa]] y Asia Menor, mayoria di monedanan tabata wordo ''bati'': un snechi metal, keinta of no, tabata wordo poni den un malchi y un imagen ta wordo primi of bati bou preshon halto.
{{Multiple image
| image1 = MauryanCoin.JPG
| image2 = Coin of Heliocles II.jpg
| caption2 = Moneda traha na [[India]] di e rei indo-griego Heliocles II (rond di 90 p.C.). Monedanan cuadra ta wordo haya principalmente na India.
| caption1 = Moneda di India cu contra marca di dinastia Nanda di Magadha. E cinco sombolonan riba e moneda aki ta: solo, seis brasa (Magadha), toro riba sero, Indradhvaja rondona pa cuater baca, olifante. Tambe tin un [[contramarca]] no-ofisial na e parti patras.
| total_width = 400
| align = right
}}
Na [[India]] e prome monedanan a wordo produci rond di aña 500 p.C. Esakinan tabata pidanan plat di plata cu un forma iregular, riba cua nan tabata aplica varios stempel chikito cu simbolo di mata of bestia. For di tempo di Alexander e Grandi, e monedanan traha cu e tecnica di [[contramarca]] a wordo reemplasa gradualmente pa e representacion di moneda griego.
== Mira tambe ==
* [[ISO 4217]]
{{appendix|ref|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Munt (betaalmiddel) |oldid=68335312}}
{{references}}
}}
[[Category:Numismatica]]
2aphow3p7xomu7jaa3ur3bhyfgmua9j
Platón
0
5360
164467
141051
2025-06-27T21:41:11Z
Caribiana
8320
164467
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox persona}}
'''Platón''' (± ☆427–†347 p.K.) tabata un [[filosofia|filósofo]] [[Gresia|griego]]. El a nasé na [[Atenas]] of Egina, [[Gresia]] i tabata studiante di e filósofo [[Socrates]] i maestro di [[Aristóteles]]. E ta fundadó di e [[Akademia di Atenas]], e promé instituto di edukashon avansá den Oksidente. E ta mihó konosí pa su diálogonan, di kual e diálogo ''E Repúblika'' ta un di esunnan mas influensial.
==Biografia==
Platón a nase den un famia prominente, ku tabata envolví den e polítika di [[Atenas]]. Su tata tabata Ariston i su mama tabata Perictione. Platón su famia tabata deseá pa Platón drenta den polítika. Despues di mira e korupshon ku tabata tumando lugá den e mundu polítiko di Atenas i despues di e ehekushon di su maestro, Socrates, na man di e gobièrnu di Atenas, Platón a optá pa dediká su bida na filosofía i a bira un di e filósofonan mas renombrá di antiguo Gresia.
==Filosofia==
Platón su ideanan tabata influensiá dor di Socrates. Socrates no a skirbi mayoria di su ideanan, i komo resultado e mundu su konosementu di Socrates su filosofia ta bin pa gran parti di Platón. Esaki na mesun tempu ta hasi'e difisil pa verifiká kua ideanan ta pertenesé orignalmente na Platón i kua na Socrates.
===Teoría di Formanan===
Den su diálogonan, mas notabelmente ''E Repúblika'', Platón ta argumentá ku e mundu físiko no ta real pasobra e ta basá riba, loke Platón ta yama, Formanan of Ideanan. Segun Platón, e formanan aki ta e ''blueprint'' (diseño) of forma original di kada opheto i pa e motibu aki fuente di tur kos visibel den nos mundu material.
==Diálogonan==
Varios diálogo a wòrdu atribuí na Platón, pero di un kantidat di nan ta wòrdu duda ku Platón ta e outor legítimo. E diálogonan generalmente asepta komo obra di Platón ta: ''Apología di Sócrates'', ''Critón'', ''Fedón'', ''E Repúblika'', ''Timeo'', ''Critias'', ''Sofísta'', ''Politikó'', ''Eutifrón'', ''Lèynan'', ''Parmenídes'', ''Felibo'', ''Simposium'' (e bankèt), ''Fedro'', ''Ion'', ''Lisis'', ''Menéxeno'', ''Cármides'', ''Laques'', ''Hipias menor'', ''Eutidemo'', ''Protágoras'', ''Gorgias'' i ''Menón''.
Otro diálogonan ku no por wòrdu konfirma komo obra di Platón ta: ''Hipias mayor'' i ''Alcibíades I''.
Diálogonan ku originalmente a wòrdu skirbi bou di Platón su nòmber pero ku ta konosí ku ta obra di otro personanan ta: ''Ereksias'', ''Minos'', ''Alkion'', ''Alcibíades II'' i ''Epínomis''.
[[Category:Hende]]
[[Category:Filósofo]]
[[Category:Gresia]]
tri9ltumfuxigwzmhgco0p0gkadzxa1
Usuario:Caribiana/Sandbox/Kladblok
2
7580
164366
164365
2025-06-27T12:06:14Z
Caribiana
8320
164366
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e clasificacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den dos categoria: esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta basa riba norma of principio deriva for di un codigo di conducta [[filosofia|filosofico]], [[religion|relgioso]] òf [[kultura|cultura]], of for di un norma considera universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Den cierto caso moralidad tambe por ta sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan mas concreto di tumamento di decision moral manera etica deontologico y consecuencialismo. Un ehèmpel di filosofia etico normativo ta e "Regla di Oro", cu ta bisa: “Un hende mester trata otronan manera e lo ke pa otronan trata su mes.”<ref name = "Flew">{{Cite encyclopedia |title=golden rule|editor =[[Antony Flew]] | encyclopedia=A Dictionary of Philosophy | publisher = [[Pan Books]] in association with [[Macmillan Publishers|The MacMillan Press]] | year = 1979 | location = London | page = 134 | isbn = 978-0333262047|quote=The maxim 'Treat others how you wish to be treated'. Various expressions of this fundamental moral rule are to be found in tenets of most religions and creeds through the ages, testifying to its universal applicability. }}</ref><ref>[[Walter Terence Stace]] argued that the Golden Rule is much more than simply an [[ethical code]]. He posits that it "express[es] the essence of a universal morality." The rationale for this distinction occupies much of his book ''The Concept of Morals'' (1937). {{cite book | last = Stace | first = Walter T. | title = The Concept of Morals | url = https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.213305 | publisher = The MacMillan Company; reprinted by Peter Smith Publisher Inc, January 1990 | year= 1937 | location = New York | page = [https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.213305/page/n152 136] | isbn = 978-0-8446-2990-2}}</ref>
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e. oposicion na loke ta bon of corecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini di varios manera, entro otro como un actitud di inconciencia di, indiferencia pa cu, of increbilidad den cualke set particular di norma of principio moral.<ref>
{{Cite book| last = Johnstone | first = Megan-Jane | title = Bioethics: A Nursing Perspective | journal = Confederation of Australian Critical Care Nurses Journal | publisher = Elsevier Health Sciences | year = 2008 | volume = 3 | issue = 4 | pages = 102–03 | pmid = 2129925 | isbn = 978-0-7295-3873-2}}</ref><ref>
{{Cite book| last = Superson | first = Anita | title = The Moral Skeptic | publisher = Oxford University Press | year = 2009 | pages = 127–59 | isbn = 978-0-19-537662-3}}</ref><ref>{{cite web| url = http://dictionary.reference.com/browse/amorality | title = Amorality | access-date = 2010-06-18 | work = Dictionary.com}} "having no moral standards, restraints, or principles; unaware of or indifferent to questions of right or wrong"</ref>
Moralidad of maneranan ta e division di accionnan of comportacion, denter di un sociedad, den dos tipo di regla di conducta. Di un banda, tin e accionnan cu ta wordo mira como corecto of deseabel, y di otro banda, tin e tabunan: accionnan cu no ta corecto of deseabel.
Ehempel denter di un sociedad ta maneranan sexual of moralidad sexual contra tabunan sexual, por ehempel incesto; etiketa contra mal manera; principionan humanitario contra inhumanidad.
{{Appendix}}
[[Kategoria:Filosofia]]
----
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
{{Appendix}}
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
qc9sdqo67obwyne19130sfh46kqr4rz
164367
164366
2025-06-27T12:07:34Z
Caribiana
8320
164367
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e clasificacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den dos categoria: esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta basa riba norma of principio deriva for di un codigo di conducta [[filosofia|filosofico]], [[religion|relgioso]] òf [[kultura|cultura]], of for di un norma considera universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Den cierto caso moralidad tambe por ta sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan mas concreto di tumamento di decision moral manera etica deontologico y consecuencialismo. Un ehèmpel di filosofia etico normativo ta e "Regla di Oro", cu ta bisa: “Un hende mester trata otronan manera e lo ke pa otronan trata su mes.”<ref name = "Flew">{{Cite encyclopedia |title=golden rule|editor =[[Antony Flew]] | encyclopedia=A Dictionary of Philosophy | publisher = [[Pan Books]] in association with [[Macmillan Publishers|The MacMillan Press]] | year = 1979 | location = London | page = 134 | isbn = 978-0333262047|quote=The maxim 'Treat others how you wish to be treated'. Various expressions of this fundamental moral rule are to be found in tenets of most religions and creeds through the ages, testifying to its universal applicability. }}</ref><ref>[[Walter Terence Stace]] argued that the Golden Rule is much more than simply an [[ethical code]]. He posits that it "express[es] the essence of a universal morality." The rationale for this distinction occupies much of his book ''The Concept of Morals'' (1937). {{cite book | last = Stace | first = Walter T. | title = The Concept of Morals | url = https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.213305 | publisher = The MacMillan Company; reprinted by Peter Smith Publisher Inc, January 1990 | year= 1937 | location = New York | page = [https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.213305/page/n152 136] | isbn = 978-0-8446-2990-2}}</ref>
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e. oposicion na loke ta bon of corecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini di varios manera, entro otro como un actitud di inconciencia di, indiferencia pa cu, of increbilidad den cualke set particular di norma of principio moral.<ref>
{{Cite book| last = Johnstone | first = Megan-Jane | title = Bioethics: A Nursing Perspective | journal = Confederation of Australian Critical Care Nurses Journal | publisher = Elsevier Health Sciences | year = 2008 | volume = 3 | issue = 4 | pages = 102–03 | pmid = 2129925 | isbn = 978-0-7295-3873-2}}</ref><ref>
{{Cite book| last = Superson | first = Anita | title = The Moral Skeptic | publisher = Oxford University Press | year = 2009 | pages = 127–59 | isbn = 978-0-19-537662-3}}</ref><ref>{{cite web| url = http://dictionary.reference.com/browse/amorality | title = Amorality | access-date = 2010-06-18 | work = Dictionary.com}} "having no moral standards, restraints, or principles; unaware of or indifferent to questions of right or wrong"</ref>
Moralidad of maneranan ta e division di accionnan of comportacion, denter di un sociedad, den dos tipo di regla di conducta. Di un banda, tin e accionnan cu ta wordo mira como corecto of deseabel, y di otro banda, tin e tabunan: accionnan cu no ta corecto of deseabel.
Ehempel: maneranan sexual of moralidad sexual contra tabunan sexual den di un sociedad, por ehempel incesto; etiketa contra mal manera; principionan humanitario contra inhumanidad.
{{Appendix}}
[[Kategoria:Filosofia]]
----
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
{{Appendix}}
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
8o06anorjbrs7p1a99qj5r384ln46ue
164369
164367
2025-06-27T12:10:47Z
Caribiana
8320
164369
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e clasificacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den dos categoria: esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta basa riba norma of principio deriva for di un codigo di conducta [[filosofia|filosofico]], [[religion|relgioso]] òf [[kultura|cultura]], of for di un norma considera universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Den cierto caso moralidad tambe por ta sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan mas concreto di tumamento di decision moral manera etica deontologico (basa riba regla) y consecuencialismo (basa riba consecuencianan). Un ehèmpel di filosofia etico normativo ta e "Regla di Oro", cu ta bisa: “Un hende mester trata otronan manera e lo ke pa otronan trata su mes.”<ref name = "Flew">{{Cite encyclopedia |title=golden rule|editor =[[Antony Flew]] | encyclopedia=A Dictionary of Philosophy | publisher = [[Pan Books]] in association with [[Macmillan Publishers|The MacMillan Press]] | year = 1979 | location = London | page = 134 | isbn = 978-0333262047|quote=The maxim 'Treat others how you wish to be treated'. Various expressions of this fundamental moral rule are to be found in tenets of most religions and creeds through the ages, testifying to its universal applicability. }}</ref><ref>[[Walter Terence Stace]] argued that the Golden Rule is much more than simply an [[ethical code]]. He posits that it "express[es] the essence of a universal morality." The rationale for this distinction occupies much of his book ''The Concept of Morals'' (1937). {{cite book | last = Stace | first = Walter T. | title = The Concept of Morals | url = https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.213305 | publisher = The MacMillan Company; reprinted by Peter Smith Publisher Inc, January 1990 | year= 1937 | location = New York | page = [https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.213305/page/n152 136] | isbn = 978-0-8446-2990-2}}</ref>
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e. oposicion na loke ta bon of corecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini di varios manera, entro otro como un actitud di inconciencia di, indiferencia pa cu, of increbilidad den cualke set particular di norma of principio moral.<ref>
{{Cite book| last = Johnstone | first = Megan-Jane | title = Bioethics: A Nursing Perspective | journal = Confederation of Australian Critical Care Nurses Journal | publisher = Elsevier Health Sciences | year = 2008 | volume = 3 | issue = 4 | pages = 102–03 | pmid = 2129925 | isbn = 978-0-7295-3873-2}}</ref><ref>
{{Cite book| last = Superson | first = Anita | title = The Moral Skeptic | publisher = Oxford University Press | year = 2009 | pages = 127–59 | isbn = 978-0-19-537662-3}}</ref><ref>{{cite web| url = http://dictionary.reference.com/browse/amorality | title = Amorality | access-date = 2010-06-18 | work = Dictionary.com}} "having no moral standards, restraints, or principles; unaware of or indifferent to questions of right or wrong"</ref>
Ehempel: maneranan sexual of moralidad sexual contra tabunan sexual den di un sociedad, por ehempel incesto; etiketa contra mal manera; principionan humanitario contra inhumanidad.
{{Appendix}}
[[Kategoria:Filosofia]]
----
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
{{Appendix}}
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
2fo4pj7idmuzlln29ouwbalcuscovuh
164371
164369
2025-06-27T12:13:21Z
Caribiana
8320
164371
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e clasificacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den dos categoria: esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta basa riba norma of principio deriva for di un codigo di conducta [[filosofia|filosofico]], [[religion|relgioso]] òf [[kultura|cultura]], of for di un norma considera universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Den cierto caso moralidad tambe por ta sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan mas concreto di tumamento di decision moral manera etica deontologico (basa riba regla) y consecuencialismo (basa riba consecuencianan). Un ehèmpel di filosofia etico normativo ta e "Regla di Oro", cu ta bisa: “Un hende mester trata otronan manera e lo desea pa otronan trata su mes persona.”
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e. oposicion na loke ta bon of corecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini di varios manera, entro otro como un actitud di inconciencia di, indiferencia pa cu, of increbilidad den cualke set particular di norma of principio moral.<ref>
{{Cite book| last = Johnstone | first = Megan-Jane | title = Bioethics: A Nursing Perspective | journal = Confederation of Australian Critical Care Nurses Journal | publisher = Elsevier Health Sciences | year = 2008 | volume = 3 | issue = 4 | pages = 102–03 | pmid = 2129925 | isbn = 978-0-7295-3873-2}}</ref><ref>
{{Cite book| last = Superson | first = Anita | title = The Moral Skeptic | publisher = Oxford University Press | year = 2009 | pages = 127–59 | isbn = 978-0-19-537662-3}}</ref><ref>{{cite web| url = http://dictionary.reference.com/browse/amorality | title = Amorality | access-date = 2010-06-18 | work = Dictionary.com}} "having no moral standards, restraints, or principles; unaware of or indifferent to questions of right or wrong"</ref>
Ehempel: maneranan sexual of moralidad sexual contra tabunan sexual den di un sociedad, por ehempel incesto; etiketa contra mal manera; principionan humanitario contra inhumanidad.
{{Appendix}}
[[Kategoria:Filosofia]]
----
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
{{Appendix}}
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
j9pkhetkfsdilb4ywq7mbi7up5luvw6
164373
164371
2025-06-27T12:16:42Z
Caribiana
8320
164373
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e clasificacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den dos categoria: esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta basa riba norma of principio deriva for di un codigo di conducta [[filosofia|filosofico]], [[religion|relgioso]] òf [[kultura|cultura]], of for di un norma considera universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Den cierto caso moralidad tambe por ta sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan mas concreto di tumamento di decision moral manera etica deontologico (basa riba regla) y consecuencialismo (basa riba consecuencianan). Un ehèmpel di filosofia etico normativo ta e "Regla di Oro", cu ta bisa: “Un hende mester trata otronan manera e lo desea pa otronan trata su mes persona.”
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e. oposicion na loke ta bon of corecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini di varios manera, entro otro como un actitud di inconciencia di, indiferencia pa cu, of increbilidad den cualke set particular di norma of principio moral.<ref>
{{Cite book| last = Johnstone | first = Megan-Jane | title = Bioethics: A Nursing Perspective | journal = Confederation of Australian Critical Care Nurses Journal | publisher = Elsevier Health Sciences | year = 2008 | volume = 3 | issue = 4 | pages = 102–03 | pmid = 2129925 | isbn = 978-0-7295-3873-2}}</ref><ref>
{{Cite book| last = Superson | first = Anita | title = The Moral Skeptic | publisher = Oxford University Press | year = 2009 | pages = 127–59 | isbn = 978-0-19-537662-3}}</ref><ref>{{cite web| url = http://dictionary.reference.com/browse/amorality | title = Amorality | access-date = 2010-06-18 | work = Dictionary.com}} "having no moral standards, restraints, or principles; unaware of or indifferent to questions of right or wrong"</ref>
Ehempel: maneranan sexual of moralidad sexual contra tabunan sexual den di un sociedad, por ehempel incesto; etiketa contra mal manera; principionan humanitario contra inhumanidad.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1294709644|titulo=Morality}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Filosofia]]
----
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
{{Appendix}}
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
frhv3nupgvv1mwxxv9zudd5wn5b60e4
164406
164373
2025-06-27T16:34:08Z
Caribiana
8320
164406
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
{{Appendix}}
----------
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
oqcob4az3cm1ztcplg9hq3zi323krsv
164412
164406
2025-06-27T16:39:18Z
Caribiana
8320
164412
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ‘nepos’, nieto; descendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
== Efectonan ==
Ta probabel cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende cu un conoce. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporcionnan hopi grandi, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
{{Appendix}}
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
p23jekchoigndko1zkj4olk6lwrznc2
164413
164412
2025-06-27T16:44:20Z
Caribiana
8320
164413
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ‘nepos’, nieto; descendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
== Efectonan ==
Ta probabel cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende cu un conoce. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporcionnan hopi grandi, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* Sita
* Sucesionnan
* Premionan di subsidio;
* Fiansa
* Promocionnan (den empresa y organisacionnan)
* Otorgacion di pedido, [[concesion]], permiso y contract
* Sera wowo pa erornan di un hende, soporta largu den sancionnan di gobierno y penal
* Sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
{{Appendix}}
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
6q45h2d814ibpohta4o7tao2kzqdv46
164414
164413
2025-06-27T16:53:36Z
Caribiana
8320
164414
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ‘nepos’, nieto; descendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, dor di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of kronismo ta un forma di [[corupcion]].
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
== Efectonan ==
Ta probabel cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende cu un conoce. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporcionnan hopi grandi, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* Sita
* Sucesionnan
* Premionan di subsidio;
* Fiansa
* Promocionnan (den empresa y organisacionnan)
* Otorgacion di pedido, [[concesion]], permiso y contract
* Sera wowo pa erornan di un hende, soporta largu den sancionnan di gobierno y penal
* Sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
{{Appendix}}
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
bxffc3bjdcejz9g9cxjnhs5nicbui96
164415
164414
2025-06-27T16:55:02Z
Caribiana
8320
164415
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ‘nepos’, nieto; descendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, dor di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of kronismo ta un forma di [[corupcion]].
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
== Efectonan ==
Ta probabel cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende cu un conoce. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporcionnan hopi grandi, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* Sita
* Sucesionnan
* Premionan di subsidio;
* Fiansa
* Promocionnan (den empresa y organisacionnan)
* Otorgacion di pedido, [[concesion]], permiso y contract
* Sera wowo pa erornan di un hende, soporta largu den sancionnan di gobierno y penal
* Sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
0suzj0r7rg34g0ss9nv5036pw68nmed
164416
164415
2025-06-27T16:56:26Z
Caribiana
8320
164416
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[ingles]]:nepotism; [[hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, dor di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of kronismo ta un forma di [[corupcion]].
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
== Efectonan ==
Ta probabel cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende cu un conoce. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporcionnan hopi grandi, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* Sita
* Sucesionnan
* Premionan di subsidio;
* Fiansa
* Promocionnan (den empresa y organisacionnan)
* Otorgacion di pedido, [[concesion]], permiso y contract
* Sera wowo pa erornan di un hende, soporta largu den sancionnan di gobierno y penal
* Sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
q8obnjaob3ym47gr8bbiabiq28qdbks
164417
164416
2025-06-27T16:57:06Z
Caribiana
8320
164417
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, dor di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of kronismo ta un forma di [[corupcion]].
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
== Efectonan ==
Ta probabel cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende cu un conoce. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporcionnan hopi grandi, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* Sita
* Sucesionnan
* Premionan di subsidio;
* Fiansa
* Promocionnan (den empresa y organisacionnan)
* Otorgacion di pedido, [[concesion]], permiso y contract
* Sera wowo pa erornan di un hende, soporta largu den sancionnan di gobierno y penal
* Sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
2y2l3whv6vgerfzfkzlehxyqf8dmz6l
164420
164417
2025-06-27T17:25:26Z
Caribiana
8320
164420
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
Den un sentido mas smal, e ta trata di faborece miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un proverbio Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. Sanger ta wordo uza akinan como un termino bieu pa famia.
== Efectonan ==
Ta probabel cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende cu un conoce. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario di cooperacion a plasa largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of otorga un trabou si e ta odia e otro persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporcionnan hopi grandi, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas pisa cu e rekisitonan di competencia di e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki ta na costo di (incluso) candidatonan miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un contesta fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* Sita
* Sucesionnan
* Premionan di subsidio;
* Fiansa
* Promocionnan (den empresa y organisacionnan)
* Otorgacion di pedido, [[concesion]], permiso y contract
* Sera wowo pa erornan di un hende, soporta largu den sancionnan di gobierno y penal
* Sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
q73776pwc4papnjyr4tb825e8bcj6sz
164421
164420
2025-06-27T17:44:05Z
Caribiana
8320
164421
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
Den un sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un proverbio Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. Sanger ta wordo uza akinan como un termino bieu pa famia.
== Efectonan ==
E ta posibel pa asumi, cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a plaso largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un contesta fuerte di e organisacion.
Nepotisme kan echter ongewenst worden wanneer dit te grote vormen gaat aannemen, met andere woorden: wanneer iemand de familie- of vriendschapsband zwaarder laat wegen dan de competentie-eisen van de benoeming of opdracht. Dit ziet men terug wanneer iemand benoemd wordt op een post of een benoeming of subsidie krijgt terwijl hij of zij duidelijk niet aan de eisen voldoet, naar verhouding erg jong of onervaren is, of wanneer deze benoeming ten koste gaat van (nog) beter gekwalificeerde kandidaten. Eventuele kritiek wordt genegeerd of leidt tot een felle reactie van de organisatie.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* Sita
* Sucesionnan
* Premionan di subsidio;
* Fiansa
* Promocionnan (den empresa y organisacionnan)
* Otorgacion di pedido, [[concesion]], permiso y contract
* Sera wowo pa erornan di un hende, soporta largu den sancionnan di gobierno y penal
* Sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
8lmig1mfj0d9r11d82pnwmzzxllpsrp
164422
164421
2025-06-27T17:54:17Z
Caribiana
8320
164422
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].
Den un sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un proverbio Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. Sanger ta wordo uza akinan como un termino bieu pa famia.
== Efectonan ==
E ta posibel pa asumi, cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a plaso largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e patronchi ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa un otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua e beneficiario por spera cu e beneficiario haci algo a cambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotisme kan een vorm van patronage zijn, waarbij de patroon de cliënt helpt in zijn carrière. De dienstverlening kan ook wederzijds zijn op een informele 'quid pro quo' (un pa un otro) basis: como den ''kani mi pa mi kano bo''. Er ontstaat immers een band op grond waarvan de bevoordeler kan verwachten dat de bevoordeelde wat terugdoet. Zo kan bijvoorbeeld A die met zijn miljardenonderneming klant is bij een accountantskantoor, dat kantoor onder druk zetten om B tot partner te benoemen. A zal dan wel van B verwachten dat hij niet te moeilijk doet over het aftekenen van jaarrekeningen, ook als die wellicht dubieus zijn.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* Sita
* Sucesionnan
* Premionan di subsidio;
* Fiansa
* Promocionnan (den empresa y organisacionnan)
* Otorgacion di pedido, [[concesion]], permiso y contract
* Sera wowo pa erornan di un hende, soporta largu den sancionnan di gobierno y penal
* Sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
8p382waae9h6py59gqektwk9u2lp8xm
164429
164422
2025-06-27T18:41:08Z
Caribiana
8320
/* Efectonan */
164429
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].
Den un sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un proverbio Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. Sanger ta wordo uza akinan como un termino bieu pa famia.
== Efectonan ==
E ta posibel pa asumi, cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a plaso largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ei A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa sigui cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Realmente, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un reduccion den e disposicion pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahadonan y cliente, den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* Sita
* Sucesionnan
* Premionan di subsidio;
* Fiansa
* Promocionnan (den empresa y organisacionnan)
* Otorgacion di pedido, [[concesion]], permiso y contract
* Sera wowo pa erornan di un hende, soporta largu den sancionnan di gobierno y penal
* Sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
o7gfafq4n80ujzzlj6mvkcj6bvp9qy6
164430
164429
2025-06-27T18:54:54Z
Caribiana
8320
/* Formanan */
164430
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].
Den un sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un proverbio Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. Sanger ta wordo uza akinan como un termino bieu pa famia.
== Efectonan ==
E ta posibel pa asumi, cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a plaso largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ei A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa sigui cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Realmente, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un reduccion den e disposicion pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahadonan y cliente, den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otrogamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso y contract
* ceramento di wowo pa erornan di un hende, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
lgg11x85l72unacalc8x1m8538r0azm
164432
164430
2025-06-27T19:03:21Z
Caribiana
8320
164432
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].
Den un sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un proverbio Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. Sanger ta wordo uza akinan como un termino bieu pa famia.
== Efectonan ==
E ta posibel pa asumi, cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a plaso largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ei A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa sigui cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Realmente, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un reduccion den e disposicion pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahadonan y cliente, den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso y contract
* ceramento di wowo pa erornan di un hende, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel den di organisacionnan priva. Por ehempel, un director (senior) por ke otorga e nombramento of contract na un miembro di famia of amigo, of por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di un hende cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
8l7l1402vwulzetcmno5qb90bs7otd5
164433
164432
2025-06-27T19:07:26Z
Caribiana
8320
164433
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |entry=nepotism |work=Cambridge Dictionary |access-date= |title=NEPOTISM | meaning in the Cambridge English Dictionary |archive-date=12 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201112042128/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |entry-url=https://www.dictionary.com/browse/nepotism |entry=nepotism | title=Dictionary.com |access-date= |archive-date=16 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210516040552/https://www.dictionary.com/browse/nepotism }}</ref>
Den un sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un proverbio Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. Sanger ta wordo uza akinan como un termino bieu pa famia.
== Efectonan ==
E ta posibel pa asumi, cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a plaso largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ei A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa sigui cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Realmente, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un reduccion den e disposicion pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahadonan y cliente, den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso y contract
* ceramento di wowo pa erornan di un hende, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel den di organisacionnan priva. Por ehempel, un director (senior) por ke otorga e nombramento of contract na un miembro di famia of amigo, of por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di un hende cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
obz1xxzka34e7wlt3sl4f4ec5wp375a
164434
164433
2025-06-27T19:09:35Z
Caribiana
8320
164434
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |entry=nepotism |work=Cambridge Dictionary |access-date= |title=NEPOTISM | meaning in the Cambridge English Dictionary |archive-date=12 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201112042128/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |entry-url=https://www.dictionary.com/browse/nepotism |title=nepotism | work=Dictionary.com |access-date= |archive-date=16 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210516040552/https://www.dictionary.com/browse/nepotism }}</ref>
Den sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un proverbio Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. Sanger ta wordo uza akinan como un termino bieu pa famia.
== Efectonan ==
E ta posibel pa asumi, cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a plaso largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ei A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa sigui cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Realmente, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un reduccion den e disposicion pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahadonan y cliente, den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso y contract
* ceramento di wowo pa erornan di un hende, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel den di organisacionnan priva. Por ehempel, un director (senior) por ke otorga e nombramento of contract na un miembro di famia of amigo, of por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di un hende cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
p8u42j65x2sff1llp8gl9vnvg2nnzfx
164435
164434
2025-06-27T19:10:33Z
Caribiana
8320
164435
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |entry=nepotism |work=Cambridge Dictionary |access-date= |title=NEPOTISM | meaning in the Cambridge English Dictionary |archive-date=12 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201112042128/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |entry-url=https://www.dictionary.com/browse/nepotism |title=nepotism | work=Dictionary.com |access-date= |archive-date=16 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210516040552/https://www.dictionary.com/browse/nepotism }}</ref>
Den sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un [[proverbio]] Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. Sanger ta wordo uza akinan como un termino bieu pa famia.
== Efectonan ==
E ta posibel pa asumi, cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a plaso largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ei A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa sigui cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Realmente, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un reduccion den e disposicion pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahadonan y cliente, den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso y contract
* ceramento di wowo pa erornan di un hende, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel den di organisacionnan priva. Por ehempel, un director (senior) por ke otorga e nombramento of contract na un miembro di famia of amigo, of por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di un hende cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
1ho3qjzz2mq8v0yy2dnlp951jv1mvsy
164436
164435
2025-06-27T19:11:27Z
Caribiana
8320
/* Formanan */
164436
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |entry=nepotism |work=Cambridge Dictionary |access-date= |title=NEPOTISM | meaning in the Cambridge English Dictionary |archive-date=12 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201112042128/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |entry-url=https://www.dictionary.com/browse/nepotism |title=nepotism | work=Dictionary.com |access-date= |archive-date=16 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210516040552/https://www.dictionary.com/browse/nepotism }}</ref>
Den sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un [[proverbio]] Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. Sanger ta wordo uza akinan como un termino bieu pa famia.
== Efectonan ==
E ta posibel pa asumi, cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a plaso largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ei A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa sigui cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Realmente, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un reduccion den e disposicion pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahadonan y cliente, den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den cualke bentaha, pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso of contract
* ceramento di wowo pa erornan di un hende, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel den di organisacionnan priva. Por ehempel, un director (senior) por ke otorga e nombramento of contract na un miembro di famia of amigo, of por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di un hende cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
o5gdg0rqllc13j74cdub9k7n5deqlyq
164437
164436
2025-06-27T19:15:25Z
Caribiana
8320
/* Formanan */
164437
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |entry=nepotism |work=Cambridge Dictionary |access-date= |title=NEPOTISM | meaning in the Cambridge English Dictionary |archive-date=12 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201112042128/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |entry-url=https://www.dictionary.com/browse/nepotism |title=nepotism | work=Dictionary.com |access-date= |archive-date=16 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210516040552/https://www.dictionary.com/browse/nepotism }}</ref>
Den sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un [[proverbio]] Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. Sanger ta wordo uza akinan como un termino bieu pa famia.
== Efectonan ==
E ta posibel pa asumi, cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a plaso largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ei A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa sigui cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Realmente, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un reduccion den e disposicion pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahadonan y cliente, den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den tur tipo di bentaha. Pero normalmente e ta concerni e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso of contract
* ceramento di wowo pa erornan di un hende, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel den di organisacionnan priva. Por ehempel, un director (senior) por ke otorga e nombramento of contract na un miembro di famia of amigo, of por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di un hende cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
buyqj9vdlu6se3m4vli5tplj2e3och5
164438
164437
2025-06-27T19:20:39Z
Caribiana
8320
164438
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |entry=nepotism |work=Cambridge Dictionary |access-date= |title=NEPOTISM | meaning in the Cambridge English Dictionary |archive-date=12 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201112042128/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |entry-url=https://www.dictionary.com/browse/nepotism |title=nepotism | work=Dictionary.com |access-date= |archive-date=16 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210516040552/https://www.dictionary.com/browse/nepotism }}</ref>
Den sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un [[proverbio]] Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. Sanger ta wordo uza akinan como un termino bieu pa famia.
== Efectonan ==
E ta posibel pa asumi, cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a plaso largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ei A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa sigui cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Realmente, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un reduccion den e disposicion pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahadonan y cliente, den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den tur tipo di bentaha. Pero tipicamente e ta manifesta den e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso of contract
* ceramento di wowo pa erornan di un hende, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel den di organisacionnan priva. Por ehempel, un director (senior) por ke otorga e nombramento of contract na un miembro di famia of amigo, of por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di un hende cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
q0nn5wgddq9fsuarmou4oyi0szmp8fu
164439
164438
2025-06-27T19:24:03Z
Caribiana
8320
164439
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |entry=nepotism |work=Cambridge Dictionary |access-date= |title=NEPOTISM | meaning in the Cambridge English Dictionary |archive-date=12 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201112042128/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |entry-url=https://www.dictionary.com/browse/nepotism |title=nepotism | work=Dictionary.com |access-date= |archive-date=16 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210516040552/https://www.dictionary.com/browse/nepotism }}</ref>
Den sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un [[proverbio]] Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. E termino ‘sanger’ ta referi aki na un manera antiguo pa indica famia of laso familiar.
== Efectonan ==
E ta posibel pa asumi, cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a plaso largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ei A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa sigui cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Realmente, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un reduccion den e disposicion pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahadonan y cliente, den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den tur tipo di bentaha. Pero tipicamente e ta manifesta den e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso of contract
* ceramento di wowo pa erornan di un hende, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel den di organisacionnan priva. Por ehempel, un director (senior) por ke otorga e nombramento of contract na un miembro di famia of amigo, of por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di un hende cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
7ftg8etmt32f4zkypzhhvlwvk99e4vt
164440
164439
2025-06-27T19:30:44Z
Caribiana
8320
/* Formanan */
164440
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |entry=nepotism |work=Cambridge Dictionary |access-date= |title=NEPOTISM | meaning in the Cambridge English Dictionary |archive-date=12 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201112042128/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |entry-url=https://www.dictionary.com/browse/nepotism |title=nepotism | work=Dictionary.com |access-date= |archive-date=16 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210516040552/https://www.dictionary.com/browse/nepotism }}</ref>
Den sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un [[proverbio]] Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. E termino ‘sanger’ ta referi aki na un manera antiguo pa indica famia of laso familiar.
== Efectonan ==
E ta posibel pa asumi, cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a plaso largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ei A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa sigui cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Realmente, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un reduccion den e disposicion pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahadonan y cliente, den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den tur tipo di bentaha. Pero tipicamente e ta manifesta den e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso of contract
* ceramento di wowo pa erornan di un hende, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Un otro aspekto importante ta e rol di nepotismo den sector priva.
Por ehempel, un director por prefera un miembro di famia of amigo pa un nombramento of contract, of por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di persona(nan) cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
ebubs082jyz0fusm5jo7ls80ff9e4fj
164441
164440
2025-06-27T19:31:35Z
Caribiana
8320
/* Formanan */
164441
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |entry=nepotism |work=Cambridge Dictionary |access-date= |title=NEPOTISM | meaning in the Cambridge English Dictionary |archive-date=12 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201112042128/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |entry-url=https://www.dictionary.com/browse/nepotism |title=nepotism | work=Dictionary.com |access-date= |archive-date=16 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210516040552/https://www.dictionary.com/browse/nepotism }}</ref>
Den sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un [[proverbio]] Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. E termino ‘sanger’ ta referi aki na un manera antiguo pa indica famia of laso familiar.
== Efectonan ==
E ta posibel pa asumi, cu casi ningun organisacion ta liber di nepotismo. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a plaso largo. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ei A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa sigui cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Realmente, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un reduccion den e disposicion pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahadonan y cliente, den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den tur tipo di bentaha. Pero tipicamente e ta manifesta den e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso of contract
* ceramento di wowo pa erornan di un hende, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula dor di, por ehempel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Un otro aspekto importante ta e rol di nepotismo den sector priva.
Por ehempel, un director por prefera un miembro di famia of amigo pa un nombramento of contract, of e por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di persona(nan) cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
55tii60nu0l0aciyj0p1by7dv87dkg1
164442
164441
2025-06-27T19:53:37Z
Caribiana
8320
164442
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |entry=nepotism |work=Cambridge Dictionary |access-date= |title=NEPOTISM | meaning in the Cambridge English Dictionary |archive-date=12 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201112042128/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |entry-url=https://www.dictionary.com/browse/nepotism |title=nepotism | work=Dictionary.com |access-date= |archive-date=16 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210516040552/https://www.dictionary.com/browse/nepotism }}</ref>
Den sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un [[proverbio]] Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. E termino ‘sanger’ ta referi aki na un manera antiguo pa indica famia of laso familiar.
== Efectonan ==
Di e perspectiva di efecto, nepotismo por manifesta den maneranan cu ta impacta e rendimento, confiansa, y moral di un organisacion. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a largo plaso. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ey A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si esaki por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limite y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa continua cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Realmente, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un disposicion reduci pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahado y clientenan, y den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den tur tipo di bentaha. Pero tipicamente e ta manifesta den e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso of contract
* ceramento di wowo pa erornan di un persona, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
=== Den politica ===
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula door di, por ehempel, induci candidatonan di e contrapartido pa retira, ekxpresa publicamente sosten na un candidato en particular, duna sosten financiero na e candidato of influensi medionan di comucacion di manera cu nan ta expresa solamente puntonan di bista positivo tocante e candidato. Den cierto pais, fraude na urna electoral of intimidacion di votadonan tambe ta posibel.
=== Den sector priva ===
Un otro aspekto importante ta e rol di nepotismo den sector priva. Por ehempel, un director por prefera un miembro di famia of amigo pa un nombramento of contract, of e por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di persona(nan) cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Lista di politico condena den Caribe Hulandes]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
1hs9jfvdy1e7cmi9c0jh02ajqlr2u53
164451
164442
2025-06-27T20:28:46Z
Caribiana
8320
164451
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Hefe di estado''' ([[hulandes]]: ''staatshoofd''; [[Ingles]]: ''head of state'') ta un persona ku ta representá òf enkarná e outoridat di mas halto den un [[pais]].
Den monarkianan, e kabes di estado ta wòrdu determiná generalmente pa suseshon hereditario. Esaki por karga vários título, manera rei, emperador òf prens. Algun monarkia, manera Malaysia, tin un monarka eligi pa un periodo di 5 aña, skohé for di tur e sultannan di e estadonan federal.
Den repúblikanan, e kabes di estado ta wòrdu eligi generalmente, sea direktamente dor di e votadónan òf dor di e representantenan di pueblo. E título ta normalmente presidente. Ademas di e modelonan franses i merikano ku un presidente hopi poderoso, tin sistemanan mas lihé manera na Alemania, kaminda e presidente tin solamente un funshon seremonial, òf manera na Suisa, kaminda kada aña un diferente miembro di gobièrnu ta fungi komo hefe di estado i henter e Konseho Federal por wòrdu mirá komo hefe di estado. Den algun pais comunista, manera Cuba y ex RDA, e funcion di hefe di estado tabata ocupa pa e presidente di Conseho di Estado. Ademas, den algun pais komunista e parlamento mas haltu tabata formalmente e órgano estatal mas haltu, di manera ku e presidente di parlamento tabata wòrdu konsiderá e kabes di estado.
Den algun pais, manera Merka, e kabes di estado tambe ta e kabes di gobièrnu. Hulanda tin un posishon bastante spesial, pasobra segun e konstitushon i e statuto e rei ta kabes di gobièrnu, pero e promé minister ta kabes di gobièrnu.[1][2] Na Bélgika, e rei ta e kabes di estado, pero e promé minister ta e kabes di gobièrnu di e gobièrnu federal. E komunidatnan i regionnan tin un promé minister (ministres-présidents òf Ministerpräsident) na kabes.
Ciudad di Vaticano ta, banda di Saudi Arabia, e unico pais na mundo unda e monarca, den e caso aki e papa, ainda ta un monarca absoluto como hefe di estado. E poder legislativo, sinembargo, ta sinta na e Komishon Pontifikal pa e Estado di Siudat di Vatikano. Leinan generalmente ta originá for di Italia, ku algun eksepshon.
E interpretashon di e ròl di hefe di estado na Andorra ta úniko na mundu; e pais tin dos co-prins como hefe di estado. E co-prinsnan aki ta e obispo di e Diocesis di La Seu d’Urgell y e presidente di Francia.
E Prens Gran Maestro di e Orden di Hospitalero Militar Soberano di San Juan di Herusalèm, Rodas i Malta (e Orden di Malta), ounke e Orden no tin ningun teritorio mas, tin e rango i status di hefe di estado. E Orden ta wordo reconoci pa hopi pais como un estado soberano.
== Nombernan uza pa hefe di estado ==
* [[Consul (Rome)|Consul]]
* [[Emir]]
* [[Farao]]
* [[Groothertog]]
* [[Hertog]]
* [[Kanselier (historisch)|Kanselier]]
* [[Keizer]]
* [[Kan (titel)|Khan]]
* [[Koning (titel)|Koning]]
* [[Landvoogd]]
* [[Lord Protector]]
* [[Paus]]
* [[President]]
* [[Prins]]
* [[Regent (bestuurder)|Regent]]
* [[Secretaris-generaal]]
* [[Sjah]] ([[Iran)
* [[sultan (rang)|Sultan]]
* {{RUS}} - tsaar
* [[Voorzitter van de Staatsraad]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid = |titulo=Staatshoofd}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
8bqaaz9g1f8mpr4uryewz41nyzgj5lj
164452
164451
2025-06-27T20:32:21Z
Caribiana
8320
164452
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Hefe di estado''' ([[hulandes]]: ''staatshoofd''; [[Ingles]]: ''head of state'') ta un persona ku ta representá òf enkarná e outoridat di mas halto den un [[pais]].
Den monarkianan, e kabes di estado ta wòrdu determiná generalmente pa suseshon hereditario. Esaki por karga vários título, manera rei, emperador òf prens. Algun monarkia, manera Malaysia, tin un monarka eligi pa un periodo di 5 aña, skohé for di tur e sultannan di e estadonan federal.
Den repúblikanan, e kabes di estado ta wòrdu eligi generalmente, sea direktamente dor di e votadónan òf dor di e representantenan di pueblo. E título ta normalmente presidente. Ademas di e modelonan franses i merikano ku un presidente hopi poderoso, tin sistemanan mas lihé manera na Alemania, kaminda e presidente tin solamente un funshon seremonial, òf manera na Suisa, kaminda kada aña un diferente miembro di gobièrnu ta fungi komo hefe di estado i henter e Konseho Federal por wòrdu mirá komo hefe di estado. Den algun pais comunista, manera Cuba y ex RDA, e funcion di hefe di estado tabata ocupa pa e presidente di Conseho di Estado. Ademas, den algun pais komunista e parlamento mas haltu tabata formalmente e órgano estatal mas haltu, di manera ku e presidente di parlamento tabata wòrdu konsiderá e kabes di estado.
Den algun pais, manera Merka, e kabes di estado tambe ta e kabes di gobièrnu. Hulanda tin un posishon bastante spesial, pasobra segun e konstitushon i e statuto e rei ta kabes di gobièrnu, pero e promé minister ta kabes di gobièrnu.[1][2] Na Bélgika, e rei ta e kabes di estado, pero e promé minister ta e kabes di gobièrnu di e gobièrnu federal. E komunidatnan i regionnan tin un promé minister (ministres-présidents òf Ministerpräsident) na kabes.
Ciudad di Vaticano ta, banda di Saudi Arabia, e unico pais na mundo unda e monarca, den e caso aki e papa, ainda ta un monarca absoluto como hefe di estado. E poder legislativo, sinembargo, ta sinta na e Komishon Pontifikal pa e Estado di Siudat di Vatikano. Leinan generalmente ta originá for di Italia, ku algun eksepshon.
E interpretashon di e ròl di hefe di estado na Andorra ta úniko na mundu; e pais tin dos co-prins como hefe di estado. E co-prinsnan aki ta e obispo di e Diocesis di La Seu d’Urgell y e presidente di Francia.
E Prens Gran Maestro di e Orden di Hospitalero Militar Soberano di San Juan di Herusalèm, Rodas i Malta (e Orden di Malta), ounke e Orden no tin ningun teritorio mas, tin e rango i status di hefe di estado. E Orden ta wordo reconoci pa hopi pais como un estado soberano.
== Tiponan di hefe di estado ==
* [[Consul (Rome)|Consul]]
* Emir
* Farao
* Gran Duke
* Duke
* [[Kanselier (historisch)|Kanselier]]
* [[Keizer]]
* Khan
* Rey
* [[Landvoogd]]
* Lord Protector
* [[Papa]]
* [[Presidente]]
* Prins
* [[Regent (bestuurder)|Regent]]
* Secretario-general
* Shah
* Sultan
* Tsar
* [[Voorzitter van de Staatsraad]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid = |titulo=Staatshoofd}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
nyfz9xjvmy84kravsikhbtqxg99beoq
164453
164452
2025-06-27T20:34:21Z
Caribiana
8320
/* Tiponan di hefe di estado */
164453
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Hefe di estado''' ([[hulandes]]: ''staatshoofd''; [[Ingles]]: ''head of state'') ta un persona ku ta representá òf enkarná e outoridat di mas halto den un [[pais]].
Den monarkianan, e kabes di estado ta wòrdu determiná generalmente pa suseshon hereditario. Esaki por karga vários título, manera rei, emperador òf prens. Algun monarkia, manera Malaysia, tin un monarka eligi pa un periodo di 5 aña, skohé for di tur e sultannan di e estadonan federal.
Den repúblikanan, e kabes di estado ta wòrdu eligi generalmente, sea direktamente dor di e votadónan òf dor di e representantenan di pueblo. E título ta normalmente presidente. Ademas di e modelonan franses i merikano ku un presidente hopi poderoso, tin sistemanan mas lihé manera na Alemania, kaminda e presidente tin solamente un funshon seremonial, òf manera na Suisa, kaminda kada aña un diferente miembro di gobièrnu ta fungi komo hefe di estado i henter e Konseho Federal por wòrdu mirá komo hefe di estado. Den algun pais comunista, manera Cuba y ex RDA, e funcion di hefe di estado tabata ocupa pa e presidente di Conseho di Estado. Ademas, den algun pais komunista e parlamento mas haltu tabata formalmente e órgano estatal mas haltu, di manera ku e presidente di parlamento tabata wòrdu konsiderá e kabes di estado.
Den algun pais, manera Merka, e kabes di estado tambe ta e kabes di gobièrnu. Hulanda tin un posishon bastante spesial, pasobra segun e konstitushon i e statuto e rei ta kabes di gobièrnu, pero e promé minister ta kabes di gobièrnu.[1][2] Na Bélgika, e rei ta e kabes di estado, pero e promé minister ta e kabes di gobièrnu di e gobièrnu federal. E komunidatnan i regionnan tin un promé minister (ministres-présidents òf Ministerpräsident) na kabes.
Ciudad di Vaticano ta, banda di Saudi Arabia, e unico pais na mundo unda e monarca, den e caso aki e papa, ainda ta un monarca absoluto como hefe di estado. E poder legislativo, sinembargo, ta sinta na e Komishon Pontifikal pa e Estado di Siudat di Vatikano. Leinan generalmente ta originá for di Italia, ku algun eksepshon.
E interpretashon di e ròl di hefe di estado na Andorra ta úniko na mundu; e pais tin dos co-prins como hefe di estado. E co-prinsnan aki ta e obispo di e Diocesis di La Seu d’Urgell y e presidente di Francia.
E Prens Gran Maestro di e Orden di Hospitalero Militar Soberano di San Juan di Herusalèm, Rodas i Malta (e Orden di Malta), ounke e Orden no tin ningun teritorio mas, tin e rango i status di hefe di estado. E Orden ta wordo reconoci pa hopi pais como un estado soberano.
== Tiponan di hefe di estado ==
* Consul ([[Imperio romano]])
* Emir
* Farao
* Gran Duke
* Duke
* [[Kanselier (historisch)|Kanselier]]
* Emperador
* Khan
* [[monarkia|Rey/Reina]]
* [[Landvoogd]]
* Lord Protector
* [[Papa]]
* [[Presidente]]
* Prins
* [[Regent (bestuurder)|Regent]]
* Secretario-general
* Shah
* Sultan
* Tsar
* [[Voorzitter van de Staatsraad]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid = |titulo=Staatshoofd}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
i9prgeubp2v1gjrgctnyaidgrqamie6
164454
164453
2025-06-27T20:35:02Z
Caribiana
8320
164454
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Hefe di estado''' ([[hulandes]]: ''staatshoofd''; [[Ingles]]: ''head of state'') ta un persona ku ta representá òf enkarná e outoridat di mas halto den un [[pais]].
Den monarkianan, e kabes di estado ta wòrdu determiná generalmente pa suseshon hereditario. Esaki por karga vários título, manera rei, emperador òf prens. Algun monarkia, manera Malaysia, tin un monarka eligi pa un periodo di 5 aña, skohé for di tur e sultannan di e estadonan federal.
Den repúblikanan, e kabes di estado ta wòrdu eligi generalmente, sea direktamente dor di e votadónan òf dor di e representantenan di pueblo. E título ta normalmente presidente. Ademas di e modelonan franses i merikano ku un presidente hopi poderoso, tin sistemanan mas lihé manera na Alemania, kaminda e presidente tin solamente un funshon seremonial, òf manera na Suisa, kaminda kada aña un diferente miembro di gobièrnu ta fungi komo hefe di estado i henter e Konseho Federal por wòrdu mirá komo hefe di estado. Den algun pais comunista, manera Cuba y ex RDA, e funcion di hefe di estado tabata ocupa pa e presidente di Conseho di Estado. Ademas, den algun pais komunista e parlamento mas haltu tabata formalmente e órgano estatal mas haltu, di manera ku e presidente di parlamento tabata wòrdu konsiderá e kabes di estado.
Den algun pais, manera Merka, e kabes di estado tambe ta e kabes di gobièrnu. Hulanda tin un posishon bastante spesial, pasobra segun e konstitushon i e statuto e rei ta kabes di gobièrnu, pero e promé minister ta kabes di gobièrnu.[1][2] Na Bélgika, e rei ta e kabes di estado, pero e promé minister ta e kabes di gobièrnu di e gobièrnu federal. E komunidatnan i regionnan tin un promé minister (ministres-présidents òf Ministerpräsident) na kabes.
Ciudad di Vaticano ta, banda di Saudi Arabia, e unico pais na mundo unda e monarca, den e caso aki e papa, ainda ta un monarca absoluto como hefe di estado. E poder legislativo, sinembargo, ta sinta na e Komishon Pontifikal pa e Estado di Siudat di Vatikano. Leinan generalmente ta originá for di Italia, ku algun eksepshon.
E interpretashon di e ròl di hefe di estado na Andorra ta úniko na mundu; e pais tin dos co-prins como hefe di estado. E co-prinsnan aki ta e obispo di e Diocesis di La Seu d’Urgell y e presidente di Francia.
E Prens Gran Maestro di e Orden di Hospitalero Militar Soberano di San Juan di Herusalèm, Rodas i Malta (e Orden di Malta), ounke e Orden no tin ningun teritorio mas, tin e rango i status di hefe di estado. E Orden ta wordo reconoci pa hopi pais como un estado soberano.
== Tipo di hefe di estado ==
* Consul ([[Imperio romano]])
* Emir
* Farao
* Gran Duke
* Duke
* [[Kanselier (historisch)|Kanselier]]
* Emperador
* Khan
* [[monarkia|Rey/Reina]]
* [[Landvoogd]]
* Lord Protector
* [[Papa]]
* [[Presidente]]
* Prins
* [[Regent (bestuurder)|Regent]]
* Secretario-general
* Shah
* Sultan
* Tsar
* [[Voorzitter van de Staatsraad]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid = |titulo=Staatshoofd}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
5hn07sxnk5dblecct8t8361h5edlt6t
164455
164454
2025-06-27T20:51:57Z
Caribiana
8320
164455
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Hefe di estado''' ([[hulandes]]: ''staatshoofd''; [[Ingles]]: ''head of state'') ta un persona ku ta representá òf enkarná e outoridat di mas halto den un [[pais]].
Den monarkianan, e kabes di estado ta wòrdu determiná generalmente pa suseshon hereditario. Esaki por karga vários título, manera rei, emperador òf prens. Algun monarkia, manera Malaysia, tin un monarka eligi pa un periodo di 5 aña, skohé for di tur e sultannan di e estadonan federal.
Den repúblikanan, e kabes di estado ta wòrdu eligi generalmente, sea direktamente dor di e votadónan òf dor di e representantenan di pueblo. E título ta normalmente presidente. Ademas di e modelonan franses i merikano ku un presidente hopi poderoso, tin sistemanan mas lihé manera na Alemania, kaminda e presidente tin solamente un funshon seremonial, òf manera na Suisa, kaminda kada aña un diferente miembro di gobièrnu ta fungi komo hefe di estado i henter e Konseho Federal por wòrdu mirá komo hefe di estado. Den algun pais comunista, manera Cuba y ex RDA, e funcion di hefe di estado tabata ocupa pa e presidente di Conseho di Estado. Ademas, den algun pais komunista e parlamento mas haltu tabata formalmente e órgano estatal mas haltu, di manera ku e presidente di parlamento tabata wòrdu konsiderá e kabes di estado.
Den algun pais, manera Merka, e kabes di estado tambe ta e kabes di gobièrnu. Hulanda tin un posishon bastante spesial, pasobra segun e konstitushon i e statuto e rei ta kabes di gobièrnu, pero e promé minister ta kabes di gobièrnu.[1][2] Na Bélgika, e rei ta e kabes di estado, pero e promé minister ta e kabes di gobièrnu di e gobièrnu federal. E komunidatnan i regionnan tin un promé minister (ministres-présidents òf Ministerpräsident) na kabes.
Ciudad di Vaticano ta, banda di Saudi Arabia, e unico pais na mundo unda e monarca, den e caso aki e papa, ainda ta un monarca absoluto como hefe di estado. E poder legislativo, sinembargo, ta sinta na e Komishon Pontifikal pa e Estado di Siudat di Vatikano. Leinan generalmente ta originá for di Italia, ku algun eksepshon.
E interpretashon di e ròl di hefe di estado na Andorra ta úniko na mundu; e pais tin dos co-prins como hefe di estado. E co-prinsnan aki ta e obispo di e Diocesis di La Seu d’Urgell y e presidente di Francia.
E Prens Gran Maestro di e Orden di Hospitalero Militar Soberano di San Juan di Herusalèm, Rodas i Malta (e Orden di Malta), ounke e Orden no tin ningun teritorio mas, tin e rango i status di hefe di estado. E Orden ta wordo reconoci pa hopi pais como un estado soberano.
== Tipo ==
* Consul ([[Imperio romano]])
* Emir
* Farao
* Gran Duke
* Duke
* [[Kanselier (historisch)|Kanselier]]
* Emperador
* Khan
* [[monarkia|Rey/Reina]]
* [[Landvoogd]]
* Lord Protector
* [[Papa]]
* [[Presidente]]
* Prins
* [[Regent (bestuurder)|Regent]]
* Secretario-general
* Shah
* Sultan
* Tsar
* [[Voorzitter van de Staatsraad]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid = |titulo=Staatshoofd}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
ozkprw080oqu55ieptf103p0af667wi
164457
164455
2025-06-27T20:57:25Z
Caribiana
8320
164457
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Hefe di estado''' ([[hulandes]]: ''staatshoofd''; [[Ingles]]: ''head of state'') ta un persona ku ta representá òf enkarná e outoridat di mas halto den un [[pais]].
Den monarkianan, e kabes di estado ta wòrdu determiná generalmente pa suseshon hereditario. Esaki por karga vários título, manera rei, emperador òf prens. Algun monarkia, manera Malaysia, tin un monarka eligi pa un periodo di 5 aña, skohé for di tur e sultannan di e estadonan federal.
Den repúblikanan, e kabes di estado ta wòrdu eligi generalmente, sea direktamente dor di e votadónan òf dor di e representantenan di pueblo. E título ta normalmente presidente. Ademas di e modelonan franses i merikano ku un presidente hopi poderoso, tin sistemanan mas lihé manera na Alemania, kaminda e presidente tin solamente un funshon seremonial, òf manera na Suisa, kaminda kada aña un diferente miembro di gobièrnu ta fungi komo hefe di estado i henter e Konseho Federal por wòrdu mirá komo hefe di estado. Den algun pais comunista, manera Cuba y ex RDA, e funcion di hefe di estado tabata ocupa pa e presidente di Conseho di Estado. Ademas, den algun pais komunista e parlamento mas haltu tabata formalmente e órgano estatal mas haltu, di manera ku e presidente di parlamento tabata wòrdu konsiderá e kabes di estado.
Den algun pais, manera Merka, e kabes di estado tambe ta e kabes di gobièrnu. Hulanda tin un posishon bastante spesial, pasobra segun e konstitushon i e statuto e rei ta kabes di gobièrnu, pero e promé minister ta kabes di gobièrnu.[1][2] Na Bélgika, e rei ta e kabes di estado, pero e promé minister ta e kabes di gobièrnu di e gobièrnu federal. E komunidatnan i regionnan tin un promé minister (ministres-présidents òf Ministerpräsident) na kabes.
Ciudad di Vaticano ta, banda di Saudi Arabia, e unico pais na mundo unda e monarca, den e caso aki e papa, ainda ta un monarca absoluto como hefe di estado. E poder legislativo, sinembargo, ta sinta na e Komishon Pontifikal pa e Estado di Siudat di Vatikano. Leinan generalmente ta originá for di Italia, ku algun eksepshon.
E interpretashon di e ròl di hefe di estado na Andorra ta úniko na mundu; e pais tin dos co-prins como hefe di estado. E co-prinsnan aki ta e obispo di e Diocesis di La Seu d’Urgell y e presidente di Francia.
E Prens Gran Maestro di e Orden di Hospitalero Militar Soberano di San Juan di Herusalèm, Rodas i Malta (e Orden di Malta), ounke e Orden no tin ningun teritorio mas, tin e rango i status di hefe di estado. E Orden ta wordo reconoci pa hopi pais como un estado soberano.
== Tipo ==
[[File:King Sobhuza II, 1945 (cropped).jpg|thumb|Rey Sobhuza II tabata hefe di estado di [[Swaziland]] pa mas cu 82 aña, e termino mas largo den historia.]]
* Consul ([[Imperio romano]])
* Emir
* Farao
* Gran Duke
* Duke
* [[Kanselier (historisch)|Kanselier]]
* Emperador
* Khan
* [[monarkia|Rey/Reina]]
* [[Landvoogd]]
* Lord Protector
* [[Papa]]
* [[Presidente]]
* Prins
* [[Regent (bestuurder)|Regent]]
* Secretario-general
* Shah
* Sultan
* Tsar
* [[Voorzitter van de Staatsraad]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid = |titulo=Staatshoofd}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
nvfjqmqopde6860ecc1pflpwb6wxq8m
164458
164457
2025-06-27T20:57:57Z
Caribiana
8320
164458
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Hefe di estado''' ([[hulandes]]: ''staatshoofd''; [[Ingles]]: ''head of state'') ta un persona ku ta representá òf enkarná e outoridat di mas halto den un [[pais]].
Den monarkianan, e kabes di estado ta wòrdu determiná generalmente pa suseshon hereditario. Esaki por karga vários título, manera rei, emperador òf prens. Algun monarkia, manera Malaysia, tin un monarka eligi pa un periodo di 5 aña, skohé for di tur e sultannan di e estadonan federal.
Den repúblikanan, e kabes di estado ta wòrdu eligi generalmente, sea direktamente dor di e votadónan òf dor di e representantenan di pueblo. E título ta normalmente presidente. Ademas di e modelonan franses i merikano ku un presidente hopi poderoso, tin sistemanan mas lihé manera na Alemania, kaminda e presidente tin solamente un funshon seremonial, òf manera na Suisa, kaminda kada aña un diferente miembro di gobièrnu ta fungi komo hefe di estado i henter e Konseho Federal por wòrdu mirá komo hefe di estado. Den algun pais comunista, manera Cuba y ex RDA, e funcion di hefe di estado tabata ocupa pa e presidente di Conseho di Estado. Ademas, den algun pais komunista e parlamento mas haltu tabata formalmente e órgano estatal mas haltu, di manera ku e presidente di parlamento tabata wòrdu konsiderá e kabes di estado.
Den algun pais, manera Merka, e kabes di estado tambe ta e kabes di gobièrnu. Hulanda tin un posishon bastante spesial, pasobra segun e konstitushon i e statuto e rei ta kabes di gobièrnu, pero e promé minister ta kabes di gobièrnu.[1][2] Na Bélgika, e rei ta e kabes di estado, pero e promé minister ta e kabes di gobièrnu di e gobièrnu federal. E komunidatnan i regionnan tin un promé minister (ministres-présidents òf Ministerpräsident) na kabes.
Ciudad di Vaticano ta, banda di Saudi Arabia, e unico pais na mundo unda e monarca, den e caso aki e papa, ainda ta un monarca absoluto como hefe di estado. E poder legislativo, sinembargo, ta sinta na e Komishon Pontifikal pa e Estado di Siudat di Vatikano. Leinan generalmente ta originá for di Italia, ku algun eksepshon.
E interpretashon di e ròl di hefe di estado na Andorra ta úniko na mundu; e pais tin dos co-prins como hefe di estado. E co-prinsnan aki ta e obispo di e Diocesis di La Seu d’Urgell y e presidente di Francia.
E Prens Gran Maestro di e Orden di Hospitalero Militar Soberano di San Juan di Herusalèm, Rodas i Malta (e Orden di Malta), ounke e Orden no tin ningun teritorio mas, tin e rango i status di hefe di estado. E Orden ta wordo reconoci pa hopi pais como un estado soberano.
== Tipo ==
[[File:King Sobhuza II, 1945 (cropped).jpg|thumb|200px|Rey Sobhuza II tabata hefe di estado di [[Swaziland]] pa mas cu 82 aña, e termino mas largo den historia.]]
* Consul ([[Imperio romano]])
* Emir
* Farao
* Gran Duke
* Duke
* [[Kanselier (historisch)|Kanselier]]
* Emperador
* Khan
* [[monarkia|Rey/Reina]]
* [[Landvoogd]]
* Lord Protector
* [[Papa]]
* [[Presidente]]
* Prins
* [[Regent (bestuurder)|Regent]]
* Secretario-general
* Shah
* Sultan
* Tsar
* [[Voorzitter van de Staatsraad]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid = |titulo=Staatshoofd}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
pagw627jr3kcar4dwdejmqgb486r9px
164459
164458
2025-06-27T20:58:56Z
Caribiana
8320
164459
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Hefe di estado''' ([[hulandes]]: ''staatshoofd''; [[Ingles]]: ''head of state'') ta un persona ku ta representá òf enkarná e outoridat di mas halto den un [[pais]].
Den monarkianan, e kabes di estado ta wòrdu determiná generalmente pa suseshon hereditario. Esaki por karga vários título, manera rei, emperador òf prens. Algun monarkia, manera Malaysia, tin un monarka eligi pa un periodo di 5 aña, skohé for di tur e sultannan di e estadonan federal.
Den repúblikanan, e kabes di estado ta wòrdu eligi generalmente, sea direktamente dor di e votadónan òf dor di e representantenan di pueblo. E título ta normalmente presidente. Ademas di e modelonan franses i merikano ku un presidente hopi poderoso, tin sistemanan mas lihé manera na Alemania, kaminda e presidente tin solamente un funshon seremonial, òf manera na Suisa, kaminda kada aña un diferente miembro di gobièrnu ta fungi komo hefe di estado i henter e Konseho Federal por wòrdu mirá komo hefe di estado. Den algun pais comunista, manera Cuba y ex RDA, e funcion di hefe di estado tabata ocupa pa e presidente di Conseho di Estado. Ademas, den algun pais komunista e parlamento mas haltu tabata formalmente e órgano estatal mas haltu, di manera ku e presidente di parlamento tabata wòrdu konsiderá e kabes di estado.
Den algun pais, manera Merka, e kabes di estado tambe ta e kabes di gobièrnu. Hulanda tin un posishon bastante spesial, pasobra segun e konstitushon i e statuto e rei ta kabes di gobièrnu, pero e promé minister ta kabes di gobièrnu.[1][2] Na Bélgika, e rei ta e kabes di estado, pero e promé minister ta e kabes di gobièrnu di e gobièrnu federal. E komunidatnan i regionnan tin un promé minister (ministres-présidents òf Ministerpräsident) na kabes.
Ciudad di Vaticano ta, banda di Saudi Arabia, e unico pais na mundo unda e monarca, den e caso aki e papa, ainda ta un monarca absoluto como hefe di estado. E poder legislativo, sinembargo, ta sinta na e Komishon Pontifikal pa e Estado di Siudat di Vatikano. Leinan generalmente ta originá for di Italia, ku algun eksepshon.
E interpretashon di e ròl di hefe di estado na Andorra ta úniko na mundu; e pais tin dos co-prins como hefe di estado. E co-prinsnan aki ta e obispo di e Diocesis di La Seu d’Urgell y e presidente di Francia.
E Prens Gran Maestro di e Orden di Hospitalero Militar Soberano di San Juan di Herusalèm, Rodas i Malta (e Orden di Malta), ounke e Orden no tin ningun teritorio mas, tin e rango i status di hefe di estado. E Orden ta wordo reconoci pa hopi pais como un estado soberano.
== Tipo ==
[[File:King Sobhuza II, 1945 (cropped).jpg|thumb|180px|Rey Sobhuza II tabata hefe di estado di [[Swaziland]] pa mas cu 82 aña, e termino mas largo den historia mundial.]]
* Consul ([[Imperio romano]])
* Emir
* Farao
* Gran Duke
* Duke
* [[Kanselier (historisch)|Kanselier]]
* Emperador
* Khan
* [[monarkia|Rey/Reina]]
* [[Landvoogd]]
* Lord Protector
* [[Papa]]
* [[Presidente]]
* Prins
* [[Regent (bestuurder)|Regent]]
* Secretario-general
* Shah
* Sultan
* Tsar
* [[Voorzitter van de Staatsraad]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid = |titulo=Staatshoofd}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
mr3e9jpyvcnj5o1cg61af6wbewlhtln
164478
164459
2025-06-28T08:32:11Z
Caribiana
8320
164478
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Hefe di estado''' ([[hulandes]]: ''staatshoofd''; [[Ingles]]: ''head of state'') ta un persona ku ta represent of encarna e autoridad di mas halto den un [[pais]].
Den [[monarkia]]nan, e cabes di estado ta wordo determina generalmente pa sucesion hereditario. Esaki por carga vários título, manera rei, emperador òf prens. Algun monarkia, manera Malaysia, tin un monarka eligi pa un periodo di 5 aña, skohé for di tur e sultannan di e estadonan federal.
Den repúblikanan, e kabes di estado ta wòrdu eligi generalmente, sea direktamente dor di e votadónan òf dor di e representantenan di pueblo. E título ta normalmente presidente. Ademas di e modelonan franses i merikano ku un presidente hopi poderoso, tin sistemanan mas lihé manera na Alemania, kaminda e presidente tin solamente un funshon seremonial, òf manera na Suisa, kaminda kada aña un diferente miembro di gobièrnu ta fungi komo hefe di estado i henter e Konseho Federal por wòrdu mirá komo hefe di estado. Den algun pais comunista, manera Cuba y ex RDA, e funcion di hefe di estado tabata ocupa pa e presidente di Conseho di Estado. Ademas, den algun pais komunista e parlamento mas haltu tabata formalmente e órgano estatal mas haltu, di manera ku e presidente di parlamento tabata wòrdu konsiderá e kabes di estado.
Den algun pais, manera Merka, e kabes di estado tambe ta e kabes di gobièrnu. Hulanda tin un posishon bastante spesial, pasobra segun e konstitushon i e statuto e rei ta kabes di gobièrnu, pero e promé minister ta kabes di gobièrnu.[1][2] Na Bélgika, e rei ta e kabes di estado, pero e promé minister ta e kabes di gobièrnu di e gobièrnu federal. E komunidatnan i regionnan tin un promé minister (ministres-présidents òf Ministerpräsident) na kabes.
Ciudad di Vaticano ta, banda di Saudi Arabia, e unico pais na mundo unda e monarca, den e caso aki e papa, ainda ta un monarca absoluto como hefe di estado. E poder legislativo, sinembargo, ta sinta na e Komishon Pontifikal pa e Estado di Siudat di Vatikano. Leinan generalmente ta originá for di Italia, ku algun eksepshon.
E interpretashon di e ròl di hefe di estado na Andorra ta úniko na mundu; e pais tin dos co-prins como hefe di estado. E co-prinsnan aki ta e obispo di e Diocesis di La Seu d’Urgell y e presidente di Francia.
E Prens Gran Maestro di e Orden di Hospitalero Militar Soberano di San Juan di Herusalèm, Rodas i Malta (e Orden di Malta), ounke e Orden no tin ningun teritorio mas, tin e rango i status di hefe di estado. E Orden ta wordo reconoci pa hopi pais como un estado soberano.
== Tipo ==
[[File:King Sobhuza II, 1945 (cropped).jpg|thumb|180px|Rey Sobhuza II tabata hefe di estado di [[Swaziland]] pa mas cu 82 aña, e termino mas largo den historia mundial.]]
* Consul ([[Imperio romano]])
* Emir
* Farao
* Gran Duke
* Duke
* [[Kanselier (historisch)|Kanselier]]
* Emperador
* Khan
* [[monarkia|Rey/Reina]]
* [[Landvoogd]]
* Lord Protector
* [[Papa]]
* [[Presidente]]
* Prins
* [[Regent (bestuurder)|Regent]]
* Secretario-general
* Shah
* Sultan
* Tsar
* [[Voorzitter van de Staatsraad]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid = |titulo=Staatshoofd}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
410e48ibjz26rd5ts8io8oscns7258q
Dia di Bandera (Kòrsou)
0
8077
164476
138291
2025-06-28T07:38:12Z
Caribiana
8320
164476
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{infobox dia di fiesta
| variante = c
| nomber = Dia di Bandera
| imagen = Beeld History in motion van Giovanni Abath op het Brionplein, Willemstad Curaçao.jpg
| descripcion = Instalashon ''History in motion'' di [[Giovanni Abath]] na [[Plasa Brion]], [[Otrobanda]]. E estatua di metal den forma di un korona a wòrdu instalá dia 2 di yüli 2018 den presensia di [[Rey Willem-Alexander|Rei Willem-Alexander]] i [[Reina Máxima]].<ref>{{en}}[http://curacao-art.com/news/giovanni-abath-history-in-motion|titel=Giovanni Abath – History in Motion], Curaçao Art (17 ougustus 2018). Rekuperá 30 yüni 2021.</ref>
| conmemora = [[Bandera di Kòrsou]]
| fecha = [[2 di yüli]]
| tipo = Dia nashonal
| celebra_na = {{CUW}}
| inicio = [[1985]]
}}
'''Dia di Bandera''', antes konosí komo '''Dia di Himno i Bandera''', ta e dia nashonal di [[Kòrsou]]. E ta wòrdu selebrá anualmente riba [[2 di yüli]] i ta konmemorá un evento históriko: e promé reunion di [[Konseho Insular]] di Kòrsou riba dia 2 di yüli [[1951]].<ref>{{nl}}[https://antilliaansdagblad.com/curacao/23887-pontjesbrug-versierd-voor-dia-di-bandera Pontjesbrug versierd voor Dia di Bandera], [[Antilliaans Dagblad]] (29 di yüni 2021). Rekuperá 30 di yüni 2021.</ref>
== Historia ==
Na aña 1984 a proklamá ‘Dia di Himno i Bandera”. Den un reunion solemne di Konseho Insular dia 2 di yüli 1984 a akseptá ofisialmente e [[bandera di Kòrsou]], sigui despues pa aktividatnan na [[Plasa Brion]], kaminda a hisa e bandera pa promé biaha.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641285:mpeg21:a0028 2 juli:dag van vlag, wapen en volkslied], Amigoe (9 yuni 1984). Rekuperá 1 yüli 2021.</ref> Un aña despues, na 1985, e fecha a wòrdu rekonosí komo fiesta nashonal ofisial, substituyendo asina "[[Dia di Reino]]" (''[[hulandes]]'': Statuutdag), ku anteriormente tabata wòrdu selebrá dia [[15 di desèmber]].<ref name="Koninkrijksrelaties.nu">{{nl}}[https://web.archive.org/web/20181215223205/https://koninkrijksrelaties.nu/2018/12/14/raad-van-state-herstelt-koninkrijksdag-in-ere/ Koninkrijksrelaties.nu, "Raad van State herstelt Koninkrijksdag in ere", 14 di desèmber 2018]</ref>
== Selebrashon ==
Ounke [[Willemstad]] ta e sentro di e selebrashonnan, otro distritonan importante – [[Bandabou]] i [[Bandariba]] – tambe ta tuma parti ku aktividatnan lokal. Un evento sobresaliente tabata e inougurashon di Parke Himno i Bandera na Barber dia 2 di yüli 1989, ku a bira un punto fiho pa selebrashon den Bandabou.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644192:mpeg21:a0019 Bandabou en het Plein van de Vlag], [[Amigoe]] (2 yuli 1994). Rekuperá 1 di yüli 2021.</ref>
=== Krus di Mérito ===
Durante e selebrashonnan di Dia di Bandera, ta tuma luga tambe e otorgashon anual di e [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]], un distinshon pa individuonan ku a kontribuí signifikativamente na e desaroyo of imágen di Kòrsou.
[[File:Avantia Damberg Dia di Bandera postzegel.jpg|thumb|left|250px|Stampia na okashon di 35 aña di Dia di Bandera, diseñá pa [[Avantia Damberg]].]]
{{Appendix}}
[[Category:Kòrsou]]
ibigx2aca3hh2i61gcg079kxa9ugpeh
Krus di Mérito Kòrsou
0
8234
164477
163751
2025-06-28T08:25:45Z
Caribiana
8320
revisa e formulashon
164477
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Krus di Mérito''' ta un kondekorashon ofisial di gobièrnu di [[Kòrsou]], otorgá pa aktonan meritorio ku tin impakto positivo riba komunidat i desaroyo di e pais. E ta konsiderá komo e distinshon sivil mas prestigioso di pais Kòrsou. Anualmente, durante e selebrashon di [[Dia di Bandera (Kòrsou)|Dia di Bandera]], e kondekorashon ta wòrdu otorgá na sinku persona ku merito distingui riba diferente tereno den komunidat. E kondekorashon ta konsistí di un medaya representando un krus ku korona riba dje, i un plakat ofisial.
== Historia ==
E kondekorashon a wòrdu instituí formalmente na 2004 pa [[Kolegio Ehekutivo]] di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Kòrsou]] i e promé otorgamento tabata e mesun aña.<ref>Landsverordening Kruis van Verdienste Curaçao (AB 1999 nr. 30)</ref><ref>{{nl}}[https://knipselkrant-curacao.com/10-jaar-kruis-van-verdienste/ 10 jaar kruis van verdienste], [[Amigoe]] (14-04-2014). Rekuperá 25-11-2021.</ref>
E idea original a surgi na 1997, proponé pa Rignald Lak, miembro di [[Konseho Insular]] di Kòrsou. Su intenshon tabata pa honrá hende ku a dediká nan bida na bienestar komun, partikularmente den trabou boluntario.
== Kriterio i prosedura ==
E Krus di Mérito ta dediká spesífikamente na residente di Kòrsou mayó di 50 aña, ku a kontribuí pa largo tempu na benefisio di e komunidat, mayoritariamente den forma di boluntarismo. E kondekorashon ta abarká nuebe tereno di mérito:
* kultural-edukativo
* hubentut
* ekonómiko
* [[Sindikato|sindikal]]
* sosial-kurativo
* komersio
* grandinan
* medionan di komunikashon
* iglesia y komunidat religioso
Kualkier residente di Kòrsou ku ta di edat legal i ku tin nashonalidat [[Reino Hulandes|hulandes]], por propone kandidatonan pa e Krus di Mérito. Proposishonnan ta wòrdu entregá na e Komishon di Kondekorashon, via e Ministerio di Enseñansa, Siensia, Kultura i Deporte (sektor Kultura i Deporte).
== Kondekorado ==
* 2004 - Maria (Riet) Rozendal-Meeuwesen, [[Elis Juliana]]
* 2005
* 2006
* 2007
* 2008 - Jamilie Haile; Cornellie Schoonhoven-Muntslag; Imelda Agostien-Zimmerman; Lucio Romero; Ruben Roosberg.
* 2009
* 2010
* 2011 - [[Lionel Capriles]]; Clovis Lodewijks; Oscar Semerel; Juan ‘Victo’ Bartholomeus; Melva Leito
* 2012
* 2013 - Joyce Da Costa Gomez; Jeanette Juliet-Pablo; Aubrey Errington Linzey; Liledone Hayes Macaulay-Nicholls; Serapio Augustin Pinedo
* 2014 - [[Pedro Celestino Hooi ( Shon Pe)|Pedro Celestino (Shon Pe) Hooi]]
* 2015 - [[Jeanne Henriquez]]; Thomas Aquino Martina; Teresa Koeiman-Doran; Ludwig Samson; Gladys do Rego-Kuster
* 2016 - Ossandra Lewis-Nieuw; Noris Doran; Imelda Kroon; Hugo Rafaela; Diodela van Weissenbruch-ter Haar
* 2017 - Chaldwin (Broertje) Marshall
* 2018 - Juan de Palm; Bentley Ronald Leonora; Gildo Brigitha; Isaira Gomes-Mauricia; Myrla Rodrigues; Rignald Lak; Jeannette Kroes-van Leeuwaarde<ref>{{nl}}[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/17810-genomineerden-krus-di-merito Genomineerden Krus di Merito], Antilliaans Dagblad (20-06-2018). Rekuperá 25-11-2021.</ref>
* 2019 - [[Ange-Marie Jessurun]]; [[Chin Behilia|Oswin (Chin) Behilia]]; Swinda Albertus; Iva Hooghuis-Martina; Wendell Prince
* 2020 - Benedicto Marte; [[Eligio Melfor]]; Gladwin de Lanoi; Lionel Jules Janga
* 2021 - Cesario La Croes, Ludwig Muyden, Maria Diwan, [[Ced Ride]]; Grace Goede; [[Rina Penso]]
* 2022 - [[Dinah Veeris]]; Martinus (Mario) Kleinmoedig; Violeta (Viola) Ravenstein-Lourens; Pablo Cova; Roberto Rico.
* 2023 - Curd Evertz; Angelina de Ron-Tromp; Haydee Clementina; Ryan de Jongh; Pedro (Hermanito) Narvaez; Judith Mauris; Els-Marie (Tante Emma) Eman-Bradshaw; [[Rose Mary Allen]]; [[Doble-R|Rignald (Doble-R) Recordino]]; Joyce Adoptie-Treurniet.
* 2024 - Meyrtha M. Leetz-Cijntje; Martin H. den Dulk; Jeanine Li Fong Ng; Ezequel A. Calmes; Anthony B. Curial; [[Mafalda Minguel|Mafalda Salsbach-Minguel]].
{{Appendix}}
[[Category:Kòrsou]]
i15ckv9q8mv1fype02oue3dcmzj8nq1
Universidad di Aruba
0
9185
164468
156565
2025-06-27T21:53:30Z
Caribiana
8320
/* Lista di Rector */ Sue-Ann Lee
164468
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox universidad}}
'''Universidad di Aruba''' (oficialmente ''Universiteit van Aruba'', tambe conoci como ''University of Aruba'', abrevia UA) ta un [[universidat|universidad]] situa den centro di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], [[Aruba]]. Despues cu e anexo di [[University of Curaçao|Universidad di Antias Hulandes]] na Aruba a cera, e universidad a wordo institui pa ley y a cuminsa dia [[9 di sèptèmber|9 di september]] [[1988]] cu 50 studiante.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642731:mpeg21:a0127|titel=Eerste academische jaar begonnen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-10|bezochtdatum=2023-11-11}}</ref> Awendia UA tin alrededor di 700 studiante. E instituto ta facilita enseñansa bilingual, tanto na [[hulandes]] como [[ingles]] y tin varios facultad na nivel academico.
E universidad ta ubica den e edificio historico construi na 1915 bou arkitectura di [[Radulphus Hermus]] y conoci como "Huize De La Salle" segun e nomber di e congregacion cu a tuma e cas over di e [[Fraternan di Tilburg]] di 1937 te 1988.
Na mei 2024 a expande cu e edificio monumental, Maria Convent, cual despues di un renobacion total ta aloca e Facultad di SISSTEM.<ref>[https://solodipueblo.com/prome-minister-evelyn-wever-croes-apertura-oficial-ana-academico-2024-2025-di-universidad-di-aruba/ Prome Minister Evelyn Wever-Croes: Apertura oficial aña academico 2024-2025 di Universidad di Aruba], SolodiPueblo (19 di september 2024)</ref>
== Facultad ==
* Facultad Huridico (JF, 1988)
* Facultad Financiero-Economico (FEF, 1993)
* Facultad Hospitalidad y Maneho Turistico (FHTMS, 2005)
* Facultad Arte y Ciencia (OGM y SW&D, 2009).<ref>{{cite web|title=About the UA|url=http://www.ua.aw/about-the-ua/|publisher=University of Aruba|bezochtdatum=2023-01-14}}</ref>
* Facultad di Sustainable Island Solutions through Science, Technology and Mathematics (SISSTEM, 2024)
== Lista di Rector ==
* Piet Pronk (1988-1994)
* Renee van Aller (interino, 1994-1995)
* Anco Ringeling (interino, 1996-?)
* [[Lydia Emerencia]] (2002-2010)
* [[Glenn Thodé]] (2012-2021)
* Viola Heutger (2021-2023)
* Sue-Ann Lee (desde 1 di juli 2025)
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
University Aruba.jpg|Edificio principal di UA, antes cas pa frèrenan
University of Aruba.jpg|Patio interior di UA
Conference Fundacion Lanta Papiamento 16 41 01 311000.jpeg|Rector Viola Heutger durante un mini conferencia di Fundacion Lanta Papiamento (2022)
</gallery>
== Link externo ==
* [http://www.ua.aw University of Aruba]
{{Appendix}}
[[Category:Universidat]]
[[Category:Aruba]]
g21wn1wmleg00ksa0552cm7qh0exj57
Marvelyne Wiels
0
9369
164443
152793
2025-06-27T19:54:49Z
Caribiana
8320
wikilink
164443
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario
| variante = c
| sucesion = Di 3° [[Lista di minister plenipotensiario di Kòrsou|Minister plenipotensiario di Kòrsou na Hulanda]]
| periodo start = [[7 di yüni]] [[2013]]
| periodo fin = [[23 di desèmber]] [[2016]]
| monarkia = [[Rey Willem-Alexander|Willem-Alexander]] (2013-presente)
| prome minister= [[Ivar Asjes]] (2013-2015)<br>[[Ben Whiteman]] (2015-2016)
| antecesor = [[Roy Pieters]]
| sucesor = [[Eunice Eisden]]
| nomber = Marvelyne Wiels
| fecha nacemento= [[15 di mei]] [[1963]]
| luga nacemento = [[Kòrsou]]
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| partido =
| ofishi = konsultant, polítiko
}}
'''Marvelyne Wiels''' (☆ [[15 di mei]] [[1963]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko di [[Kòrsou]] i tabata [[Minister plenipotenciario|minister plenipotensiario di Kòrsou]] na [[Den Haag]] di 2013 te 2016.
== Bida ==
Marvelyne Wiels ta ruman muhé di e polítiko [[Helmin Wiels]] ku a wòrdu asesiná na 2013. E tabata alumno di dr. Martin Luther Kingschool na [[Willemstad]] i a studia na De Haagse Hogeschool na Den Haag. El a traha internashonalmente den sektor hotelero i despues a bai traha pa e banko ABN Amro desde 1988 te 2011. Djei el a lanta un compania di consultancy na [[Kòrsou]]. Dia 7 di yüni el a wòrdu nombrá [[Lista di minister plenipotensiario di Kòrsou|minister plenipotensiario di Kòrsou]], representando [[Pueblo Soberano]]. E tabata susesor di [[Roy Pieters]]. Wiels a okupá e funshon durante [[Ivar Asjes|gabinete Asjes]] sigui pa e dos [[Ben Whiteman|gabinete Whiteman]] i a retirá 23 di desèmber 2016. Despues di e formashon di [[Hensley Koeiman|gabinete Koeiman]] a nombra [[Eunice Eisden]] komo susesor di Wiels pa okupá e funshon di [[Minister plenipotenciario|minister plenipotensiario]].
== Kontroversia ==
Na november 2013 a lanta un diskushon ront Marvelyne Wiels pa motibu di su uso di un título akadémiko ku e no tabata poseé i algun eror den su kuríkulo.<ref>{{nl}}[https://web.archive.org/web/20131109141343/http://weblogs.nos.nl/binnenlandredactie/2013/11/09/de-kinderschoenen-van-curacao/ De kinderschoenen van Curaçao], [[Dick Drayer]] riba nos.nl</ref><ref>[http://nos.nl/artikel/572715-twijfel-over-cv-rijksminister-wiels.html Twijfel over CV rijksminister Wiels], nos.nl</ref> Tokante esaki [[Parlamento di Kòrsou]] a hasi pregunta na [[promé minister]] [[Ivar Asjes]] kende tabata karga e reponsabilidat polítiko.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=http://www.versgeperst.com/nieuws/234912/leeflang-bevraagt-asjes-over-marvelyne-wiels.html|titel=Leeflang bevraagt Asjes over Marvelyne Wiels|werk=versgeperst.com|datum=2013-10-30|bezochtdatum=2023-05-06}}</ref> Ademas Wiels a wòrdu akusá di [[nepotismo]], pa e echo ku el a ofresé kontrat temporario na su yu muhé, yu di un eks-minister i varios amigu. Den tur kaso no a sigui e prosedura usual pa solisita, segun empleadonan di Kas di Kòrsou.<ref>[http://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/10/30/marvelyne-wiels-laat-sollicitatieprocedures-links-liggen/ 'Marvelyne Wiels laat sollicitatieprocedures links liggen'], Caribisch Netwerk NTR</ref> Tambe tabatin buya pa motibu di e retiro di un trahadó di Kas di Kòrsou i e pregunta si mester renoba Kas di Kòrsou si òf no.<ref>[http://www.versgeperst.com/nieuws/256197/thode-wiels-is-nationale-schaamte.html#more-256197 Thode: 'Wiels is nationale schaamte'], versgeperst.com</ref> Mas aleu algun empleado di Kas di Kòrsou a entrega keho na e kolegio pa protekshon di datonan personal (''College bescherming persoonsgegevens''). Nan tabata di opinion ku a violá nan privasidat komo ku kada yamada telefóniko tabata wòrdu grabá i tur email kopiá i archivá.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=http://www.antilliaansdagblad.com/index.php/curacao/9158-klacht-over-afluisteren-door-wiels|titel=Klacht over afluisteren door Wiels|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2014-07-09|bezochtdatum=2023-05-06}}</ref> [[Ombudsman]] di Kòrsou, kende a investigá e funshonamentu di Wiels, a publiká su raport dia 30 di yüni 2015.<ref>[https://web.archive.org/web/20150923175910/http://www.de-surinaamse-krant.com/2015/06/eindrapport-ombudsman-curacao-over.html Eindrapport ombudsman curaçao over gevolmachtigde minister Wiels 30 juni openbaar], De Surinaamse Krant</ref> E resultado di e raport tabata krítiko; entre otro riba ocho punto e kondukta di Wiels a wòrdu kalifiká komo inapropiá.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=http://caribischnetwerk.ntr.nl/2015/06/30/gedrag-marvelyne-wiels-onbehoorlijk/|titel=Gedrag Marvelyne Wiels onbehoorlijk|werk=Ret Karibense|datum=2015-06-30|bezochtdatum=2023-05-06}}</ref>
== Link eksterno ==
*[https://web.archive.org/web/20150925140711/http://www.vertegenwoordigingcuracao.nl/wie-is Marvelyne Wiels riba vertegenwoordigingcuracao.nl]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =58399399|titulo=Marvelyna Wiels)}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wiels, Marvelyne}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Polítiko di Kòrsou]]
ndlpskuyj3q97l2uvhg5tcf9up44d65
Pueblo Soberano
0
9374
164447
148803
2025-06-27T20:16:00Z
Caribiana
8320
wikilink
164447
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}{{Infobox partido politico
| variante = c
| abr = PS
| funda = [[1 di aprel]] [[2005]]
| nomber funcion1 = Fundadó
| funcion1 = [[Helmin Wiels]] <br/ > Harold Willems
| lider partido = [[Ben Whiteman]]
| presidente partido = Sigfried Victorina
| activo = {{CUW}}
| sede = [[Willemstad]]
| ideologia = separatismo, progresivismo
| meta =
| districto electoral=
| region =
| pais =
| asiento1 = 1
| nomber asiento1 = [[Parlamento di Kòrsou]]
| asiento total1 = 21
| eleccion1 = [[28 di aprel]] [[2017]]
| asiento2 = 0
| asiento total2 = 21
| eleccion2 = [[19 di mart]] [[2021]]
| color = {{Legend|#FFFDD0|krema}}
| website =
}}
'''Pueblo Soberano''' (PS) ta un partido politiko na [[Kòrsou]]. Meta di e partido ta pa logra [[independensia]] pa e isla Kòrsou pafo di [[Reino Hulandes]]. Despues di elekshon pa [[Parlamento di Kòrsou]] na 2012 e partido a keda esun mas grandi te 2016.<ref name="grootstepartij">{{nl}}{{Citeer web|url=http://www.nu.nl/buitenland/2938181/pueblo-soberano-wint-verkiezingen-curaao.html|titel=Pueblo Soberano wint verkiezingen Curaçao|werk=nu.nl|bezochtdatum=2023-05-06}}</ref><ref>{{citeer web|url=http://www.curacaochronicle.com/local/pueblo-soberano-biggest-party-after-elections-2012/|work=Curaçao Chronicle|title=Pueblo Soberano Biggest Party After Elections 2012|date=2012-10-19|bezochtdatum=2023-11-02}}</ref> Entre 2017 i 2021 e partido tabatin un asiento i despues di esei e no tabata representa mas den parlamento.
== Historia ==
Lider di Pueblo Soberano tabata [[Helmin Wiels]] (1958-2013), kende huntu ku Harold Willems a funda e partido na [[2005]].<ref name="Versgeperst">{{nl}}{{Citeer web|url=http://www.versgeperst.com/nieuws/174458/partijen-aan-het-woord-pueblo-soberano.html|title=Partijen aan het woord: Pueblo Soberano|datum=2012-10-12|bezochtdatum=2023-05-06|auteur=Leoni Leidel-Schenk}}</ref> E ta originá for di e organisashon di Helmin Wiels, Movementu Aliansa Sivil. Esaki tabatin komo meta pa, mediante un programa di televishon na kanal 24 i un programa radial riba Hit FM, alkansa e parti mas grandi di e poblashon di Kòrsou i informa nan di e supuesto malmaneho di e gobièrnu na mando bou partido [[Partido Alternativa Real]]. E tabata trata en partikular di praktikanan di korupshon i malversashon denter di korporashonnan estatal.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://triunfodisablika.wordpress.com/tag/movimientu-aliansa-sivil/|title=8 years Helmin Wiels the Political Conscious of Curacao|werk=Triunfo di Sablika|bezochtdatum=2023-05-06}}</ref>
E partido a posishoná su mes komo uno progresista ku ta lucha pa [[independensia]] di Kòrsou, pafó di [[Reino Hulandes]]. Otro posishonnan ta inkluí abolishon di [[hulandes]] den atministrashon públiko i enseñansa na fabor di [[papiamentu]] promé i [[ingles]] i [[spaño|spañó]], idiomanan importante den e region.<ref name="Versgeperst" />
== Resultado di elekshon ==
For di 2007, PS tabata representá den [[Konseho Insular|Konseho Insular di Kòrsou]], inisialmente ku un asiento. Tabatin koperashon den e "Aliansa Patriótiko" (ku partidonan [[partido MAN|MAN]], [[Forsa Kòrsou|FK]], [[Niun Paso Atras|NPA]] i [[Partido Laboral Krusada Popular|PLKP]]). E grupo di oposishon aki a oponé fuertemente kontra e akuerdonan ku Hulanda tokante [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di Antia Hulandes]], i kontra supervishon finansiero di un komishon di reino.
E último Konseho Insular a keda eligí na ougùstùs 2010, kual for di 10 di òktober a bira e promé Parlamento di Kòrsou. PS a bay di un pa kuater asiento. Wiels a drenta un koalishon ku partidonan [[Movementu Futuro Kòrsou|MFK]] di [[Gerrit Schotte]] i MAN di [[Charles Cooper]]. E gabinete Schotte a kuminsá ku un leshi limpi, pasobra Hulanda a eliminá su debenan bieu ora e isla a bira outónomo.
E promé kos ku e koalishon a hasi tabata bai di akuerdo ku e leinan di gobièrnu di konsenso. E siguiente dos añanan tabata marca pa intimidashon, [[nepotismo]] y mal maneho finansiero. Altu amtenarnan, direktornan di kompanianan gubernamental i e rektor di e universidat a wòrdu poni un banda, usando ‘rapportnan’ trahá pa un accountant kende despues a haña un reprimanda di NIVRA. Na mes momentou, miembronan di famia i partido a wòrdu nombrá na puestonan krusial. E punto kulminante tabata e intenshon pa nombra un hende di e mundo di kasino komo presidente di [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten|banko sentral]] i kartanan ku e PS Minister di Husticia a skirbi gobièrnu Merikano den e kaso rond di e beslag riba kuentanan bankario ilegal di un hefe di loteria di Kòrsou. Mal maneho finansiero a kondusí na e posishon di salida saludabel riba 10 di òktober 2010 ku a bira un di défisitnan ku ta oumentá kada bes. Despues di kasi dos aña, a akumulá un debe nobo enorme, di manera ku gobièrnu di Reino a impone un instrukshon riba Kòrsou. Ora ku MAN a bandoná e koalishon pa oposishon na sèptèmber, e gobièrnu a kai. [[Ivar Asjes]], presidente di parlamento i di dos na mando di Pueblo Soberano, a purba di silensiá parlamento, pero intervenshon di gobernador a stroba esaki i a yama elekshonnan nobo. Wiels awor a laga Schotte bai i a dirigí su mes pa un koalishon nobo. El a dediká seis luna pa e negosiashonnan, i a nombra [[Daniel Hodge]] komo lider di un ''zakenkabinet'' durante e periodo ei.
Na 2015, despues di e fayesementu di Helmin Wiels, [[Jaime Córdoba]] a keda elegí komo lider di partido.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/pfm-cordoba-gekozen-tot-nieuwe-leider-ps/|titel=Cordoba gekozen tot nieuwe leider PS|werk=ParadiseFM|datum=2015-12-14|bezochtdatum=2023-05-06}}</ref> Desde 2018 el a wòrdu sigui pa [[Ben Whiteman]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://curacao.nu/melvin-cijntje-is-weg-bij-pubelo-soberano/|titel=Melvin Cijntje is weg bij Pueblo Soberano|werk=Curacao.nu|datum=2018-10-08}}</ref> Dia 17 di desèmber 2020, poko promé ku elekshon di 2021, el a bandoná e partido. Ku esaki, PS a pèrdè su representashon den parlamento.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/curacao/22833-statenlid-cordoba-verlaat-ps|titel=Statenlid Cordoba verlaat PS|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2020-12-18}}</ref>
Na 2025, e partido a keda sin logra e kantidat di voto di sosten rekerí pa por partisipa na [[Elekshon Parlamento Kòrsou 2025|elekshon]].
{| class="wikitable"
!Aña
!Elekshon
!Voto
!%
!Asiento
!+/–
!Posishon
|-
|2007
|[[Konseho Insular|Konseho Insular di Kòrsou]]
|5.494
|7,38%
|align="center" |1
| -
|align="center" |6
|-
|2010
|Konseho Insular di Kòrsou
|13.886
|19,0%
|align="center" |4
|{{increase}}3
|align="center" |2
|-
|2012
|[[Parlamento di Kòrsou]]
|19.715
|22,6%
|align="center" |5
|{{increase}}1
|align="center" |1
|-
|2016
|Parlamento di Kòrsou
|5.323
|6,73%
|align="center" |2
|{{decrease}}3
|align="center" |6
|-
|2017
|Parlamento di Kòrsou
|4.028
|5,1%
|align="center" |1
|{{decrease}}1
|align="center" |6
|-
|2021
|Parlamento di Kòrsou
|1.216
|1,43%
|align="center" |0
|{{decrease}}1
|align="center" |15
|}
== Lider di partido ==
* [[Helmin Wiels]] (2005-2013)
* [[Jaime Córdoba]] (2015-2017)
* [[Ben Whiteman]] (2017-presente)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63668832|titulo=Pueblo Soberano)}}
{{References}}
}}
[[Category:Polítika na Kòrsou]]
4frzoxzgfco0fadgsioc5yboz6ux9gr
Teatro di Thorikos
0
9601
164462
104369
2025-06-27T21:31:50Z
Caribiana
8320
wikilink
164462
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Teatro di Thorikos''' ([[griego]]: Αρχαίο Θέατρο Θορικού), tabata un teatro griego antiguo den e bario di Thorikos, situá panort di Lavrio den e region di Attica, [[Gresia]]. E ta un di e teatronan [[Gresia|griego]] konosí di mas bieu, ku a wòrdu konstruí alrededor di 525-480 p.k.K. E diseño di e teatro ta inusual, ya ku e ta alargá en bes di e semi-sírkulo típiko. <ref>{{Cite web|title=The Princeton Encyclopedia of Classical Sites, TABERNAE (Lalla Djillalia) Morocco. , THIVERNY Oise, France. , THORIKOS Attica, Greece.|url=http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus:text:1999.04.0006:alphabetic+letter=T:entry+group=4:entry=thorikos|access-date=2023-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ancient Theater of Thoricus|url=https://diazoma.gr/en/theaters/ancient-theater-of-thoricus/|access-date=30 July 2023}}</ref>
{{Stub}}
{{Appendix}}
[[Category:Gresia]]
s8ya0xjfxkiqhrc440tgdx9xl81yzq8
164464
164462
2025-06-27T21:36:28Z
Caribiana
8320
164464
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Teatro di Thorikos''' ([[griego]]: Αρχαίο Θέατρο Θορικού), tabata un teatro griego antiguo den e bario di Thorikos, situá panort di Lavrio den e region di Attica, [[Gresia]]. E ta un di e teatronan [[Gresia|griego]] konosí di mas bieu, ku a wòrdu konstruí alrededor di 525-480 promé ku [[Hesus|Kristu]]. E diseño di e teatro ta inusual, ya ku e ta alargá en bes di e semi-sírkulo típiko. <ref>{{Cite web|title=The Princeton Encyclopedia of Classical Sites, TABERNAE (Lalla Djillalia) Morocco. , THIVERNY Oise, France. , THORIKOS Attica, Greece.|url=http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus:text:1999.04.0006:alphabetic+letter=T:entry+group=4:entry=thorikos|access-date=2023-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ancient Theater of Thoricus|url=https://diazoma.gr/en/theaters/ancient-theater-of-thoricus/|access-date=30 July 2023}}</ref>
{{Stub}}
{{Appendix}}
[[Category:Gresia]]
hnyc4tzwxf75a8jlkiuapggjl3loaol
Fort Zoutman
0
9826
164469
149169
2025-06-27T22:16:21Z
Caribiana
8320
/* Museo históriko di Aruba */
164469
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{infobox edificio
| variante = c
| imagen =Fort Zoutman - Willem III Toren (1).jpg
| descripcion = Fort Zoutman, 2020
| imagen2 = A Bell with a view!.jpg
| descripcion2 = Klòk di Willem III
| imagen3 = Fort Zoutman Willem III Toren, on a cloudy day.jpg
| descripcion3 = Muraya di e forti
| adres = ''Oranjestraat/Zoutmanstraat''
| funcion_original = fòrti militar hulandes
| fecha_funda = 1798: fòrt<BR/>1868: toren di Willem III<br/>1983: museo históriko
| fecha_construccion = 1796: fòrt<br/>1866: toren di Willem III
| restaura = 1976-1980
| zoom = 16
}}
'''Fort Zoutman''' ta un antiguo [[fòrti|fòrti militar]] [[Hulanda|hulandes]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], [[Aruba]]. E edifisio a wòrdu konstruí na 1798 na [[Paardenbaai]] i ta e edifisio di mas bieu di [[Aruba]].<ref name = "visitaruba.com">[https://www.visitaruba.com/experience-aruba/attractions-and-activities/the-historical-museum-of-aruba visitaruba.com, konsultá dia 5 di novèmber 2023] [https://web.archive.org/web/20221129152942/https://www.visitaruba.com/experience-aruba/attractions-and-activities/the-historical-museum-of-aruba Archivá] riba 29 di novèmber 2022.</ref>. Na 1859 a añadí un toren nobo, Willem III, na e forti. For di 1983 e museo di historia di [[Aruba]] ta alohá den e kompleho.<ref name = "historiadiaruba.aw>[http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=39&Itemid=54 historiadiaruba.aw, konsultá dia 5 di novèmber 2023]. [https://web.archive.org/web/20230710164619/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=39&Itemid=54 Archivá] dia 10 di yüli 2023.</ref>
== Historia ==
Komo un haf pa e ruta di [[Kòrsou]] pa [[Venezuela]], e hulandesnan a usa Paardenbaai.<ref name = "visitaruba.com"></ref> Na 1796, e komite militar, dirigí pa e gobernador interino [[Johann Rudolf Lauffer]], a disidí di fortifiká e puertonan riba kada un di e islanan abou, pa defendé nan mes di pirata i otro enemigunan. E forti a risibí su nòmber di kontralmirante hulandes [[Johan Zoutman|Johan Arnold Zoutman]], ku a bringa den e di kuater guera anglo-hulandes, maske nunka el a bishitá Aruba.<ref name = "historiadiaruba.aw"></ref><ref name = "aruba.com">[https://www.aruba.com/nl/ontdek/fort-zoutman-historisch-museum aruba.com, konsulta dia 5 di november 2023]. [https://web.archive.org/web/20230605005800/https://www.aruba.com/nl/ontdek/fort-zoutman-historisch-museum Archivá] dia 5 di yüni 2023.</ref> Na 1798, e konstrukshon a ser kompletá.
=== Toren di Willem III ===
Na 1866, a kuminsá ku konstrukshon di e toren di Willem III. Esaki a sosodé despues ku [[gezaghebber]] J. H. Ferguson a pidi e gobernador di Kòrsou pa traha un toren di klòk. Na prinsipio, solamente un [[faro]] a wòrdu konstruí, pero dor di kolga un klok einan tambe, e faro tambe por a funshoná komo toren di klòk. E toren a risibí su nòmber di [[Willem III di Hulanda|rei Willem III]] di Hulanda i riba su aniversario, dia [[19 di febrüari]] [[1868]], a sende e lus di e faro pa promé biaha. E toren a keda posishoná dilanti di e porta, na banda wèst di e forti. Na 1963, despues di 95 aña, a stòp di usa e faro.<ref name = "historiadiaruba.aw"></ref><ref name = "aruba.com"></ref>
=== Museo históriko di Aruba ===
Entre 1976 i 1980, e forti i su Toren a keda restourá. Despues ku e restorashon aki a ser kompletá na 1983, e museo histórico di Aruba a establesé den dje. E museo ta ofresé un bista general di [[historia di Aruba]]. E tin ophetonan pa uso di e tempu [[Spaña|spaño]], bida rural den [[siglo 19]], kultivashon di [[aloe vera]] i e minanan di oro [[Balashi]] i Bushiribana.<ref name = "historiadiaruba.aw"></ref><ref>{{en}} Luc Alofs, [https://web.archive.org/web/20120426071225if_/http://awad.kitlv.nl/pdf//UNESCO%20report%20Luc%20Alofs%20okt08.pdf The Aruba Heritage Report], 2008, p.61 (via archive.org)</ref>
Tur djamars anochi, museo histórico ta organisá Bon Bini Festival pa yama turista i bishitante di e isla bonbini i disfrutá di kultura, músika, baile i kuminda di Aruba.<ref>{{en}} Aruba, [https://www.aruba.com/us/calendar/bon-bini-festival Bon Bini Festival]. [https://web.archive.org/web/20230331002450/https://www.aruba.com/us/calendar/bon-bini-festival Archivá] dia 31 di mart 2023.</ref>
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="180">
Aruba, Fort Oranjestadt.jpg|Fort Zoutman ku toren Willem III (potret di 1885)
Cornelis van Cuylenburg (II) - Johan Arnold Zoutman.jpg|[[Johan Zoutman|Johan Arnold Zoutman]], na kende a nombra e forti.
BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-010.jpg|Fort Zoutman (1907)
Willem III Toren Fort Zoutman (2).JPG|Willem III Tower na entrada west di e forti Fort Zoutman
Willem III 2023.jpeg|Toren anochi durante e bishita di [[prinsesa Amalia]] di Hulanda (2023).
Fort Zoutman Wall.jpg|Muraya di e forti (bista di paden)
Bonbini Festival Aruba 21 05 21 312000.jpeg|Musica tipico durante Bonbini Festival
Bonbini Festival part 2.jpeg|Drumband durante Bonbini Festival
</gallery>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64515031|titulo=Fort Zoutman}}
{{References}}
}}
[[Category:Monumento di Aruba]]
[[Category:Arkitektura na Aruba]]
erkss2foy8hyw7twe3uaag3l4uag5ei
Usuario:Kallmemel/sandbox
2
9924
164368
164363
2025-06-27T12:09:52Z
Kallmemel
14000
/* Dialèkt i variedat */
164368
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113}}</ref>
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal.<ref name=":2" /> Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
nwcnq65ky2r40p769u69p4fr6f1iwvg
164370
164368
2025-06-27T12:11:49Z
Kallmemel
14000
/* Ortografia */
164370
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref>
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal.<ref name=":2" /> Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
kggzq5sssvim7h75xjnmgnbpfo9oym2
164374
164370
2025-06-27T12:19:14Z
Kallmemel
14000
/* Ortografia */
164374
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
a839wrlra8q69xtofhagnj2g12y0jta
164380
164374
2025-06-27T12:27:36Z
Kallmemel
14000
/* Vokabulario */
164380
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ka ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra. Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
qjvlkjmx6rbiam27gtt2kjrq6988exp
164382
164380
2025-06-27T12:30:35Z
Kallmemel
14000
/* Polítika lingwístiko i regulashon */
164382
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ka ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra. Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
t5s1on29mx5u47fvr0h44ge2hw5ri3i
164384
164382
2025-06-27T12:31:48Z
Kallmemel
14000
/* Ortografia */
164384
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ka ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra. Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
0x6x4fzku7f4envxr0unpnjr34miqz4
164385
164384
2025-06-27T12:32:21Z
Kallmemel
14000
/* Vokabulario */
164385
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ka ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra. Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":2" />
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
71vt48ymbbh5mi3ka83mni8tqhmr6ya
164386
164385
2025-06-27T12:32:53Z
Kallmemel
14000
/* Vokabulario */
164386
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ka ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
clzck5rey369ju6yp91ccy0ezjr5fda
164387
164386
2025-06-27T12:33:50Z
Kallmemel
14000
/* Vokabulario */
164387
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ka ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" />
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
qnewvkyq6919x6kvdejntcwuwpguqxr
164388
164387
2025-06-27T12:34:54Z
Kallmemel
14000
/* Vokabulario */
164388
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" />
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
buc5qmnflyguqx85w73l1nqhkylzsko
164389
164388
2025-06-27T12:43:22Z
Kallmemel
14000
/* Vokabulario */
164389
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
qplgy258x2eaid956qbcrjh3yqb37iz
164390
164389
2025-06-27T12:54:21Z
Kallmemel
14000
/* Idioma ofisial i minoritario */
164390
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
4kq35doni9pew023wg8tkn2n0n6xg3y
164391
164390
2025-06-27T12:54:37Z
Kallmemel
14000
/* Polítika lingwístiko i regulashon */
164391
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
0tgk88u8nmy3ghr042c3vjepflrvi0r
164392
164391
2025-06-27T12:57:07Z
Kallmemel
14000
/* Status sosiolingwístiko */
164392
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
ei92mt5j84zd1xankvdt529h47ns1l8
164393
164392
2025-06-27T12:57:23Z
Kallmemel
14000
/* Status sosiolingwístiko */
164393
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" />
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
nqj0baqlj63ff0zmrv7uqhh8s9732rp
164394
164393
2025-06-27T13:11:30Z
Kallmemel
14000
/* Status sosiolingwístiko */
164394
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /><ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
qxlqy9vvku7la9lbh9k09ku46q021r8
164395
164394
2025-06-27T13:26:59Z
Kallmemel
14000
/* Status sosiolingwístiko */
164395
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /><ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>Un ehempel:
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabta un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
seerrarapvg9b7f4dlvlvjhywz5ng88
164396
164395
2025-06-27T13:27:50Z
Kallmemel
14000
/* Status sosiolingwístiko */
164396
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /><ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref> Un ehèmpel:
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabta un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
dm76q2ggbzrlewy08rrv8ktrgzfhlvj
164397
164396
2025-06-27T15:48:55Z
Kallmemel
14000
/* Medio i edukashon */
164397
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /><ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref> Un ehèmpel:
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabta un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
8mfnvrqmady48t0swhk34ka3wcqidwk
164398
164397
2025-06-27T16:03:16Z
Kallmemel
14000
164398
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curacao loopend van 21 October 1707 tot 4 Februari 1708'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /><ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref> Un ehèmpel:
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabta un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
4s2f6zhmuz8c2olj6cl1nuusuamtdzr
164399
164398
2025-06-27T16:05:09Z
Kallmemel
14000
164399
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /><ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref> Un ehèmpel:
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabta un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
1zscue85jd8dvxi9ow9t7zdtkp0cwtz
164400
164399
2025-06-27T16:18:42Z
Kallmemel
14000
164400
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /><ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref> Un ehèmpel:
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabta un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
1xwvojotcn3nrxhkpaa0do3qdneyck6
164401
164400
2025-06-27T16:27:41Z
Kallmemel
14000
164401
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /><ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref> Un ehèmpel:
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabta un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
gnwq9oiqcvuc6dag9gh278x1pbtbyxq
164402
164401
2025-06-27T16:28:33Z
Kallmemel
14000
164402
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /><ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref> Un ehèmpel:
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabta un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
0hn0mi5hdpl1fixode5b993axo8dj7b
164404
164402
2025-06-27T16:31:12Z
Kallmemel
14000
164404
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "katibunan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /><ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref> Un ehèmpel:
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabta un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
i05loi43drtkaiaprkut4qbfs7h8l1j
164405
164404
2025-06-27T16:31:51Z
Kallmemel
14000
164405
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /><ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref> Un ehèmpel:
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabta un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
doiawtj3yq5sg4kmjczwasvx6ulwnuw
164407
164405
2025-06-27T16:34:44Z
Kallmemel
14000
164407
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /><ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref> Un ehèmpel:
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabta un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
8h63encyre96gzbg33pqsm54bubhr5f
164408
164407
2025-06-27T16:35:23Z
Kallmemel
14000
164408
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /><ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref> Un ehèmpel:
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabta un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
bg9gaa135aeg1tugnqy7g30qo60v7ys
164409
164408
2025-06-27T16:36:42Z
Kallmemel
14000
/* Status sosiolingwístiko */
164409
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /><ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabta un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
gvstec3nga9idbjj94wwcp8na4p4s1j
164410
164409
2025-06-27T16:37:06Z
Kallmemel
14000
/* Status sosiolingwístiko */
164410
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabta un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
frsvewdqcahrylv3er3alvyzwdcml7m
164411
164410
2025-06-27T16:37:35Z
Kallmemel
14000
/* Status sosiolingwístiko */
164411
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> Un lista di e palabranan aki por wòrdu hañá den e Buki di Oro.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
dqda1l606qj5bycgrq8wlqb0v5jd240
164423
164411
2025-06-27T18:04:37Z
Kallmemel
14000
/* Vokabulario */
164423
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
7izvzoeejwzft5jcai4kq0km8i59r2p
164424
164423
2025-06-27T18:10:02Z
Kallmemel
14000
/* Uso aktual */
164424
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster ariba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="3"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba
!Boneiru
!Kòrsou
|-
!2000<br>(%)
!2013<br>(%)
!2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
orvzfrasl0ldwi9ttdrlyyfg9bt9i85
164425
164424
2025-06-27T18:11:38Z
Kallmemel
14000
/* Status sosiolingwístiko */
164425
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di e paiadónan di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster riba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="3"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba
!Boneiru
!Kòrsou
|-
!2000<br>(%)
!2013<br>(%)
!2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
ebm7froplfsri819tpfv3twu3h4hcaz
164426
164425
2025-06-27T18:15:06Z
Kallmemel
14000
/* Status sosiolingwístiko */
164426
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di paiadó di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster riba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|bezochtjaar=2025-06-27|publisher=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="3"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba
!Boneiru
!Kòrsou
|-
!2000<br>(%)
!2013<br>(%)
!2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
phx5u2ta6qg36uxng0p41ojl09js4pa
164427
164426
2025-06-27T18:23:36Z
Kallmemel
14000
164427
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di paiadó di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster riba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|uitgever=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="3"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba
!Boneiru
!Kòrsou
|-
!2000<br>(%)
!2013<br>(%)
!2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
9v2yx8gfhn0g99tfozn182yh3xovg2e
164428
164427
2025-06-27T18:26:10Z
Kallmemel
14000
/* Status sosiolingwístiko */
164428
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di papiadó di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster riba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|uitgever=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="3"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba
!Boneiru
!Kòrsou
|-
!2000<br>(%)
!2013<br>(%)
!2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
mrh45jq95w2ldpqctny6hasnkokklxm
164479
164428
2025-06-28T08:41:08Z
Kallmemel
14000
164479
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba ('''papiamento'''), Boneiru ('''papiamen''') i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di papiadó di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster riba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|uitgever=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="3"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba
!Boneiru
!Kòrsou
|-
!2000<br>(%)
!2013<br>(%)
!2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
3oy5qnmunueqjq6u5qgolv1pif8ht6g
164480
164479
2025-06-28T08:56:03Z
Kallmemel
14000
164480
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba ('''papiamento'''), Boneiru ('''papiamen''') i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Aktualmente, e nòmber ofisial skirbí di e idioma ta papiamento na Aruba i papiamentu na Kòrsou i Boneiru. Na Boneiru tambe de bes en kuando ta usa e variante no ofisial di papiamen den boka di pueblo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstukurl=https://www.researchgate.net/publication/334119328_Papiamentu_in_the_first_half_of_the_nineteenth_century|titel=Dissolving Disciplines: Tidal Shifts in the study of the languages, literatures and cultures of the Dutch Caribbean and beyond|uitgever=University of Curaçao/Universidad de Puerto Rico|pagina's=59-71|hoofdstuk=Papiamentu in the first half of the nineteenth century|editie=1|jaar=2018}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di papiadó di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster riba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|uitgever=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="3"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba
!Boneiru
!Kòrsou
|-
!2000<br>(%)
!2013<br>(%)
!2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
f934qdyvpfjxlgbh4gbkdc9mrf4bg5i
164481
164480
2025-06-28T08:58:29Z
Kallmemel
14000
164481
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba ('''papiamento'''), Boneiru ('''papiamen''') i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Aktualmente, e nòmber ofisial skirbí di e idioma ta papiamento na Aruba i papiamentu na Kòrsou i Boneiru. Na Boneiru tambe de bes en kuando ta usa e variante no ofisial di papiamen den boka di pueblo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstukurl=https://www.researchgate.net/publication/334119328_Papiamentu_in_the_first_half_of_the_nineteenth_century|titel=Dissolving Disciplines: Tidal Shifts in the study of the languages, literatures and cultures of the Dutch Caribbean and beyond|uitgever=University of Curaçao/Universidad de Puerto Rico|pagina's=59-71|hoofdstuk=Papiamentu in the first half of the nineteenth century|editie=1|jaar=2018|auteur=Ronald Severing|medeauteurs=Christa Weijer, Nicholas Faracias}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di papiadó di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster riba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|uitgever=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="3"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba
!Boneiru
!Kòrsou
|-
!2000<br>(%)
!2013<br>(%)
!2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
me4iplxcuj68b9r63cbls7e81m7m83k
164482
164481
2025-06-28T09:04:17Z
Kallmemel
14000
164482
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba ('''papiamento'''), Boneiru ('''papiamen''') i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-CURACAO-EN/mode/1up}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Aktualmente, e nòmber ofisial skirbí di e idioma ta papiamento na Aruba i papiamentu na Kòrsou i Boneiru. Na Boneiru tambe de bes en kuando ta usa e variante no ofisial di papiamen den boka di pueblo.<ref>{{Citeer boek|hoofdstukurl=https://www.researchgate.net/publication/334119328_Papiamentu_in_the_first_half_of_the_nineteenth_century|titel=Dissolving Disciplines: Tidal Shifts in the study of the languages, literatures and cultures of the Dutch Caribbean and beyond|uitgever=University of Curaçao/Universidad de Puerto Rico|pagina's=59-71|hoofdstuk=Papiamentu in the first half of the nineteenth century|editie=1|jaar=2018|auteur=Ronald Severing|medeauteurs=Christa Weijer, Nicholas Faracias}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di papiadó di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster riba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|uitgever=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="3"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba
!Boneiru
!Kòrsou
|-
!2000<br>(%)
!2013<br>(%)
!2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
jegouf4rmzsbvbdktmhr4ygn1k1vxhm
164483
164482
2025-06-28T09:21:34Z
Kallmemel
14000
/* Literatura */
164483
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba ('''papiamento'''), Boneiru ('''papiamen''') i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-CURACAO-EN/mode/1up}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Aktualmente, e nòmber ofisial skirbí di e idioma ta papiamento na Aruba i papiamentu na Kòrsou i Boneiru. Na Boneiru tambe de bes en kuando ta usa e variante no ofisial di papiamen den boka di pueblo.<ref name=":3">{{Citeer boek|hoofdstukurl=https://www.researchgate.net/publication/334119328_Papiamentu_in_the_first_half_of_the_nineteenth_century|titel=Dissolving Disciplines: Tidal Shifts in the study of the languages, literatures and cultures of the Dutch Caribbean and beyond|uitgever=University of Curaçao/Universidad de Puerto Rico|pagina's=59-71|hoofdstuk=Papiamentu in the first half of the nineteenth century|editie=1|jaar=2018|auteur=Ronald Severing|medeauteurs=Christa Weijer, Nicholas Faracias}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di papiadó di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster riba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|uitgever=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|thumb|E promé buki imprimí, ''Catecismo Corticu'' pa Martinus Niemandt for di 1837. (No a rekuperá kopia di e edishon for di 1824)<ref name=":3" />]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="3"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba
!Boneiru
!Kòrsou
|-
!2000<br>(%)
!2013<br>(%)
!2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
pk5087tjna8mg605n7lkz3gr1zn1ahq
164484
164483
2025-06-28T09:22:44Z
Kallmemel
14000
/* Literatura */
164484
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba ('''papiamento'''), Boneiru ('''papiamen''') i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-CURACAO-EN/mode/1up}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Aktualmente, e nòmber ofisial skirbí di e idioma ta papiamento na Aruba i papiamentu na Kòrsou i Boneiru. Na Boneiru tambe de bes en kuando ta usa e variante no ofisial di papiamen den boka di pueblo.<ref name=":3">{{Citeer boek|hoofdstukurl=https://www.researchgate.net/publication/334119328_Papiamentu_in_the_first_half_of_the_nineteenth_century|titel=Dissolving Disciplines: Tidal Shifts in the study of the languages, literatures and cultures of the Dutch Caribbean and beyond|uitgever=University of Curaçao/Universidad de Puerto Rico|pagina's=59-71|hoofdstuk=Papiamentu in the first half of the nineteenth century|editie=1|jaar=2018|auteur=Ronald Severing|medeauteurs=Christa Weijer, Nicholas Faracias}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di papiadó di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster riba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|uitgever=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|thumb|E promé buki imprimí, ''Catecismo Corticu'' pa Martinus Niemandt for di 1837. (Ningun kopia a keda rekuperá di e edishon for di 1824)<ref name=":3" />]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="3"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba
!Boneiru
!Kòrsou
|-
!2000<br>(%)
!2013<br>(%)
!2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
hqcs5eoh50g7d5ztf9qdm4r2a95ds2l
164485
164484
2025-06-28T09:24:28Z
Kallmemel
14000
/* Literatura */
164485
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba ('''papiamento'''), Boneiru ('''papiamen''') i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-CURACAO-EN/mode/1up}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Aktualmente, e nòmber ofisial skirbí di e idioma ta papiamento na Aruba i papiamentu na Kòrsou i Boneiru. Na Boneiru tambe de bes en kuando ta usa e variante no ofisial di papiamen den boka di pueblo.<ref name=":3">{{Citeer boek|hoofdstukurl=https://www.researchgate.net/publication/334119328_Papiamentu_in_the_first_half_of_the_nineteenth_century|titel=Dissolving Disciplines: Tidal Shifts in the study of the languages, literatures and cultures of the Dutch Caribbean and beyond|uitgever=University of Curaçao/Universidad de Puerto Rico|pagina's=59-71|hoofdstuk=Papiamentu in the first half of the nineteenth century|editie=1|jaar=2018|auteur=Ronald Severing|medeauteurs=Christa Weijer, Nicholas Faracias}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di papiadó di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster riba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|uitgever=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|thumb|E promé buki imprimí na papiamentu, ''Catecismo Corticu'' pa Martinus Niemandt for di 1837. (Ningun kopia a keda rekuperá di e edishon for di 1824)<ref name=":3" />]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="3"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba
!Boneiru
!Kòrsou
|-
!2000<br>(%)
!2013<br>(%)
!2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
bsfsliz20yl2isoqmphlu4nfsejwjzg
164486
164485
2025-06-28T09:38:52Z
Kallmemel
14000
/* Historia */
164486
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba ('''papiamento'''), Boneiru ('''papiamen''') i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-CURACAO-EN/mode/1up}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Aktualmente, e nòmber ofisial skirbí di e idioma ta papiamento na Aruba i papiamentu na Kòrsou i Boneiru. Na Boneiru tambe de bes en kuando ta usa e variante no ofisial di papiamen den boka di pueblo.<ref name=":3">{{Citeer boek|hoofdstukurl=https://www.researchgate.net/publication/334119328_Papiamentu_in_the_first_half_of_the_nineteenth_century|titel=Dissolving Disciplines: Tidal Shifts in the study of the languages, literatures and cultures of the Dutch Caribbean and beyond|uitgever=University of Curaçao/Universidad de Puerto Rico|pagina's=59-71|hoofdstuk=Papiamentu in the first half of the nineteenth century|editie=1|jaar=2018|auteur=Ronald Severing|medeauteurs=Christa Weijer, Nicholas Faracias}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
=== sosiolingwístiko ===
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di papiadó di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster riba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|uitgever=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|thumb|E promé buki imprimí na papiamentu, ''Catecismo Corticu'' pa Martinus Niemandt for di 1837. (Ningun kopia a keda rekuperá di e edishon for di 1824)<ref name=":3" />]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="3"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba
!Boneiru
!Kòrsou
|-
!2000<br>(%)
!2013<br>(%)
!2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
if2pwn83vfztlm1p4cye34ggjfxe6fu
164487
164486
2025-06-28T09:39:08Z
Kallmemel
14000
/* sosiolingwístiko */
164487
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba ('''papiamento'''), Boneiru ('''papiamen''') i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario na 1704 ku e "afronan di Kòrsou tabata papia spañó kibra".<ref>Schabel, Alexius, ''Dagboek-Fragment van Pater Michael Alexius Schabel Societatis Jesu Missionaris op het eiland Curaçao'', NANA.</ref> Na aña 1732, Pader Agustín Caicedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia ''el idioma del país'' ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer boek|auteur=Hartog, Johan|jaar=1968|titel=Curaçao, from colonial dependence to autonomy|plaats=Aruba|uitgever=De Wit|pagina=157|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-CURACAO-EN/mode/1up}}</ref> Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e ''creolse taal'' ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer boek|titel=Creolization and contraband: Curaçao in the early modern Atlantic world|auteur=Rupert, L. M.|jaar=2012|uitgever=University of Georgia Press.|hoofdstuk=Language and Creolization|pagina's=212-243}}</ref><ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Aktualmente, e nòmber ofisial skirbí di e idioma ta papiamento na Aruba i papiamentu na Kòrsou i Boneiru. Na Boneiru tambe de bes en kuando ta usa e variante no ofisial di papiamen den boka di pueblo.<ref name=":3">{{Citeer boek|hoofdstukurl=https://www.researchgate.net/publication/334119328_Papiamentu_in_the_first_half_of_the_nineteenth_century|titel=Dissolving Disciplines: Tidal Shifts in the study of the languages, literatures and cultures of the Dutch Caribbean and beyond|uitgever=University of Curaçao/Universidad de Puerto Rico|pagina's=59-71|hoofdstuk=Papiamentu in the first half of the nineteenth century|editie=1|jaar=2018|auteur=Ronald Severing|medeauteurs=Christa Weijer, Nicholas Faracias}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
=== Sosiolingwístiko ===
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
Mayoria di papiadó di papiamentu ta bi- of multilingual, pero kambio di kódigo ta masha komun.<ref name=":2" /> Un ehèmpel di esaki ta lo siguiente.<ref>{{Citeer web|url=https://hdl.handle.net/1887/3192060|titel=Code-Switching on Aruba: Testing the Matrix Language Framework within the Verb Phrase|bezochtdatum=2025-06-27|auteur=Samantha Angela|datum=2021|taal=en|via=Leiden University Student Repository}}</ref>
: Ayera Marco tabata ''a hot mess'' riba ''dansvloer''.
: Ayera Marco tabata un desaster riba pista di baile. (sin kambio di kódigo)
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá.<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Citeer boek|titel=América negra : panorámica actual de los estudios lingüísticos sobre variedades hispanas, portuguesas y criollas|ISBN=3-89354-371-6|hoofdstuk=El papiamentu de Curazao|jaar=1997|achternaam=Maurer|voornaam=Philippe|hoofdstukurl=https://www.torrossa.com/en/resources/an/2569113|pagina's=140-218}}</ref> E variashonnan ta konserní prinsipalmente e fonétika i vokabulario, i den un grado ménos e sintáksis.<ref name=":2" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' i ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'' i ''sinku'').<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Na 1984 a establesé e Komishon di Standarisashon di Papiamentu, ku ya pa 1995 a standarisá rònt di 6.500 palabra.<ref name=":2" /> Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.<ref name=":1" /> E kalkulashon aki ta basá riba e último edishon kompletu di ''Buki di Oro'' for di 2009.<ref>{{Citeer boek|url=https://archive.org/details/buki-di-oro/mode/1up|titel=Ortografia i Lista di Palabra Papiamentu. Buki di Oro.|jaar=2009|uitgever=Fundashon pa Planifikashon di Idioma.}}</ref>
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|thumb|E promé buki imprimí na papiamentu, ''Catecismo Corticu'' pa Martinus Niemandt for di 1837. (Ningun kopia a keda rekuperá di e edishon for di 1824)<ref name=":3" />]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="3"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba
!Boneiru
!Kòrsou
|-
!2000<br>(%)
!2013<br>(%)
!2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
4z9qrj5laxivk8cpt6es82xdzq9p67x
Gracita Arrindell
0
11240
164448
161474
2025-06-27T20:16:42Z
Caribiana
8320
wikilink
164448
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Arrindell]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}
{{Variante|a}}
{{Infobox dignatario
| variante = a
|nomber completo= Gracita Regina Arrindell
|fecha nacemento= [[4 di mart|4 di maart]] [[1956]]
|luga nacemento = {{CUW}}
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento=
|region =
|pais =
| sucesion = [[Lista di minister plenipotensiario di Sint Maarten|Minister plenipotenciario di Sint Maarten na Hulanda]]
| periodo start = [[26 di novèmber|26 di november]] 2024
| periodo fin =
| antecesor = [[Patrice Gumbs]]
| sucesor =
| sucesion2 = [[Lista di presidente di Parlamento di Sint Maarten|Presidente di Parlamento di Sint Maarten]]
| periodo start2 = 2010
| periodo fin2 = 2012
| antecesor2 = no tin
| sucesor2 = Rodolphe Samuel
| periodo start3 = 2013
| periodo fin3 = 2014
| antecesor3 = Rodolphe Samuel
| sucesor3 = [[Sarah Wescot-Williams]]
| sucesion4 = Miembro di [[Parlamento di Sint Maarten]]
| periodo start4 = 2010
| periodo fin4 = 2014
| partido = [[Unified Resilient St. Maarten Movement]]
}}
'''Gracita Regina Arrindell''' (☆ [[4 di mart|4 di maart]] [[1956]] na [[Kòrsou]]) ta un politico y autor di [[Sint Maarten]]. Desde 26 di november 2024 e ta [[Minister plenipotenciario|Minister Plenipotenciario]] di Sint Maarten na [[Den Haag]] den gabinete Mercelina II. Previamente el a fungi como minister plenipotenciario interino. E tabata [[Lista di presidente di Parlamento di Sint Maarten|presidente di Parlamento di Sint Maarten]] na dos ocacion: di 2010 pa 2012 como e promé presidente di parlamento di Sint Maarten como pais autonomo den [[Reino Hulandes]] y pa di dos bes di 2013 pa 2014.<ref name="ntr">{{nl}} Caribisch Netwerk, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2016/06/22/gracita-arrindell-leidt-ppa-in-verkiezingen/ Gracita Arrindell leidt PPA in verkiezingen], 22 di juni 2016. [https://web.archive.org/web/20230328014044/https://caribischnetwerk.ntr.nl/2016/06/22/gracita-arrindell-leidt-ppa-in-verkiezingen/ Archiva] 28 di maart 2023.</ref><ref name="soul">{{en}} Soualiga News Day, [https://www.soualiganewsday.com/index.php?option=com_k2&view=item&id=34088:arrindell-high-councils-of-state-first-responders-carried-our-democracy&Itemid=450 Arrindell: High Councils of State & First Responders carried our democracy], 19 di october 2020 </ref>
== Biografia ==
Gracita Arrindell a nace na Kòrsou<ref>{{Citeer web |last= |titel=Arrindell: High Councils of State & First Responders Carried Our Democracy |url=https://www.sxm-talks.com/soualiga-newsday/arrindell-high-councils-of-state-first-responders-carried-our-democracy/ |access-date= |werk=SXM Talks |datum=2020-10-19}}</ref> na 1956 y a bay [[Kolegio Alejandro Paula|Peter Stuyvesant College]] na [[Kòrsou|Corsou]].<ref name="ppa">{{en}} SMN News, [https://smn-news.com/images/stories/pdffiles/PPA%20list%202019.pdf PPA List 2009]. [https://web.archive.org/web/20220816133839/https://smn-news.com/images/stories/pdffiles/PPA%20list%202019.pdf Archiva] 16 di augustus 2022.</ref><ref name="soul"/><ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010493488:mpeg21:a0171|titel=Willemstad speechcontest|werk=[[Amigoe]]|datum=1975-05-31|bezochtdatum=2024-04-07}}</ref>. El a studia ciencia politico na [[Universidat Radboud]] y a gradua cu un master na 1987. Na 1988 el a bira secretario insular adhunto. Seguidamente na comienso di añanan nobenta el a bay biba bek na Sint Maarten y a drenta servicio di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Sint Maarten]], birando despues hefe di asuntunan estatal. Na 1993 el a wordo nombra como miembro di e grupo di trabou pa restructuracion estatal den cuadro di e preparacion pa e autonomia interno kompleto di e isla. Na 1994 e tabata [[presidente]] di e Comision di referendum constitucional cu e mesun aña a organisá un [[referèndum|referendum]] tocante e status di e pais.<ref name="bio"/> Den e referendum un mayoria di e poblacion a scoge pa keda den [[Antias Hulandes]].<ref>{{nl}} Gert Oostindie, [https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/het-paradijs-overzee-de-nederlandse-cara%C3%AFben-en-nederland Het paradijs overzee; De ‘Nederlandse’ Caraïben en Nederland], 1997, pp.171–172, Amsterdam: Bert Bakker. [https://web.archive.org/web/20220816133840/https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/het-paradijs-overzee-de-nederlandse-cara%C3%AFben-en-nederland Archiva] 16 di augustus 2022.</ref>
=== Politica ===
Na 1999, Arrindell tabata candidato den e eleccionnan pa [[Konseho Insular|Conseho Insular di Sint Maarten]] komo miembro di [[Democratic Party (Sint Maarten)|Partido Demokrátiko]] (DP), pero no a keda eligí. Na 2003, despues di a bandona DP, e tabata e fundador i lider di partido di [[Aliansa Progresista di Pueblo]] (PPA). Entre 2003 y 2007 e tabata miembro di conseho insular na nomber di PPA.<ref name="bio"/>
Na 2010, PPA a drenta den un aliansa ku [[United People's Party]] (UP) pa e eleccionnan.<ref name="ntr"/> E ta keda elegi komo miembro di e [[Parlamento di Sint Maarten|parlamento nobo]]. Dia 10 di october 2010, Arrindell a keda eligi como e prome [[Lista di presidente di Parlamento di Sint Maarten|presidente di Parlamento di Sint Maarten]], funcion cu el a ocupa te 14 di juli 2012. E tabata presidente atrobe entre 24 di juni 2013 y 9 di october 2014.<ref>{{en}} The Daily Herald, [https://web.archive.org/web/20160604185922if_/http://www.thedailyherald.info/subscribers/clients-files/2010/10-Oct-2010/Oct-11-10.pdf Arrindell elected president of first parliament of St. Maarten], 11 oktober 2010, p.4 (via archive.org)</ref><ref>{{en}} The Daily Herald, [https://web.archive.org/web/20161125144152if_/http://www.thedailyherald.info/subscribers/clients-files/2013/06Jun2013/Jun-25-2013.pdf Gracita Arrindell back as President of the Parliament], 6 juni 2013, pp.1,10 (via archive.org)</ref> Durante su [[presidente|presidensia]], e tabata tambe presidente di PPA.<ref>{{en}} Soualiga Newsday, [https://www.sxm-talks.com/soualiga-newsday/gracita-parliaments-electoral-reform-ad-hoc-committee-slumbers/ GRACITA: PARLIAMENT’S ELECTORAL REFORM AD-HOC COMMITTEE SLUMBERS], 24 di october 2012. [https://web.archive.org/web/20220307143708/https://www.sxm-talks.com/soualiga-newsday/gracita-parliaments-electoral-reform-ad-hoc-committee-slumbers/ Archiva] dia 7 di maart 2022.</ref> El a lucha kontra [[nepotismo]], cu tabata comun den nombramentonan politico riba e isla.<ref>{{en}} Soualiga Newsday, [https://www.sxm-talks.com/soualiga-newsday/gracita-time-to-rise-to-the-occasion-soualiga-newsday/ GRACITA: TIME TO RISE TO THE OCCASION], 13 di juli 2020. [https://web.archive.org/web/20220307145228/https://www.sxm-talks.com/soualiga-newsday/gracita-time-to-rise-to-the-occasion-soualiga-newsday/ Archiva] dia 7 di maart 2022.</ref> Den e eleccionnan di 2014, e tabatin posicion nr.2 riba e lista di UP i a ricibi 139 voto, faltando 66 voto pa wordo re-eligi den parlamento. E tabata lider di partido di PPA den e eleccionnan na 2016, 2018 y 2020.<ref>{{citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2016/06/22/gracita-arrindell-leidt-ppa-in-verkiezingen/|titel=Gracita Arrindell leidt PPA in verkiezingen|werk=Caribisch Netwerk|datum=22 juni 2016|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230328014044/https://caribischnetwerk.ntr.nl/2016/06/22/gracita-arrindell-leidt-ppa-in-verkiezingen/|archiefdatum=2023-03-28}}</ref> E partido no a gana un asiento den e eleccionnan aki. Na 2024 el a uni na e partido nobo [[Unified Resilient St. Maarten Movement]] y tabata nr. 6 riba lista durante ambos eleccion<ref>[http://sxmelections.com/sint-maarten/election-2024/unified-resilient-st-maarten-movement/461/17/partycandidates.aspx 2024 URSM], sxmelelections.com</ref>. El a fungi como minister plenipotenciario interino na Den Haag den e prome [[Luc Mercelina|gabinete Mercelina]] di 3 di mei te 26 di november 2024..<ref>[https://www.sintmaartengov.org/Documents/National%20Gazette/11%20Landscourant%20Special%20Edition%2003%20mei%202024.pdf Landscourant van Sint Maarten], sintmaartengov.org (3 di mei 2024)</ref>
=== Autor ===
Arrindell ta activo tambe como escritor, y entre otro a skirbi ''Looking Back to Move Forward'' cu ta un coleccion di discurso di ex-prome ministernan di Antias, y huntu ku M. Wolters ''A study of new organization structures in large municipalities''.<ref name="bio"/> E ta presidente di e Peridot Foundation contra [[violencia domestico]] na e islanan Sint Maarten, Sint Eustatius y Saba.<ref name="bio">{{en}} House of Nehesi, [http://www.houseofnehesipublish.com/authors/gracitarrindell.html Gracita R. Arrindell]. [https://web.archive.org/web/20220221135625/http://www.houseofnehesipublish.com/authors/gracitarrindell.html Archiva] 21 di februari 2022.</ref><ref>{{en}} SMN News, [https://www.sxm-talks.com/st-martin-news-network/peridot-foundation-to-celebrate-international-womens-day-2022-theme-break-the-bias-exciting-program/ Peridot Foundation to Celebrate International Women’s Day 2022 Theme: #Break the Bias Exciting Program], 4 di maart 2022. [https://web.archive.org/web/20220306232054/https://www.sxm-talks.com/st-martin-news-network/peridot-foundation-to-celebrate-international-womens-day-2022-theme-break-the-bias-exciting-program/ Archiva] 6 di maart 2022.</ref> E tabata presidente di e hunta di comisario di [[Princess Juliana International Airport]].<ref name="bio"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Arrindell, Gracita}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Polítiko di Sint Maarten]]
2emeexdepwfn9uvult0rhx0n9pood09
Movemento di hende muhe
0
11501
164381
160443
2025-06-27T12:29:47Z
Caribiana
8320
wikilink
164381
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
E '''movemento di hende muhe''', tambe conoci como '''movemento feminista''', ta un movemento social cu ta aspira pa igualdad di derecho y di posicion den comunidad pa hende muhe. Ta referi na dje tambe como e 'emancipacion di hende muhe'.<ref>Encarta-encyclopedie Winkler Prins (1993–2002) s.v. ''vrouwenbeweging'', Microsoft Corporation/Het Spectrum</ref>
Den e mundo occidental e movemento tabata particularmente activo durante e prome, di dos y di tres ola feminista. Durante e prome periodo, entre fin di [[siglo 19]] y comienso di [[siglo 20]], a lucha specialmente pa e derecho di voto pa hende muhe, pero tambe pa su admision na enseñansa universitario.
Principalmente e di dos periodo ta ser referí na dje como e movemento di hende muhe. E di dos ola aki a tuma luga durante añanan 60, 70 i 80. Esaki tabata parti di un cambio social mas amplio despues di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]]. E introduccion di enseñansa obligatorio den hopi pais occidental a nifica cu hende muhe a haya mas oportunidad, mientras cu e electrificacion di e hogar a cuminsa entre e dos gueranan mundial. Aparato di cas por a wordo traha suficientemente chikito, haciendo tareanan di cas mas facil y menos largo. Cu e introduccion di automatisacion y e crecemento di e sector di servicio, e cantidad di trabou cu no ta rekeri forsa fisico a aumenta.
Aunke e posibilidadnan a crece, esaki no tabata nifica cu e cultura tabata cla pa esaki. Prome cu e revolucion industrial, e famia completo tabata un unidad di produccion, na cual muhe y yiunan tabata contribui. Esey tabata e caso tambe na cuminsamento di industrialisacion, pero e casonan di explotacion a pone limite riba e uzo di mucha. Un prosperidad cu tabata crece a permití cu mas y mas hende muhe tambe a sali for di e sistema di fabrica y gradualmente e modelo di ''kostwinner'' a surgi den e comunidad cu un enfasis grandi riba e diferencianan, basa riba naturalesa, entre muhe y homber. E muhe casa mester a dedica su mes completamente na su famia y su hogar. Ivan Illich (1926-2002) a yama e trabou aki ''shadow work'' y a bisa cu solamente danki na e existencia di esaki trabou paga tabata posibel. Inicialmente no tabatin exclusion, ya cu ainda tabatin un necesidad economico pa muhe y mucha traha. Sinembargo, gradualmente, hende muhe a keda mas y mas exclui. Tin biaha esaki tabata implicito, pero tambe den forma explicito, manera e prohibicion di trabou pa hende muhe casa den servicio publico na [[Hulanda]] te na 1957 y na [[Antias Hulandes]] te 1975, ora a aproba e cambio di Landsverordening Materieel Ambtenarenrecht (LMA).<ref>[https://canoncuracao.cw/31-vrouwenemancipatie/ Vrouwenemancipatie], Canon van Curaçao</ref>
{{Multiple image
| align = left
| direction = vertical
| background color = <!-- box background as a 'hex triplet' web color prefixed by # e.g. #33CC00 -->
| width = 126
| caption_align = center
| image_style = border:1
| image_gap = <!-- 5 (default)-->
| image1 =
| caption1 =
| image2 = Simone de Beauvoir2.png
| caption2 = Simone de Beauvoir
| total_width =
| image3 = Betty Friedan 1960.png
| caption3 = Betty Friedan
}}
Sinembargo, cu e desaroyo di e sociedad di consumidor, desaroyo individual a bira gradualmente mas importante. Asina a surgi un cultura di hubentud cu a oponé su mes hustamente contra e generacion di edad mayo. E structura di e norma y balornan cu tabata existi no a disparce mesora, pero for di e momento ey nan a wordo pone den discusion. Autoridad no tabata un cos natural mas, sino mas bien dependiente di abilidad. Flowerpower, e estilo di bida hippie y uso liber di droga a wordo copia for di [[California]], mientras cu e revolucion sexual a haci e [[moralidad]] sexual mas liber. E movemento femenista tambe tabata parti di esaki.
Un expresion tempran di esaki tabata e buki ''The Second Sex'' di 1949 di e [[filosofia|filosofo]] y feminista [[Fransia|Frances]] [[Simone de Beauvoir]] (1908-1986). El a bisa cu e posicion di hende muhe no a mehora for di e prome ola feminista y cu mester pone fin na e dependencia economico di hende muhe. Esaki lo beneficia hende homber tambe, pasobra segun De Beauvoir tur hende lo tin mas libertad den un mundo unda hende homber y hende muhe ta igual.
Na 1963 a publica ''The Feminine Mystique'' di [[Betty Friedan]] (1921-2006). Den esaki, entre otro, el a describi e biramento bobo cu segun e tabata resulta regularmente for di e bida di ama di cas, e sindroma di ama di casa. E buki tabata un exito rotundo y ta considera e inicio di e movemento femenista. Sinembargo, den e añanan di 1990 e movemento aki a disparce casi completo.
Apesar cu participacion laboral y nivel di enseñansa di hende muhe a subi hopi awendia, hende muhe ainda tin atraso riba e mercado laboral.
== Mira tambe ==
* [[Igualdad di genero]]
* [[Derechonan di hende muhé|Derechonan di Hende Muhe]]
* [[Dia Internacional di Hende Muhe]]
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
[[Category:Historia]]
pk72tr5ibvkadpuxzc1ukd28bs8a4gx
Libro de buen amor
0
11784
164377
155605
2025-06-27T12:25:06Z
Caribiana
8320
wikilink
164377
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
E '''''Libro de buen amor''''' ("Buki di bon amor"), konsiderá komo un di e obranan maestro di poesia spaño,<ref>{{cite book |url=https://ruj.uj.edu.pl/xmlui/bitstream/handle/item/28269/eminowicz-jaskowska_pawlowska_juan_ruiz_arcipreste_de_hita_libro_de_buen_amor_2011.pdf |title=La Edad de Plata del hispanismo cracoviano. Textos y contextos. |trans-title=The Silver Age of Hispanic Studies in Cracow. Texts and contexts |journal=Studia Iberystyczne |publisher=Jagiellonian University |date=October 2011 |first=Rosanna |last=Kryzskowska-Pawlik |first2=Ewa |last2=Palka |first3=Ewa |last3=Stala |issn=2082-8594 |chapter=Juan Ruiz, Arcipreste de Hita: Libro de Buen Amor, la obra maestra del Medioevo español |volume=10 |issue=10 |pages=239–253 |editor-first=Teresa |editor-last=Eminowicz-Jaśkowska |doi=10.12797/SI.10.2011.10.18}}</ref> ta un relato pseudobiográfiko di aventuranan romántiko di Juan Ruiz, e arzo-saserdote di Hita,<ref>{{cite web |url=http://www.rae.es/libro-de-buen-amor |title=Libro de buen amor, de Juan Ruiz, arcipreste de Hita |access-date=18 September 2018 |work=Real Academia Española}}</ref> ku su vershon mas bieu ta data di 1330; e autor a komplement'é ku revishon i ampliacion na 1343.<ref>{{cite web |url=http://www.cervantesvirtual.com/portales/arcipreste_de_hita/autor_biografia/ |title=Arcipreste de Hita. El autor y su obra |first=Miguel Ángel |last=Pérez Priego |access-date=18 September 2018 |work=Biblioteca Virtual Miguel de Cervantes |publisher=Fundación Biblioteca Virtual Miguel de Cervantes}}</ref>
E obra ta konsiderá komo e mihó pieza di e género [[Edad Medio|medieval]] konosí komo "mester di kleresia".
E buki ta kuminsá ku orashon i un guia tokante kon pa lesa e obra, siguí pa storianan, kada un di nan ta kontené un historia moral i hopi bia komiko.
E buki ta kontené un kolekshon heterogéneo di diferente material uní rònt di un supuesto narashon outobiográfiko di e amornan di e outor, kende e ta representá e karakter episódiko di Don Melón de La Huerta den parti di e buki. Den e buki, tur e strato di e sosiedat spaño di e periodo di e baho-medieval ta representá dor di su amantenan.
Fabula i apólogonan ta interkambiá den e argumento prinsipal ku ta konsistí den un kolekshon di ehèmpel. Tambe por haña alegoria, [[moralidad|moralidat]], sermon i kantika di siegu i di skolnan di tipo goliardo. Tambe ta inkluí komposishonnan líriko profano (''serranillas'', hopi bia paródiko, derivá for di e pastorelas) huntu ku otro religioso, manera himno i kopla na e Birgen òf na Kristu.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =1169321916|titulo=The Book of Good Love}}
{{References}}
}}
[[Category:Literatura di Spaña]]
cfnxnuvwmygfxyfxbvaygf6vb7v8ud0
Corupcion politico
0
12166
164449
144192
2025-06-27T20:17:39Z
Caribiana
8320
wikilink
164449
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Corupcion politico''' ta un fenomeno criminal cu ta consistí di accionnan intencionalmente incorecto di funcionario publico y autoridadnan di [[gobierno]], generalmente den colaboracion, of bou instruccion of presion di personanan natural pafor di gobierno, compania priva o stranhero y gruponan di poder, haciendo uzo di e recursonan estatal na cua nan tin acceso, pa obtene un beneficio ilegitimo, generalmente den secreto.<ref>{{Cite book|author=Rafael Ramírez Aguilera|title=Breve Diccionario de la Política|date=1997|publisher=Mensajero|editor=Bilbao|pages=69-70}}</ref>
== Definicion y forma ==
Atraves di tempo, corupcion a wordo defini diferente. Por ehempel, den un contexto simpel, no ta etico pa acepta un regalo mientras bo ta den servicio di gobierno of ta actua como su representante. Cualkier regalo gratis por wordo construi como un scema pa atrae e destinatario pa algun prehuisio. Den mayoria caso, e regalo ta wordo mira como un intencion pa busca cierto fabornan manera promocion di trabou, tip pa asina gana un contrato, trabou of exoneracion di cierto tareanan den caso di trahador jong cu ta entrega e regalo na un empleado senior cu por ta clave pa obtene e fabor.<ref>{{Cite journal|last=Tanzi|first=Vito|date=1998-12-01|title=Corruption Around the World: Causes, Consequences, Scope, and Cures|journal=Staff Papers|language=en|volume=45|issue=4|pages=559–594|url=http://elibrary.imf.org/view/IMF001/01393-9781451848397/01393-9781451848397/01393-9781451848397.xml }}</ref>
Tin un variacion di tiponan di corupcion, cu por inclui soborno, lobbymento, extorcion, "friends & family" (cronismo), [[nepotismo]], co-optacion, evacion fiscal, parochialismo, patronahe, bendemento di influencia, fraude, malversacion, impunidad y despotismo. Corupcion por facilita actonan criminal manera traficacion di droga, labamento di placa y [[traficacion di hende]], aunke e no ta limita na e actividadnan aki. [[File:Countries by Corruption Perceptions Index (2023).svg|thumb|left|upright=1.35|Mapa mundial cu e Indice di Corupcion Percibi (CPI) na 2023; un score halto ta indica un nivel mas abou di corupcion percibi.
{{Legend|#008000|100 – 90}}
{{Legend|#00bf00|89 – 80}}
{{Legend|#00ff00|79 – 70}}
{{Legend|#80ff00|69 – 60}}
{{Legend|#ffff00|59 – 50}}
{{Legend|#ffbf00|49 – 40}}
{{Legend|#ff8000|39 – 30}}
{{Legend|#ff4000|29 – 20}}
{{Legend|#ff0000|19 – 10}}
{{Legend|#bf0000|9 – 0}}
{{Legend|#c0c0c0|No tin dato}}]]
Algun forma di corupcion, cu awor yama “corupcion institucional”<ref>Thompson, Dennis. ''Ethics in Congress: From Individual to Institutional Corruption'' (Washington DC: Brookings Institution Press, 1995).</ref>, ta wordo distingui for di soborno y otro tipo di ganashi personal obvio. Por ehempel, cierto institucionnan estatal por actua consistentemente contra e interes publico, manera door di haci maluso di fondonan publico pa nan propio interes, of door di participa den comportacion ilegal of inmoral sin castigo. Soborno y actonan criminal abierto di parti di individuonan no necesariamente por ta evidente, pero e institucion sinembargo ta actua inmoralmente den su totalidad. E fenomeno di un estado mafioso ta un ehempel di corupcion institucional.
Un acto ilegal di un titular di gobierno ta constitui corupcion politico solamente si e acto ta directamente relaciona cu su tareanan oficial, ta wordo haci bou di aparencia legal of ta encera negoshi di influencia. Actividadnan cu ta constitui corupcion ilegal ta diferencia dependiendo di pais of hurisdiccion. Un ehempel ta cu algun practica di financiamento di [[Partido polítiko|partido politico]] cu ta legal na un luga y ilegal na un otro luga. Otro ehempel ta ora funcionarionan di gobierno tin podernan amplio of mal defini, loke ta haci'e dificil pa distingui entre actonan legal y ilegal. Mundialmente, ta calcula cu soborno so ta encera mas cu 1 trilyon [[dollar Mericano]] anualmente.<ref>{{citeer web|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/business/6288400.stm|titel=African corruption 'on the wane'|datum=2007-07-10|via=news.bbc.co.uk}}</ref> Un estado di corupcion politico sin freno ta conoci como un kleptocracia, cu ta nifica literalmente “gobernacion di ladronnan”.
Purba di influencia votadonan door di priminti cosnan gratis, facilidad of fabornan na un grupo particular di sociedad (segun rasa, religion, nivel economico etc.) tambe ta un tipo di corupcion politico. Kisas e nivel di mas halto di corupcion ta sucede ora cu soborno ta wordo paga door di casnan comercial pa haci politica estatal dobla den nan direccion.
Un antidoto bon conoci pa corupcion politico ta [[transparencia (politica)|transparencia]].
== Mira tambe ==
* [[Lista di politico condena den Caribe Hulandes]]
{{Appendix}}
[[Category:Polítika]]
htlrzrxft4qicaic3zbz18k6upmo1kh
Compania di gobierno
0
12281
164431
160435
2025-06-27T18:57:16Z
Caribiana
8320
164431
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
[[File:Torre Ejecutiva Pemex CDMX.jpg|thumb|Toren ehecutivo di e empresa estatal Mexicano Pemex na [[Ciudad di Mexico]].]]
Un '''compania di gobierno''' ([[Ingles]]: ''state-owned enterprise'', SOE; [[Hulandes]]: ''staatsbedrijf'' of ''overheidsnv'', ONV), , tambe referi como '''compania nacional''' of '''empresa estatal''', ta un entidad empresarial crea door di òf den man di un [[gobierno]] (nacional of local), sea pa medio di un orden ehecutivo of legislacion. Empresanan estatal tin como meta pa genera ganashi pa gobierno, preveni formacion di monopolio den sector priva, provee producto/servicio na prijsnan mas abou, implementa maneho di gobierno, of sirbi areanan remoto caminda negoshinan priva ta scars. E gobierno tipicamente ta doño completo of mayoritario, y ta supervisá e operacionnan. Empresanan estatal tin un structura legal distinto, cu metanan financiero y di desaroyo, manera haci servicio mas accesibel mientras ta haci ganashi (por ehempel un aerolinea estatal).<ref>{{citeer web |titel=State-Owned Enterprises Catalysts for public value creation? |url=https://www.pwc.com/gx/en/psrc/publications/assets/pwc-state-owned-enterprise-psrc.pdf |bezochtdatum= |werk=PwC}}</ref> Nan por wordo considera como entidadnan afilia na gobierno diseña pa cumpli cu obhetivonan capitalista comercial y estatal.<ref>{{Cite journal |last1=Shepelev |first=Denis Viktorovich |last2=Shepeleva |first2=Dina Viktorovna |date=2018 |title=Legal Aspects of Profit maing by State-owned Enterprises |url=http://dx.doi.org/10.20310/2587-9340-2018-2-5-47-55 |journal=Current Issues of the State and Law |volume=2 |issue=5 |pages=47–55 |doi=10.20310/2587-9340-2018-2-5-47-55}}</ref><ref>Profiles of Existing Government Corporations, pp. 1–16</ref>
Companianan di gobierno ta bini for di un diversidad di sistemanan politico, cu ta varia di comunismo pa [[Kapitalismo|capitalismo]], pero den paisnan comunista tin relativamente mas compania di gobierno. Comunmente e empresa estatal tin un posicion monopolistico den e ramo concerni. E meta pa haci ganashi no ta necesariamente un condicion; frecuentemente gobierno ta sirbi un otro meta y ta drenta un sector den cua e mercado no por provee. Ora gobierno adkeri un compania existente di sector priva ta yama esaki [[nacionalisacion]].
E companianan di gobierno mas grandi na mundo ta e companianan estatal di petroleo manera Saudi Aramco, Pemex y [[PDVSA|Petróleos de Venezuela]].
Algun ehempel di compania di gobierno den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]]:
{{ABW}}
* [[Arubus]]
* [[SETAR]]
* [[Telearuba]]
* Utilities Aruba NV
* [[Water- en Energiebedrijf Aruba NV]]
{{CUW}}
* [[Antilliaanse Luchtvaart Maatschappij]] (ALM)
* Curaçao Airport Holding NV
* Curaçaose Dokmaatschappij (CDM)
* Refineria di Kòrsou NV
* [[United Telecommunication Services]] (UTS)
{{SXM}}
* NV Gebe
* Postal Services Sint Maarten NV
* Sint Maarten Harbour Holding Company NV
{{Appendix}}
[[Category:Kompania di gobièrnu]]
si8x5510nw6800zxb7x06c4cot4my7x
Moral dobel
0
13122
164372
164354
2025-06-27T12:14:32Z
Caribiana
8320
164372
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Moral dobel''' ta pasa ora e mesun persona (of institucion) ta husga e mesun accion realisa pa dos persona distinto na un manera diferente. Por ehempel, ora un persona ta wordo castiga severamente y un otro ta wordo castiga mas suavemente of hasta faborablemente pa e mesun echonan, esaki ta indica claramente '''un moral dobel.''' No ta e accion, pero e profiel di e actor y posibelmente e relacion cune ta determina e diferencia impresionante den evaluacion. Un comparacion social ta wordo haci y un cierto distincion ta wordo haña cu ta conduci na un evaluacion diferente. E pregunta grandi no ta pakico esaki ta permiti y esey no, pero pakico "e" si ta permiti y "e" no?
== Teoria ==
E echo cu no e accion sino persona ta e obheto di evaluacion moral ta nifica cu no tin dos [[moralidad]] cu ta fundamentalmente of culturalmente diferente, sino mas bien un solo moralidad den cua ta haci un distincion pragmatico entre posicion inferior, igual of superior di e actor. [[Adam Smith]] a señala cu hende tin mas chens di laga pasa numa e caprichonan di un persona di status mas halto, mientras cu esnan di un persona subordina ta wordo desaproba sin tardansa. Di otro banda, pa motibo di su funcion ehemplar, e eror di mas chikito di un lider moral lo wordo engrandece lihe di manera escandaloso. Esnan cu ta kere cu e partido privilegia mester a wordo trata igual, naturalmente lo reacciona cu indignacion. E persona privilegia mes lo sinti cu e tabata wordo respeta pa motibo di su relacion, posicion of cualidadnan y lo considera e trato preferencial cu e ta disfruta di dje no mas cu apropia. Trato preferencial por mina seriamente e credibilidad di e evaluado si tin [[corupcion]], [[discriminacion]], prehuicio partidario of [[hipocresia]], hasta ora un hende ta purba di convence otronan pa respeta normanan cu e mes no ta aplica.
Hopi conflicto por wordo reduci asina bek na asuntonan di moral dobel y si nan ta enfatisa riba dje no ta pasobra e principionan di moralidad ta wordo disputa, pero pasobra e relacionnan herarkico existente, esta e posicion inferior, igual of superior di e otro partido, ta wordo experencia como e causa di e inhusticia y ta wordo cuestiona.
== Sexualidad ==
E '''moral dobel sexual''' ta e practica di pone restriccion mas estricto riba [[sexualidad]] y autonomia sexual di [[hende muher]] cu riba esun di [[hende homber]]. <ref>{{Cite book|achternaam=Gijs|voornaam=Luk|medeauteurs=Woet Giannotten, Ine Vanwesenbeeck, Philomeen Weijenborg (red.)|year=2004|titel=Seksuologie|url=https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|plaats=Houten|uitgever=Bohn Stafleu van Loghum|pagina's=200|ISBN=9789031339600|bezochtdatum=|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230625114415/https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|archiefdatum=2023-06-25}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Filosofia]]
rkk82btelwytqi67mvjog01f6318sv8
164419
164372
2025-06-27T17:12:44Z
Caribiana
8320
164419
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Moral dobel''' ([[Ingles]]: ''double standard''; [[Hulandes]]: ''dubbele moraal'') ta pasa ora e mesun persona (of institucion) ta husga e mesun accion realisa pa dos persona distinto na un manera diferente. Por ehempel, ora un persona ta wordo castiga severamente y un otro ta wordo castiga mas suavemente of hasta faborablemente pa e mesun echonan, esaki ta indica claramente '''un moral dobel.''' No ta e accion, pero e profiel di e actor y posibelmente e relacion cune ta determina e diferencia impresionante den evaluacion. Un comparacion social ta wordo haci y un cierto distincion ta wordo haña cu ta conduci na un evaluacion diferente. E pregunta grandi no ta pakico esaki ta permiti y esey no, pero pakico "e" si ta permiti y "e" no?
== Teoria ==
E echo cu no e accion sino persona ta e obheto di evaluacion moral ta nifica cu no tin dos [[moralidad]] cu ta fundamentalmente of culturalmente diferente, sino mas bien un solo moralidad den cua ta haci un distincion pragmatico entre posicion inferior, igual of superior di e actor. [[Adam Smith]] a señala cu hende tin mas chens di laga pasa numa e caprichonan di un persona di status mas halto, mientras cu esnan di un persona subordina ta wordo desaproba sin tardansa. Di otro banda, pa motibo di su funcion ehemplar, e eror di mas chikito di un lider moral lo wordo engrandece lihe di manera escandaloso. Esnan cu ta kere cu e partido privilegia mester a wordo trata igual, naturalmente lo reacciona cu indignacion. E persona privilegia mes lo sinti cu e tabata wordo respeta pa motibo di su relacion, posicion of cualidadnan y lo considera e trato preferencial cu e ta disfruta di dje no mas cu apropia. Trato preferencial por mina seriamente e credibilidad di e evaluado si tin [[corupcion]], [[discriminacion]], prehuicio partidario of [[hipocresia]], hasta ora un hende ta purba di convence otronan pa respeta normanan cu e mes no ta aplica.
Hopi conflicto por wordo reduci asina bek na asuntonan di moral dobel y si nan ta enfatisa riba dje no ta pasobra e principionan di moralidad ta wordo disputa, pero pasobra e relacionnan herarkico existente, esta e posicion inferior, igual of superior di e otro partido, ta wordo experencia como e causa di e inhusticia y ta wordo cuestiona.
== Sexualidad ==
E '''moral dobel sexual''' ta e practica di pone restriccion mas estricto riba [[sexualidad]] y autonomia sexual di [[hende muher]] cu riba esun di [[hende homber]]. <ref>{{Cite book|achternaam=Gijs|voornaam=Luk|medeauteurs=Woet Giannotten, Ine Vanwesenbeeck, Philomeen Weijenborg (red.)|year=2004|titel=Seksuologie|url=https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|plaats=Houten|uitgever=Bohn Stafleu van Loghum|pagina's=200|ISBN=9789031339600|bezochtdatum=|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230625114415/https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|archiefdatum=2023-06-25}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Filosofia]]
dkk035h52buvh4a1il9yih05vz6lzxw
Moralidad
0
13182
164375
2025-06-27T12:21:18Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} '''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e clasificacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den dos categoria: esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2..."
164375
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e clasificacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den dos categoria: esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta basa riba norma of principio deriva for di un codigo di conducta [[filosofia|filosofico]], [[religion|relgioso]] òf [[kultura|cultura]], of for di un norma considera universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Den cierto caso moralidad tambe por ta sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan concreto pa tumamento di decision moral manera etica deontologico (basa riba regla) y consecuencialismo (basa riba consecuencianan). Un ehèmpel di filosofia etico normativo ta e "Regla di Oro", cu ta bisa: “Un hende mester trata otronan manera e lo desea pa otronan trata su mes persona.”
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e. oposicion na loke ta bon of corecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini di varios manera, entro otro como un actitud di inconciencia di, indiferencia pa cu, of increbilidad den cualke set particular di norma of principio moral.<ref>
{{Cite book| last = Johnstone | first = Megan-Jane | title = Bioethics: A Nursing Perspective | journal = Confederation of Australian Critical Care Nurses Journal | publisher = Elsevier Health Sciences | year = 2008 | volume = 3 | issue = 4 | pages = 102–03 | pmid = 2129925 | isbn = 978-0-7295-3873-2}}</ref><ref>
{{Cite book| last = Superson | first = Anita | title = The Moral Skeptic | publisher = Oxford University Press | year = 2009 | pages = 127–59 | isbn = 978-0-19-537662-3}}</ref><ref>{{cite web| url = http://dictionary.reference.com/browse/amorality | title = Amorality | access-date = 2010-06-18 | work = Dictionary.com}} "having no moral standards, restraints, or principles; unaware of or indifferent to questions of right or wrong"</ref>
Ehempel di moralidad verso inmoralidad: maneranan sexual of moralidad sexual contra tabunan sexual den di un sociedad, por ehempel incesto; etiketa contra mal manera; principionan humanitario contra inhumanidad.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1294709644|titulo=Morality}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Filosofia]]
nimozqb62e45ihgxk3z2jt2rnkciujo
164383
164375
2025-06-27T12:30:48Z
Caribiana
8320
typo
164383
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e clasificacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den dos categoria: esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta basa riba norma of principio deriva for di un codigo di conducta [[filosofia|filosofico]], [[religion|religioso]] òf [[kultura|cultural]], of for di un norma considera universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Den cierto caso moralidad tambe por ta sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan concreto pa tumamento di decision moral manera etica deontologico (basa riba regla) y consecuencialismo (basa riba consecuencianan). Un ehèmpel di filosofia etico normativo ta e "Regla di Oro", cu ta bisa: “Un hende mester trata otronan manera e lo desea pa otronan trata su mes persona.”
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e. oposicion na loke ta bon of corecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini di varios manera, entro otro como un actitud di inconciencia di, indiferencia pa cu, of increbilidad den cualke set particular di norma of principio moral.<ref>
{{Cite book| last = Johnstone | first = Megan-Jane | title = Bioethics: A Nursing Perspective | journal = Confederation of Australian Critical Care Nurses Journal | publisher = Elsevier Health Sciences | year = 2008 | volume = 3 | issue = 4 | pages = 102–03 | pmid = 2129925 | isbn = 978-0-7295-3873-2}}</ref><ref>
{{Cite book| last = Superson | first = Anita | title = The Moral Skeptic | publisher = Oxford University Press | year = 2009 | pages = 127–59 | isbn = 978-0-19-537662-3}}</ref><ref>{{cite web| url = http://dictionary.reference.com/browse/amorality | title = Amorality | access-date = 2010-06-18 | work = Dictionary.com}} "having no moral standards, restraints, or principles; unaware of or indifferent to questions of right or wrong"</ref>
Ehempel di moralidad verso inmoralidad: maneranan sexual of moralidad sexual contra tabunan sexual den di un sociedad, por ehempel incesto; etiketa contra mal manera; principionan humanitario contra inhumanidad.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1294709644|titulo=Morality}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Filosofia]]
eralg3wtnwerdm58mn1u723olh6mlcm
164403
164383
2025-06-27T16:30:52Z
Caribiana
8320
164403
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e clasificacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den dos categoria: esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta basa riba norma of principio deriva for di un codigo di conducta [[filosofia|filosofico]], [[religion|religioso]] òf [[kultura|cultural]], of for di un norma considera universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Den cierto caso moralidad tambe por ta sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan concreto pa tumamento di decision moral manera etica deontologico (basa riba regla) y consecuencialismo (basa riba consecuencianan). Un ehèmpel di filosofia etico normativo ta e "Regla di Oro", cu ta bisa: “Un persona mester trata otronan manera e lo desea pa otronan trata su mes persona.”
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e. oposicion na loke ta bon of corecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini di varios manera, entro otro como un actitud di inconciencia di, indiferencia pa cu, of increbilidad den cualke set particular di norma of principio moral.<ref>
{{Cite book| last = Johnstone | first = Megan-Jane | title = Bioethics: A Nursing Perspective | journal = Confederation of Australian Critical Care Nurses Journal | publisher = Elsevier Health Sciences | year = 2008 | volume = 3 | issue = 4 | pages = 102–03 | pmid = 2129925 | isbn = 978-0-7295-3873-2}}</ref><ref>
{{Cite book| last = Superson | first = Anita | title = The Moral Skeptic | publisher = Oxford University Press | year = 2009 | pages = 127–59 | isbn = 978-0-19-537662-3}}</ref><ref>{{cite web| url = http://dictionary.reference.com/browse/amorality | title = Amorality | access-date = 2010-06-18 | work = Dictionary.com}} "having no moral standards, restraints, or principles; unaware of or indifferent to questions of right or wrong"</ref>
Ehempel di moralidad verso inmoralidad: maneranan sexual of moralidad sexual contra tabunan sexual den di un sociedad, por ehempel incesto; etiketa contra mal manera; principionan humanitario contra inhumanidad.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1294709644|titulo=Morality}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Filosofia]]
9z7omancbdmbiufcoxcg5bodc9p214t
164418
164403
2025-06-27T17:10:05Z
Caribiana
8320
164418
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’; [[Ingles]]: ''morality''; [[Hulandes]]: ''moraal'') ta e clasificacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den dos categoria: esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta basa riba norma of principio deriva for di un codigo di conducta [[filosofia|filosofico]], [[religion|religioso]] of [[kultura|cultural]], of for di un norma considera universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Den cierto caso moralidad tambe por ta sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan concreto pa tumamento di decision moral manera etica deontologico (basa riba regla) y consecuencialismo (basa riba consecuencianan). Un ehèmpel di filosofia etico normativo ta e "Regla di Oro", cu ta bisa: “Un persona mester trata otronan manera e lo desea pa otronan trata su mes persona.”
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e. oposicion na loke ta bon of corecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini di varios manera, entro otro como un actitud di inconciencia di, indiferencia pa cu, of increbilidad den cualke set particular di norma of principio moral.<ref>
{{Cite book| last = Johnstone | first = Megan-Jane | title = Bioethics: A Nursing Perspective | journal = Confederation of Australian Critical Care Nurses Journal | publisher = Elsevier Health Sciences | year = 2008 | volume = 3 | issue = 4 | pages = 102–03 | pmid = 2129925 | isbn = 978-0-7295-3873-2}}</ref><ref>
{{Cite book| last = Superson | first = Anita | title = The Moral Skeptic | publisher = Oxford University Press | year = 2009 | pages = 127–59 | isbn = 978-0-19-537662-3}}</ref><ref>{{cite web| url = http://dictionary.reference.com/browse/amorality | title = Amorality | access-date = 2010-06-18 | work = Dictionary.com}} "having no moral standards, restraints, or principles; unaware of or indifferent to questions of right or wrong"</ref>
Ehempel di moralidad verso inmoralidad: maneranan sexual of moralidad sexual contra tabunan sexual den di un sociedad, por ehempel incesto; etiketa contra mal manera; principionan humanitario contra inhumanidad.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1294709644|titulo=Morality}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Filosofia]]
3fzk6hf797vpirfy3acmid2mguxoilq
Nepotismo
0
13183
164444
2025-06-27T20:00:08Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} '''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=htt..."
164444
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |entry=nepotism |work=Cambridge Dictionary |access-date= |title=NEPOTISM | meaning in the Cambridge English Dictionary |archive-date=12 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201112042128/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |entry-url=https://www.dictionary.com/browse/nepotism |title=nepotism | work=Dictionary.com |access-date= |archive-date=16 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210516040552/https://www.dictionary.com/browse/nepotism }}</ref>
Den sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un [[proverbio]] Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. E termino ‘sanger’ ta referi aki na un manera antiguo pa indica famia of laso familiar.
== Efectonan ==
Di e perspectiva di efecto, nepotismo por manifesta den maneranan cu ta impacta e rendimento, confiansa, y moral di un organisacion. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a largo plaso. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ey A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si esaki por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limite y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa continua cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Den practica, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un disposicion reduci pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahado y clientenan, y den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den tur tipo di bentaha. Pero tipicamente e ta manifesta den e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso of contract
* ceramento di wowo pa erornan di un persona, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
=== Den politica ===
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula door di, por ehempel, induci candidatonan di e contrapartido pa retira, ekxpresa publicamente sosten na un candidato en particular, duna sosten financiero na e candidato of influensi medionan di comucacion di manera cu nan ta expresa solamente puntonan di bista positivo tocante e candidato. Den cierto pais, fraude na urna electoral of intimidacion di votadonan tambe ta posibel.
=== Den sector priva ===
Un otro aspekto importante ta e rol di nepotismo den sector priva. Por ehempel, un director por prefera un miembro di famia of amigo pa un nombramento of contract, of e por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di persona(nan) cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Lista di politico condena den Caribe Hulandes]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Sociedad]]
5hu0itdkca83pxa3381i12gzg3yl3rr
164445
164444
2025-06-27T20:08:28Z
Caribiana
8320
imagen agrega
164445
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |entry=nepotism |work=Cambridge Dictionary |access-date= |title=NEPOTISM | meaning in the Cambridge English Dictionary |archive-date=12 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201112042128/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |entry-url=https://www.dictionary.com/browse/nepotism |title=nepotism | work=Dictionary.com |access-date= |archive-date=16 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210516040552/https://www.dictionary.com/browse/nepotism }}</ref>
Den sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un [[proverbio]] Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. E termino ‘sanger’ ta referi aki na un manera antiguo pa indica famia of laso familiar.
== Efectonan ==
Di e perspectiva di efecto, nepotismo por manifesta den maneranan cu ta impacta e rendimento, confiansa, y moral di un organisacion. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a largo plaso. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ey A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si esaki por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limite y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa continua cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Den practica, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un disposicion reduci pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahado y clientenan, y den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
==Formanan ==
[[File:Opening of the Crimean bridge (2018-05-15) 01.jpg||thumb|Arkady Rotenberg, amigo di infancia di [[Vladimir Putin]], ta un di e personanan mas rico na [[Rusia]].<ref>{{cite web|title=Richest families in Russia as of July 15, 2020, based on assets |url=https://www.statista.com/statistics/1156415/richest-families-in-russia/ |work=Statista.com}}</ref>]]
En principio, nepotismo por hunga un rol den tur tipo di bentaha. Pero tipicamente e ta manifesta den e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso of contract
* ceramento di wowo pa erornan di un persona, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
=== Den politica ===
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula door di, por ehempel, induci candidatonan di e contrapartido pa retira, ekxpresa publicamente sosten na un candidato en particular, duna sosten financiero na e candidato of influensi medionan di comucacion di manera cu nan ta expresa solamente puntonan di bista positivo tocante e candidato. Den cierto pais, fraude na urna electoral of intimidacion di votadonan tambe ta posibel.
=== Den sector priva ===
Un otro aspekto importante ta e rol di nepotismo den sector priva. Por ehempel, un director por prefera un miembro di famia of amigo pa un nombramento of contract, of e por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di persona(nan) cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Lista di politico condena den Caribe Hulandes]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Sociedad]]
mejtm3eegdafrb4barf67r5jrsc49c8
164446
164445
2025-06-27T20:14:25Z
Caribiana
8320
imagen agrega
164446
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |entry=nepotism |work=Cambridge Dictionary |access-date= |title=NEPOTISM | meaning in the Cambridge English Dictionary |archive-date=12 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201112042128/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |entry-url=https://www.dictionary.com/browse/nepotism |title=nepotism | work=Dictionary.com |access-date= |archive-date=16 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210516040552/https://www.dictionary.com/browse/nepotism }}</ref>
Den sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un [[proverbio]] Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. E termino ‘sanger’ ta referi aki na un manera antiguo pa indica famia of laso familiar.
== Efectonan ==
Di e perspectiva di efecto, nepotismo por manifesta den maneranan cu ta impacta e rendimento, confiansa, y moral di un organisacion. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a largo plaso. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ey A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si esaki por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limite y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa continua cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Den practica, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un disposicion reduci pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahado y clientenan, y den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
[[File:Opening of the Crimean bridge (2018-05-15) 01.jpg||thumb|Arkady Rotenberg, amigo di infancia di [[Vladimir Putin]], ta un di e personanan mas rico na [[Rusia]].<ref>{{cite web|title=Richest families in Russia as of July 15, 2020, based on assets |url=https://www.statista.com/statistics/1156415/richest-families-in-russia/ |work=Statista.com}}</ref>]]
[[File:Trump With Family February 1 2016.jpg|thumb|Famia Trump na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].]]
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den tur tipo di bentaha. Pero tipicamente e ta manifesta den e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso of contract
* ceramento di wowo pa erornan di un persona, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
=== Den politica ===
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula door di, por ehempel, induci candidatonan di e contrapartido pa retira, expresa publicamente sosten na un candidato en particular, duna sosten financiero na e candidato of influensi medionan di comucacion di manera cu nan ta expresa solamente puntonan di bista positivo tocante e candidato. Den cierto pais, fraude na urna electoral of intimidacion di votadonan tambe ta posibel.
=== Den sector priva ===
Un otro aspekto importante ta e rol di nepotismo den sector priva. Por ehempel, un director por prefera un miembro di famia of amigo pa un nombramento of contract, of e por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di persona(nan) cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Lista di politico condena den Caribe Hulandes]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Sociedad]]
5eeetwn748ck4ncepo29apq5x5zy4le
164450
164446
2025-06-27T20:18:34Z
Caribiana
8320
164450
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[Latin]]: ''nepos'', nieto; descendiente; primo; [[Ingles]]: ''nepotism''; [[Hulandes]]: ''nepotisme'') ta den un sentido mas amplio e acto di faborece, mediante autoridadnan of empresanan, di miembronan di famia of amigonan, door di nombramento den posicionnan halto of otorgamento di encargonan. Nepotismo tambe por tuma e forma di [[patronahe]]. Nepotismo of cronismo ("friends & family") ta un forma di [[corupcion]].<ref>{{cite web |entry-url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |entry=nepotism |work=Cambridge Dictionary |access-date= |title=NEPOTISM | meaning in the Cambridge English Dictionary |archive-date=12 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201112042128/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/nepotism |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |entry-url=https://www.dictionary.com/browse/nepotism |title=nepotism | work=Dictionary.com |access-date= |archive-date=16 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210516040552/https://www.dictionary.com/browse/nepotism }}</ref>
Den sentido mas limita, e ta trata di privilegia miembronan di famia, como un forma di faboritismo. Un [[proverbio]] Hulandes cu originalmente ta relaciona cu esaki ta bisa: ''E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon'', kiermen cu nepotismo ta tuma luga scondi en bes di abiertamente. E termino ‘sanger’ ta referi aki na un manera antiguo pa indica famia of laso familiar.
== Efectonan ==
Di e perspectiva di efecto, nepotismo por manifesta den maneranan cu ta impacta e rendimento, confiansa, y moral di un organisacion. Ta tipicamente humano pa (kier) duna un bentaha of nombramento na un persona di mesun pensamento, of por lo menos un hende conoci. Esaki lo ta aplica mas fuertemente si ta necesario pa coopera a largo plaso. Y niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente of duna un encargo si e no por wanta e persona ey.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora esaki bira grandi di mas, cu otro palabra: ora un hende laga e laso di famia of amistad pisa mas cu e rekisitonan di competencia pa e nombramento of encargo. Esaki ta keda refleha ora un hende ta wordo nombra na un puesto of ricibi un nombramento of subsidio mientras cu e no ta cumpli cu e rekisitonan, ta relativamente jong of sin experencia, of ora e nombramento aki a bay a costo di candidatonan (mas) miho cualifica. Cualke critica ta wordo ignora of ta conduci na un reaccion fuerte di e organisacion.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, caminda e protector ta yuda e cliente den su carera. E servicio por ta reciproca tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’ (un pa otro): como den ''kani mi pa mi kano bo''. Al fin y al cabo, un laso ta wordo crea a base di cua esun cu ta duna beneficio por spera cu e beneficiario ta haci algo a cambio. Ehempel, A, kende su compania di biyon dollar ta un cliente di un firma di contabilidad, por pone presion riba e firma ey pa nombra B como socio. E ora ey A lo spera cu B no ta haci mucho beheit tocante firmamento di cuenta anual, hasta si esaki por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por conduci na un reduccion di calidad, pasobra e personanan nombra no ta posee of ta posee insuficientemente e cualificacionnan rekeri pa e funcion. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limite y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa ehecuta trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta conduci tambe na peliger moral, ora e persona sa cu tin un protector cu lo proteh’é di critica di otronan. Hende sa cu nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un incentivo pa continua cu maneho mas riesgoso. E por elimina tambe e incentivo pa haci e trabou bon na prome luga.
Finalmente, nepotismo por conduci na perdida di confiansa bou di e publico of empleadonan di un compania, loke por conduci na intrankilidad. Den practica, esnan miho cualifica no ta mira nan esfuersonan recompensa, es mas, otronan ta pronkianan cune. Pa un empresa e por resulta den un disposicion reduci pa haci esfuerso y un exodo di e miho trahado y clientenan, y den [[pais]]nan na un disposicion reduci pa obedece gobierno of paga impuesto, y emigracion di trahadonan cualifica en particular. A largo plaso, nepotismo por destrui un organisacion of pais.
[[File:Opening of the Crimean bridge (2018-05-15) 01.jpg||thumb|Arkady Rotenberg, amigo di infancia di [[Vladimir Putin]], ta un di e personanan mas rico na [[Rusia]].<ref>{{cite web|title=Richest families in Russia as of July 15, 2020, based on assets |url=https://www.statista.com/statistics/1156415/richest-families-in-russia/ |work=Statista.com}}</ref>]]
[[File:Trump With Family February 1 2016.jpg|thumb|Famia Trump na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].]]
==Formanan ==
En principio, nepotismo por hunga un rol den tur tipo di bentaha. Pero tipicamente e ta manifesta den e siguiente situacionnan:
* nombramento
* sucesion
* otorgamento di subsidio;
* otorgamento di fiansa
* promocion (den empresa y otro organisacionnan)
* otorgamento di encargo, [[concesion]], permiso of contract
* ceramento di wowo pa erornan di un persona, soporta sancionnan di gobierno y penal pa largo plaso
* sosten publico of secreto durante eleccion
=== Den politica ===
Ta dificil pa imagina nepotismo den posicionnan electo, pero e por sosode eynan tambe (hopi biaha indirectamente). Al fin y al cabo, eleccionnan por wordo manipula door di, por ehempel, induci candidatonan di e contrapartido pa retira, expresa publicamente sosten na un candidato en particular, duna sosten financiero na e candidato of influensi medionan di comucacion di manera cu nan ta expresa solamente puntonan di bista positivo tocante e candidato. Den cierto pais, fraude na urna electoral of intimidacion di votadonan tambe ta posibel.
=== Den sector priva ===
Un otro aspekto importante ta e rol di nepotismo den sector priva. Por ehempel, un director por prefera un miembro di famia of amigo pa un nombramento of contract, of e por wordo poni bou di presion di pafo di e organisacion. E presion ey hopi biaha ta bini di persona(nan) cu ta posee un medio di poder y por bin, por ehempel, di un accionista, cliente importante of di gobierno.
== Mira tambe ==
* [[Demokrasia representativo|Democracia representativo]]
* [[Corupcion politico]]
* [[Lista di politico condena den Caribe Hulandes]]
* [[Compania di gobierno]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68375495|titulo=Nepotisme}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Sociedad]]
g23k0meeeo2izpz6m0z6kdvl3i35y1b