Wikipedia papwiki https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal MediaWiki 1.46.0-wmf.21 first-letter Medio Spesial Diskushon Usuario Diskushon usuario Wikipedia Diskushon Wikipedia Fail Diskushon fail MediaWiki Diskushon MediaWiki Malchi Diskushon malchi Yuda Diskushon yuda Kategoria Diskushon kategoria TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Eskosia 0 3633 186049 180365 2026-03-30T14:47:08Z Caribiana 8320 186049 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{Infopais| variante = c | nomber_nativo = ''Scotland'' (eskoses)<br>''Alba'' (eskoses-galiko) | nomber_propio = | himno_nashonal = [[Himno nashonal di Eskosia|vários]], prinsipalmente ''The Flower of Scotland''<br> "Flor di Eskosia" | stat_mas_grandi = [[Glasgow]] | idiomanan_ofisial = [[Ingles]], [[eskoses-galiko]] | forma_di_gobernashon = Monarkia konstitushonal | titulo_kabesante1 = [[Monarkia]] | titulo_kabesante2 = [[Promé minister]] | titulo_kabesante3 = Promé minister alterno | nomber_kabesante1 = [[Carlos III]] | nomber_kabesante2 = Nicola Sturgeon | nomber_kabesante3 = John Swinney | persentahe_awa = 3.00 | moneda = Pound sterling | kodigo_moneda = GBP | utc_offset = + 0 }} '''Eskosia''' ([[ingles]] i [[eskoses]]: ''Scotland'', [[eskoses-galiko]]: ''Alba'') ta un pais den [[Oropa]]. E ta un parti di [[Reino Uni]]. Okupando un tersera parti di e isla di [[Gran Bretania]], e tin frontera ku [[Inglatera]] na parti suit i ta mará pa e [[Laman Nort]] na parti ost, [[Oséano Atlántiko]] na parti west, i e Kanal Nort i e [[Laman Iriko]] na parti suitwest. Ademas di e tera fiho Eskosia tin mas ku 790 isla, inkluyendo e islanan nort i esunnan Hebride; ku tin un grandura ku ta varia entre riba di 200.000 ha ([[Lewis i Harris]]) te ku un mas tiki ku 1 ha ([[Eilean Donan]]). [[Edinburgh]] ta e [[kapital]] di e pais i di dos siudat mas grandi, ademas di ta un di Oropa su sentronan finansiero mas grandi. Edinburgh tabata e siudat di mas importante pa e Iluminashon di Eskosia durante e [[siglo 18]], ku a transforma Eskosia den un luga di poder komersial, intelectual, i industrial di Oropa. [[Glasgow]], e siudat eskoses di mas grandi tabata eskosia su siudadnan mas industrial anto aworaki ta keda den e area con-urbano mas grandi. [[Awanan teritorial]] di Eskosia ta konsisti di un sektor grandi di e [[Atlantiko]] parti nort i e laman nort, konteniendo un di e reservanan di zeta krudo mas grandi den [[Union Oropeo]]. Esaki a duna [[Aberdeen]], e di tres siudat eskoses den grandura, e titulo di Oropa su kapital di zeta. {{Appendix}} [[Category:Pais]] [[Category:Reino Uni]] [[Category:Oropa]] 1d6p1ureajd4b6xl2r2kieij35eskrt Tapushi Literario 0 7199 186045 184250 2026-03-30T14:05:00Z Caribiana 8320 2026 186045 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Tapushi Literario''' ta un premio literario como homenahe pa persona y instancia cu a yuda engrandece e idioma [[Papiamentu|Papiamento]]/u na [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. E premio a wordo institui pa fundacion [[Arte di Palabra]] y desde 2000 ta wordo otorga na final di e competencia di Arte di Palabra di e islanan ABC.<ref> [http://artedipalabra.com/tapushi-literario-2018/ Arte di Palabra Tapushi Literario 2018 ]</ref> Baluartenan di Papiamento cu ricibi un tapushi literario ta un modelo pa conscientiza hobennan competi na Arte di Palabra. E premio ta consisti di un tapushi di maishi chikito den forma di un pen y un certificado. Na inicio e premio tabata cubri Corsou y Bonaire; desde 2009 Aruba tambe ta inclui. E siguiente persona- y instancianan a ricibi e premio akí: * 2000 **Corsou: Mem Vornis, Maria Diwan * 2001 **Corsou: Imelda Valerianus, [[Elis Juliana]], Ruth Zefrin * 2002 **Corsou: Gibi Bacilio, Jenny Fraai, [[Guillermo Rosario]], Eddie Pieters Heyliger, [[Enrique Muller]] **Boneiro: [[Boi Antoin]] * 2003 **Corsou: [[Sidney Joubert]], [[Frank Martinus Arion]], [[Nydia Ecury]], Papa Baromeo **Boneiro: Linda Coffie-Frans * 2004 **Corsou: [[Doble-R|Rignald Recordino]], [[Boy Dap|Anselmus (Boy) Dap]], [[Ced Ride|Cedric Ridderplaat]], [[Chin Behilia|Oswin (Chin) Behilia]] **Boneiro: Regina (Uchi) Frans * 2005 **Corsou: Enid Hollander-Merkies, Ruthie Panthophlet, Richard Hooi, Alvin Inecia **Boneiro: Veronica Mersera * 2006 **Corsou: [[Sonia Garmers]], [[Elia Isenia]], [[Lucille Berry-Haseth]] **Boneiro: Gabriël Mercera *2007 **Corsou: [[Eligio Melfor]], Anthony Jamanica, Juni Aniceto, Pachi Damon **Boneiro: Marco Marchena *2008 **Corsou: [[Rina Penso]], Bunchi Römer, Wilfrido Ortega, Zehi Metry **Boneiro: Cecilia Evertsz * 2009 **Corsow: [[Hermanito Narvaez]], Orlando Cuales, Valesca Diaz, Leo Floridas **Boneiro: Boeboei Cecilia **Aruba: [[Desiree Correa]] * 2010 **Corsou: Violet Ravenstein, Thelma Antonia, Eric la Croes **Boneiro: Crispina Cicilia-Janga, Benita Balentien-Janga **Aruba: Munye Oduber-Winklaar * 2011 **Corsow: [[Ronald Severing]], [[René Rosalia]], Sygmund Montesant **Bonaire: Hubert Vis **Aruba: Grupo Corector di Papiamento * 2012 **Corsou: Merly Augusta, [[Diana Lebacs]], Leo Regals (pseud. Roel Jungslager) **Boneiro: Monica Clarinda **Aruba: [[Olga Buckley]] * 2013 **Corsou: Aileen Looman, Victor Bartholomeus, Marta Dijkhoff **Boneiro: Akademia di Papiamentu **Aruba: [[Fundacion Lanta Papiamento]] * 2014 **Corsou: [[Rudy Plaate]], Richard Simon, [[Grupo Serenada]] **Boneiro: Calixto Coffi **Aruba: Marta Figueroa-Laclé, [[Maybelline Arends-Croes]] * 2015 **Corsou: Lusette Verboom-Fairbairn, Sidney (Mr. Saab) Isidora **Boneiro: Senaida Janga, Stichting Jeugdwerk Jong Bonaire **Aruba: Departamento di Cultura Aruba, UNOCA * 2016 **Corsow: Fundacion pa Skol Humanista na Papiamento **Boneiro: Arthur Sealy **Aruba: Mirto Laclé, Jenny Laclé-Boezem * 2017 **Corsou: Noris Doran, [[Philip Rademaker|Philip (Fifi) Rademaker]] **Boneiro: [[Rudy Domacassé]] **Aruba: Gregorio (Ito) Tromp * 2018 **Corsou: Grupo di comedia Thalia, Teatro Kadaken **Boneiro: Bonaire Youth Outreach Foundation **Aruba: Mascaruba, Mochila Creativo * 2019 **Corsou: Renate Joe, Cesar Palacios, Arthur Tjin-Kon-Fat **Boneiro: Ubaldo Anthony **Aruba: Miriam (Mimi) Koolman-Rosel * 2020 **Corsou: Roland Colastica, Nilo Kleinmoedig **Boneiro: Denise de Jongh-Rekwest **Aruba: Edselyn Figaroa * 2021 **Corsou: Fundashon Tur ta Konta **Boneiro: Julia Nicolaas **Aruba: Olivia Gonçalves de Freitas * 2022 **Corsou: Bianca Neman, [[Bernadette Heiligers]] **Boneiro: Emma Sint Jago **Aruba: Ruthie Vrieswijk * 2023 **Corsou: [[Curom]] (Orlando Cuales), Hubert Penza, Glenn Thomas **Boneiro: **Aruba: Elisabeth Guanipa, Gregory Goedgedrag * 2024 **Corsou: Stella Pieters Kwiers, [[Rose Mary Allen]], Charles do Rego, Radio Hoyer. **Boneiro: John Leoneta, Anette Magalie Sumter **Aruba: Esmeralda Tromp-Jacobs * 2026 **Corsou: Trevor Bakhuis, Reyna Joe, Jenilva Coffi-Alberto.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/87822/arte-di-palabra-breidt-uit-naar-basisscholen-na-succesvolle-finale Arte di Palabra breidt uit naar basisscholen na succesvolle finale], curaçao.nu (30 di maart 2026)</ref> **Boneiro: **Aruba: == Wak tambe == * [[Literatura hubenil di Karibe Hulandes]] == Link externo == * [http://artedipalabra.com/ Website oficial di Arte di Palabra] {{Appendix}} [[Category:Papiamento]] eyr5aet3yn5dge3s228s910igwr8gsg Usuario:Caribiana/Sandbox/Luga 2 8104 186088 186034 2026-03-31T11:29:36Z Caribiana 8320 186088 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ To do: * Canada: New Brunswick - North West Territories - Prince Edward Island - * others: [[Islanan Seychelles]] - [[Isla San Andres]] - [[Isla Providencia]] - [[Islanan Turks & Caicos]] - ----------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Madeira | pais = {{PRT}} }} '''Madeira''' ta un isla [[Portugal|portugues]], i ta esun di mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740.7 km2 (286 mi kuadrá), inkluyendo e islanan chikitu di Agostinho, São Lourenço i Mole (nòrtwèst). Te ku 2021, Madeira tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e punta di un volkan eskudo masivo sumergí ku ta subi mas o ménos seis kilometer (20.000 pia) for di e fondo di [[Oséano Atlántiko]]. E volkan a forma riba un rif ost-wèst[1][2] den e kòrá oséaniko kantu di e Plaka Afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno mas ku sinku mion aña pasá, siguiendo den e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá.[3] Esaki a wòrdu sigui pa eroshon ekstenso, produsiendo dos anfiteatro grandi habrí pa sùit den e parti sentral di e isla. Aktividat volkániko a sigui despues, produsiendo kono di scoria i fluhonan di lava riba e eskudo eroshoná mas bieu. E erupshonnan volkániko mas resien tabata na e parti sentral wèst di e isla solamente 6.500 aña pasá, kreando mas kono di ceniza i fluho di lava.[3] -- Madeira ta un isla portugés i e mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740,7 km², inkluyendo islote manera Ilhéu de Agostinho, Ilhéu de São Lourenço i Ilhéu Mole (nòrtwèst). Na 2021, e isla tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e parti emerhente di un volkan di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos 6 kilometer for di e fondo di Oséano Atlántiko. E volkan a forma riba un rif tektoniko ku ta kore di ost pa wèst, riba e plaka Afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno, mas ku sinku mion aña pasá, i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá. Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku valleinan profundo i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di ceniza i fluho di lava. Awe, Madeira ta konosí pa su relèf montañoso dramátiko, ku pikonan haltu manera Pico Ruivo i Pico do Arieiro, i un sistema úniko di kanalnan di awa yamá levadas, ku a wòrdu konstrui pa transporta awa for di e parti mas yudó di e isla pa e área mas sek. E klima subtropikal, ku temperatura moderá i hopi solo, ta kontribuí na su flora abundante i variá. Ekonomikamente, turismo ta e sektor prinsipal, huntu ku agrikultura (espesialmente banana i win di Madeira) i servisio. E isla ta tambe un destinashon popular pa senderismo, naturalesa i rekreashon. {{Appendix}} [[:Kategoria: Portugal]] -------- {{multiple image | width = 200 | align = right | direction = vertical | image1 =Khalk.jpg | caption1 = Kharg ku tanki di zeta i piernan pa tankero | image2 = Kharg oil loading terminal.jpg | caption2 = Mas di 90% di tur petroleo iraní ta wòrdu eksportá via Kharg. | caption_align = center }} -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Playa | nomber = Baya Beach | imagen = Baya Beach Curacao (213574239).jpeg | area = | densidad = | pais = {{CUW}} | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1180549145|titulo= Blue Bay, Curaçao}} {{References}} }} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = Sero | imagen = | descripcion = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} -------------- {{Multiple image | header_align = Center | header = '''Espesie den Yarari''' | align = right | image1 = Dauphins tâchetés de la réserve AGOA.jpg | image2 = Killerwhales jumping.jpg | image3 = Mother manatee and calf.jpg | caption1 = Dolfin ''Stenlla attenuata'' | caption2 = Bayena ''Orcinus orca'' | caption3 = Mamifero karibense ''Trichechus manatus'' | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} --------- {{Variante|c}} {{Infobox curpa di awa| variante= c | tipo_awa= Golfo | nomber_awa= | continente= | profundidad_averahe = | diepte= | hanchura_min= | hanchura_max= | largura = | imagen3 = | descripcion= }} {{Appendix}} {{Commonscat}} -------------- -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Region outónomo | nomber = Galicia | pais = {{ESP}} }} ----------- ## Marco legal i delimitashon * Den e **Caribe** e limites internashonalnan i maritimo ku ta regí pa e islanan di e Reino ta mayormente basá riba ley di Reino i tratado ku estado vecino (p.e. acuerdo ku Venezuela pa delimitá frontera maritima). E Gobierno Hulandes a publicá dokumentonan i dekretunan pa formalisa e limites (por ehempel, dekreet pa EEZ). ([Ministry of Defence][3], [State Department][4]) * Fontenan publiko ku kalkulá e limites (kòmá *Maritime Boundaries Geodatabase* di Flanders Marine Institute / MarineRegions) duna coordenadan i mapas ku ta mustra e zonanan 12-milla i e EEZ den e region. ([Marine Regions][5]) * Pa casonan unda islanan ta mas serka ku otro pais, delimitashon ta basá sovent riba **linia medianal** òf akuerdo bilateral (p.e. cu Venezuela 1978). ([State Department][4], [Marine Regions][5]) --- ## Aruba * **Reklemos generál**: Aruba ta claim e mar territorial te **12 milla náutiko**, tambe por existe un zona kontiguo i un EEZ te 200 milla segun derecho internashonal (UNCLOS) si no ta limitá pa fronteranan kontiguo. ([Index Mundi][6], [United Nations][2]) * **Delimitashon**: Aruba tin fronteranan maritimo resevabe ku paisnan kontiguo i nan a tuma parti di delimitashon ku tratadonan (p.e. e tratado di 1978 ku Venezuela ta relevante pa e region). Pa coordenadan i visualisashon, mapas publiko ku MarineRegions mostra e areas ku correspondé na Aruba. ([Marine Regions][5], [State Department][4]) * **Impakt praktiko**: Aruba, como dependensia del Reino, por administra rekursonan maritimo den su EEZ i regula pesca, eksplorashon i protekshon ambiental dento di e limites ku a keda stablesé. ([United Nations][2]) --- ## Curaçao * **Reklemos generál**: Curaçao tambe tin un **mar territorial de 12 milla** i un EEZ asigná den mapas y dekretonan publiko (loke ta reflehá den datanan geoespaciales disponibel). ([Marine Regions][7]) * **Fronteranan internacionais**: Curaçao a negoesia delimitashon maritimo ku Venezuela y akuerdo esaki ta tokante pa definí e límites suroeste i e posibelnan delimitashon na median line si ta necesario. ([State Department][4]) * **Ecosistema i Saba Bank**: Den e EEZ di Reino Hulandes den Caribe ta inkluí area biologicamente importantenan, manera **Saba Bank** ku ta den aguas di e Caribbean Netherlands pero ta parte di e zonanan maritimo di e Reino; e protekshon i gobernansa di esnan por influí tambe Curaçao via politika regional i akuerdo di gesthon. ([ResearchGate][8], [Marine Regions][9]) --- ## Sint Maarten (parte neerlandés) * **Reklemos generál**: E lado neerlandés di Sint Maarten ta tene un mar territorial standard te **12 milla**; su EEZ formal ta referí den mapas di EEZ pa Sint Maarten. ([Marine Regions][10], [Marine Regions][11]) * **Fronteranan ku Francia**: Sint Maarten ta parte di e ilolan ku ta compartí ku **Saint-Martin** (Franses). Pa e mar bòrdek logiko, habri akuerdo i mapas publiká pa Francia i Hulanda ku ta mustra limites maritimoi y baseline na e isla dividí; franka-neerlandés negoashiòn i kooperashon ta essencial pa manejamentu di e aguas ku ta ser compartí. ([maritimelimits.gouv.fr][12], [Ministry of Defence][3]) * **Uso praktiko**: Pa aktivitadnan di pesca, turismo marino (cruise, snorkeling), i regulashon di seguridad, e autoridatnan lokal y Reino coordina en basamentu di e leis i akuerdo aplikabel. ([Ministry of Defence][3], [United Nations][2]) --- ## Asuntu praktiko i aktuashon * **Eksplorashon i rekursos**: Detrás di e delimitashon a keda un interés praktiko — kontrol riba pesca, petróleo/gas potensial, protekshon di biodiversidat marino y regulashon di transit maritimo. E Reino a stablesé leis y dekretonan pa administrá e zonanan den accordo ku UNCLOS. ([United Nations][2], [Ministry of Defence][1]) * **Mapas y datos**: Pa ver mapas i coordenadan konkreto bo por konsultá **MarineRegions** (Flanders Marine Institute) of e publikashon oficial di govèrno Hulandes (Hydrography / Defense) ku tin fichanan riba maritime limits den Caribe. ([Marine Regions][5], [Ministry of Defence][3]) --- ## Fuentes selektá (pa komprondé i verifikashon) * Defensie.nl — *Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom* (overview di leis i delimitashon). ([Ministry of Defence][3]) * Flanders Marine Institute / MarineRegions — fichanan EEZ i territorial sea (Aruba, Curaçao, Sint Maarten). ([Marine Regions][5], [Marine Regions][10]) * UN / Decree on Exclusive Economic Zone — dokumentu legal riba EEZ (Reino). ([United Nations][2]) * US State Department / treaty references — notas riba tratado di delimitashon Nederland–Venezuela (1978). ([State Department][4]) * Research / Saba Bank summaries (biological importance inside Dutch Caribbean EEZ). ([ResearchGate][8]) Kier bo ku mi agrega mapas i coordenadan konkreto pa Aruba, Curaçao i Sint Maarten awor? [1]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries?utm_source=chatgpt.com "Maritime limits and boundaries | Hydrography" [2]: https://www.un.org/depts/los/LEGISLATIONANDTREATIES/PDFFILES/NLD_EEZ_decree2010.pdf?utm_source=chatgpt.com "Exclusive Economic Zone of the Part of the Kingdom" [3]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries/maritime-boundaries-of-the-caribbean-part-of-the-kingdom?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom" [4]: https://www.state.gov/wp-content/uploads/2019/12/LIS-105.pdf?utm_source=chatgpt.com "maritime boundaries: colombia – dominican republic and" [5]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26519&utm_source=chatgpt.com "Aruba · MRGID 26519" [6]: https://www.indexmundi.com/aruba/maritime_claims.html?utm_source=chatgpt.com "Aruba Maritime claims - Geography" [7]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26517&utm_source=chatgpt.com "Curaçao · MRGID 26517" [8]: https://www.researchgate.net/figure/Maritime-boundaries-ABC-islands-Appendix-1-from-Besluit-grenzen-exclusieve-economische_fig6_48185027?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries ABC islands (Appendix 1 from \"Besluit grenzen... | Download Scientific Diagram" [9]: https://www.marineregions.org/gazetteer.php?id=26517&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Curaçao) (EEZ)" [10]: https://marineregions.org/gazetteer.php/gazetteer.php?id=21803&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Sint-Maarten) (EEZ)" [11]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=21803&utm_source=chatgpt.com "Sint-Maarten · MRGID 21803" [12]: https://maritimelimits.gouv.fr/sites/default/files/2023-03/EN_St_Martin.pdf?utm_source=chatgpt.com "FRENCH MARITIME SPACES OF SAINT-MARTIN AND ..." -------------- ------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = LopedeVega.jpg | image2 = Quevedo (copia de Velázquez).jpg | image3 = Tirso de molina.jpg | image4 = Diego Rodríguez de Silva y Velázquez - Luis de Góngora y Argote - Google Art Project.jpg | caption1 = Lope de Vega | caption2 = Francisco de Quevedo | caption3 = Tirso de Molina | caption4 = Luis de Góngora | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} ----------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Cow & Calf | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | perrow = 2 |direction = |border = infobox |image1 = Pseudodiploria strigosa, colonia.jpg |caption1 = ''Pseudodiploria strigosa'' |image2 = Corals 4 Conch Reef 20230713.jpg |caption2 = ''Dichocoenia'' }} | pais = {{SXM}} | poblacion = | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} ---------------- ==Madeirezen in het Caribisch gebied== De term Madeirezen in het Caribisch gebied verwijst naar mensen van oorsprong afkomstig van de Portugese eilandengroep Madeira, die in de 19e eeuw naar het Caribisch gebied emigreerden. Ze vestigden zich onder meer in Guyana, Suriname, Trinidad, Curaçao, Aruba, Bonaire, Saint Vincent en Grenada. == Migratiegeschiedenis == Vanaf het midden van de 19e eeuw werden veel inwoners van Madeira geconfronteerd met armoede, hongersnood, werkloosheid en landbouwcrises, waaronder de ineenstorting van de wijnindustrie. De Portugese autoriteiten moedigden emigratie aan, en plantagehouders en koloniale ondernemingen in het Caribisch gebied waren op zoek naar goedkope arbeidskrachten. De eerste grote groep Madeirezen arriveerde in Brits-Guiana (het huidige Guyana) in 1835. Later volgden migratiestromen naar Trinidad, St. Lucia, Grenada, Jamaica, en in mindere mate naar Curaçao, Aruba en Bonaire, waar ze werkten op plantages, zoutvelden, in de detailhandel en in de opkomende industrie. == Integratie en identiteit == De Madeirezen brachten hun taal (Portugees en Madeirees dialect), katholieke geloof en culinaire tradities mee. Hun familienamen — zoals Pires, Teixeira, Gomes, Fernandes, Henriques en De Souza — zijn vandaag de dag nog terug te vinden in verschillende Caribische landen. In onder meer Aruba en Curaçao vormden ze hechte gemeenschappen en integreerden geleidelijk met andere bevolkingsgroepen. Er ontstonden ook gemengde huwelijken met mensen van Afrikaanse, inheemse of creoolse achtergrond. == Bijdragen == De Madeirezen en hun nakomelingen droegen bij aan de ontwikkeling van het Caribisch gebied op diverse vlakken: Landbouw – arbeid op plantages en kleine landbouwbedrijven Kleine handel – het openen van familiebedrijfjes en buurtwinkels Religie – betrokkenheid bij de katholieke kerk, bijvoorbeeld als catechisten of gemeenschapsleiders Eten & cultuur – bijdragen aan de lokale keuken met recepten zoals bacalhau-gerechten en honingtaart (bolo de mel) == Heden en erfgoed == In de hedendaagse Caribische samenlevingen is de Madeirese identiteit grotendeels opgegaan in de nationale identiteit. In Aruba en Curaçao zijn er nog steeds sporen terug te vinden in familienamen, kerkregisters en mondelinge overlevering. In Guyana en Trinidad bestaan organisaties die het Madeirese erfgoed behouden, zoals de Portuguese Association of Trinidad and Tobago. == Bronnen (aanbevolen voor Wikipedia)== *Edward A. Alpers – Portuguese migration in the Caribbean *Bonham C. Richardson – Caribbean Migrants: Environment and Human Survival *Archieven van de Madeira-emigratie, Funchal *National Archives of Guyana *Mondelinge geschiedenis van afstammelingen van Madeirezen op Aruba en Curaçao ---------------- == Bushiribana == Het „piratenkasteel", zoals eens een Essokaart van Aruba de ruïne van Bushiribana bij Boca Mahos heeft genoemd, werd gebouwd in 1874 als een goudwasserij. Van 1854 tot 1868 had Concessie de Jongh van Den Haag de beschikking over de goudvelden van Aruba. Maar deze heeft er niet hard gewerkt. Na 1867 ett wel iot 1872 was de concessie verleend aan Isola, Ricket & Co, New Vork, een Amerikaanse maatschappij dus. Zij werkte nog voïgens de primitieve methode: bij de mijnen zelf ter plaatste de stenen kapot slaan, ziften en wassen. Isola, merkwaardigerwijze bij de oude goudmijnwerkers alleen bekend als Isalo, werkte behalve op de reeds genoemde plaatsen Westpunt en omgeving van Rooi Fluit ook nog in de omgeving van Sero Cristal en bij Sero Moskita en Tres Cp.bez aan de noordoostkant van het eiland. In 1870 kwamen te Sero Moskita nog een paar goudmijnwerkers om het leven door het instorten van de mijn, namelijk Luis Rivero en Pedro Farro. Van 1872 tot 1881 was de goudconcessie verleend aan een Engelse maatschappij Aruba Island Goldmining Company, London, \ Deze maatschappij bouwde de goudwasserij van Bushiribana in 1874, waarbij de bekende Arubaanse metselaar Aiexander Donati met enkele Curacaose metselaars het romantische stenen gevaarte r>ptrok. Hijskranen van houten balken moesten de zware stenen op hun plaats bree{ gen. In deze fabriek ging men & stampmolens werken om de fijn te malen. Het Engelse personyj van deze maatschappij, dat voot groot gedeelte daar in de buurt v , de goudwasserij woonde, best" " volgens do herinnering van de °^ Arubaanse -------------- Sero Plat—also known as Ceru Plat or Seroe Plat—is a modest hill located in Aruba, outside the boundaries of Arikok National Park. It is situated near the town of Oranjestad, with coordinates approximately at 12°32′57″N, 69°59′37″W. The hill lies about 3.5 km north of Hooiberg, one of Aruba's most prominent landmarks .​ Mindat Mapcarta +1 Mindat +1 Sero Plat is characterized as a rounded elevation with a local relief of less than 300 meters . While it may not be among the tallest hills on the island, it contributes to the diverse topography of the region. The surrounding area includes other notable features such as Sero Cristal and the historic Bushiribana gold smelter, which are in close proximity to Sero Plat.​ Mindat Although Sero Plat is not within Arikok National Park, it adds to the varied landscape of Aruba and may be of interest to those exploring the island's natural features.​ --------- {{Databox}} '''Pago Pago''' ta {{Appendix}} [[:Kategoria:Oseania]] -------------- {{Variante|a}} {{Databox}} E '''Important Bird Area di Washikemba–Fontein–Onima''' ta un pida tereno di 5.959 hektar banda di e kosta nortost di e isla di [[Boneiru]] den [[Hulanda Karibense]]. El a wòrdu asigná komo un area importante di para dor di BirdLife International, debi ku e ta sostené poblashonnan di vários espesie di para menasá òf di alkanse restringí. E ta kontené tres reservorio di awa dushi i tambe mata seku i algun palu di fruta introdusí. Paranan pa kua e IBA a wòrdu identifiká ta inkluí paloma ku wowo desnudo, yerba merikano, stern di mas chikitu, amazona ku skouder hel, elaenia di Karibe i thrasher ku wowo perla. Menasanan potensial pa e sitio ta bini di trapamentu ilegal di e papagayonan, destrukshon di habitat dor di buriku i kabritunan salbahe, predashon dor di pushi salbahe, i disturbio humano di kolonianan di nèshi.<ref name=bli>{{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/washikemba--fontein--onima-bonaire-iba-bonaire-sint-eustatius-and-saba-(to-netherlands) |title=Washikemba-Fontein-Onima, Bonaire |author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 14 October 2020}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Paranan]] [[:Kategoria:Boneiru]] --------------- {{infobox luga den pais | variante = c | tipo = Siudat | nomber = Ginebra | pais = {{SUI}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = UN Building A Southern Lawn.jpg |caption1 = Palais des Nations |image2 = ReformationsdenkmalGenf1.jpg |caption2 = Monumento di Reformacion |image3 = Geneve 2005 001 Ork.ch.jpg |caption3 = Siudat ku Lago Ginebra }} | zoom = 5 }} {{Commonscat|Ginebra}} {{Appendix}} [[:Category:Siudadnan]] [[:Category:Suisa]] ----------- {{Infopais}} '''Islanan Seychelles'' [[:Category:Maroko]] ----------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = Redonda Day.JPG | image2 = Redonda west cliffs.JPG | image3 = Stone building on Redonda.JPG | caption1 = Bista riba Redonda for di [[Nevis]] ku [[Montserrat]] den fondo | caption2 = Barankanan den laman na banda west | caption3 = Kas riba Redona | caption_align = center | width1 = | width2 = | width3 = | total_width = 500 | direction = horizontal }} {{Commonscat}} {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Antigua y Barbuda]] ----------------------- {{Infopais}} '''South Georgia and the South Sandwich Islands''' ([[ingles]]: Falkland Islands, [[spaño]] (Islas) Malvinas òf Islas Falkland) (SGSSI) ta un teritorio ultramar britániko den e parti sur di [[Oseano Atlantiko]]. E ta un grupo di islanan remoto i inhóspito, konsistí di Georgia Sur i un kadena di islanan mas chikitu konosí komo e Islanan Sandwich Sur. South Georgia ta 165 kilometer largu i 35 kilometer largu i ta e isla di mas grandi den e teritorio. E islanan di South Sandwich ta keda mas o menos 700 kilometer (430 mi) sureste di South Georgia. E área total di e teritorio ta 3,903 km2.[1] 1] E islanan Falkland ta mas o menos 1,300 kilometer (810 mi) west for di su punto mas serka. E islanan di South Sandwich no tin habitante, i un poblashon no permanente chikitu ta biba na South Georgia.[ No tin buelo di pasahero ni ferry regular pa of for di e teritorio, maske bishitanan di crucero na South Georgia ta bira mas popular, cu varios mil bishitante tur zomer. Reino Uni a deklará su soberania riba Sur Georgia na 1775 i e Islanan Sur Sandwich na 1908. E teritorio di "South Georgia and the South Sandwich Islands" a ser formá na 1985;[3] anteriormente, e tabata goberná komo parti di e Dependensia di e Islanan Falkland. Argentina a reklamá Sur di Georgia na 1927 i a reklamá e Islanan Sur di Sandwich na 1938. E islanan ta forma un teritorio britániko ultramar, dependiente i no outónomo, ku ta kai bou [[Reino Uni]]. E ta pertenesé na un di e 17 teritorio riba e lista di [[Nashonnan Uni]] di teritorionan no outónomo bou di supervishon di e Komité di Dekolonisashon di Nashonnan Uni. Argentina ta reklamá e grupo di islanan, loke a kondusí na e Guera di Falkland na 1982 durante e término di [[Margaret Thatcher]] komo [[promé minister]] di Reino Uni. E dos islanan mas grandi ta Falkland Ost i Falkland West. E kapital di islanan Falkland ta [[Stanley]], establesé riba e isla Falkland Ost. E habitantenan di e islanan tin nashonalidat britániko i ta papia ingles. Nan ta haña nan entrada prinsipalmente for di peska i kuido di karné. {{Appendix}} [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] ------------------ '''King Edward Point''' (tambe konosí komo KEP) ta un stashon di investigashon permanente di British Antarctic Survey riba e isla di Georgia Sur i ta [[kapital]] di e teritorio di mas leu di Merka di Georgia Sur i e Islanan Sandwich Sur.[1] E ta situá den Cumberland East Bay riba e kosta noreste di e isla. 2] E asentamentu ta e kapital mas chikitu na mundu segun [[poblashon]]. {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] --------------------- {{Databox}} E '''Alpen''' ta un kadena di seru na [[Oropa]] ku ta ekstende for di e kosta [[Laman Mediteráneo|mediteráneo]] di [[Fransia|franses]] den sùitwest te e plano di Pannon den e parti ost. E superfisie di e serunan ta mas ku 200.000 km2. E Alpen ta parti di ocho estado: [[Austria]] (29%), [[Italia]] (27%), Fransia (21%), [[Suisa]] (13%), [[Alemania]] (5,8%), [[Slovenia]] (3,5%), [[Liechtenstein]] (0,08%) i [[Monaco]] (0,001%). Por bisa ku [[Hungria]] tambe ta pertenesé na esaki, ya ku e Seru di Odenburg na su frontera ta pertenesé na e serunan di Alpen. Den total tin mas o ménos 13 mion hende ta biba den henter e teritorio di Alpen. Solamente den e parti west di e serunan alpino tin kumbre di 4000 meter di altura. E kumbre di mas haltu ta Mont Blanc (4808 m) i ademas tin 82 otro kumbre ku un haltura riba 4000 m. E Alpen ta un kadena di montaña relativamente hóben, formá durante e orogenesia alpino den e periodo tersiario. Den e Alpen ta nase hopi riu grandi di Oropa, manera e Rhone, Rhin, Po i Inn. E Alpen ta forma un barera geográfiko importante den Oropa. For di prehistoria, e pasonan di Alpen ta forma un konekshon importante entre suit i nort di Oropa. Den [[siglo 21]] tambe un selekshon di pasonan di seru (i túnel) ta di importansia internashonal. [[Category:Oropa]] --------------- {{Databox}} '''Samoa Merikano''' ta un teritorio <gallery mode="nolines" widths="220" class="center"> Flag of Port Louis, Mauritius.svg|Bandera di Port Louis. Coat of arms of Port Louis, Mauritius.svg|Eskudo di Port Louis. </gallery> {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Mauritius]] ---------------------------- {{infobox luga den pais | variante =c | tipo = Kapital | pais = {{BHS}} }} '''Saint-Denis''' (na reuniones krioyo: Sin-Dni), ta e [[kapital]] atministrativo (''prefectura'') di e departamento i region ultramar di [[Réunion (isla)|Réunion]], den [[Oséano indio]]. E ta situá na e punto di mas nort di e [[isla]], serka di e boka di riu Saint-Denis. Saint-Denis ta e munisipio mas poblá den e departamentonan fransesnan den ultramar i e di diesnuebe mas poblá den henter [[Fransia]]. Segun senso di 2020, tabatin 315,080 habitante den e área metropolitano di Saint-Denis<ref name="AAV_pop">{{cite web |url=https://statistiques-locales.insee.fr/#c=indicator&i=pop_legales.popmun&s=2019&selcodgeo=9D1&t=A01&view=map13 |title=Statistiques locales - Saint-Denis : Aire d'attraction des villes 2020 - Population municipale 2020 |author=INSEE |author-link=INSEE |access-date=2023-01-14}}</ref>, di kua 153,001 tabata biba den e siudat di Saint-Denis mes y e resto na lugánan den bisinario manera La Possession, Sainte-Marie, Sainte-Suzanne, Saint-André, i Bras-Panon.<ref>[https://www.insee.fr/fr/statistiques/fichier/6683031/dep974.pdf Populations légales 2020: 974 La Réunion], INSEE</ref> {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Fransia]] -------------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =66396157|titulo=Antwerpen (stad)}} {{References}} }} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Belgika]] ------------------- {{Databox}} -------------------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. 2epo3gjcgtf2hqyhxbd2xx1oqvsj3sk 186091 186088 2026-03-31T11:44:29Z Caribiana 8320 186091 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ To do: * Canada: New Brunswick - North West Territories - Prince Edward Island - * others: [[Islanan Seychelles]] - [[Isla San Andres]] - [[Isla Providencia]] - [[Islanan Turks & Caicos]] - ----------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Madeira | pais = {{PRT}} }} '''Madeira''' ta un isla [[Portugal|portugues]], i ta esun di mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740.7 km2 (286 mi kuadrá), inkluyendo e islanan chikitu di Agostinho, São Lourenço i Mole (nòrtwèst). Te ku 2021, Madeira tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e punta di un [[volkan]] di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos seis kilometer for di e fondo di [[Oséano Atlántiko]]. E volkan ta formá riba un rif tektóniko, ku ta kore di ost pa wèst[1][2], riba e plachi afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno mas ku sinku mion aña pasá i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá.[3] Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku vayenan hundu i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di shinishi i fluho di lava.[3] Awe, Madeira ta konosí pa su relieve montañoso dramátiko, ku pikonan altu manera Pico Ruivo i Pico do Arieiro, i un sistema úniko di kanalnan di awa yamá ''levadas'', ku a wòrdu konstrui pa transporta awa for di e parti mas yudó di e isla pa e área mas seku. E klima subtropikal, ku temperatura moderá i hopi solo, ta kontribuí na su flora abundante i variá. Ekonómikamente, [[turismo]] ta e sektor prinsipal, huntu ku agrikultura (espesialmente banana i biña di Madeira) i servisionan finansiero. E isla ta tambe un destinashon popular pa hiking, naturalesa i rekreashon. {{Appendix}} [[:Kategoria: Portugal]] -- Madeira ta un isla portugés i e mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740,7 km², inkluyendo islote manera Ilhéu de Agostinho, Ilhéu de São Lourenço i Ilhéu Mole (nòrtwèst). Na 2021, e isla tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e parti emerhente di un volkan di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos 6 kilometer for di e fondo di Oséano Atlántiko. E volkan a forma riba un rif tektoniko ku ta kore di ost pa wèst, riba e plaka Afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno, mas ku sinku mion aña pasá, i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá. Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku valleinan profundo i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di ceniza i fluho di lava. -------- {{multiple image | width = 200 | align = right | direction = vertical | image1 =Khalk.jpg | caption1 = Kharg ku tanki di zeta i piernan pa tankero | image2 = Kharg oil loading terminal.jpg | caption2 = Mas di 90% di tur petroleo iraní ta wòrdu eksportá via Kharg. | caption_align = center }} -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Playa | nomber = Baya Beach | imagen = Baya Beach Curacao (213574239).jpeg | area = | densidad = | pais = {{CUW}} | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1180549145|titulo= Blue Bay, Curaçao}} {{References}} }} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = Sero | imagen = | descripcion = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} -------------- {{Multiple image | header_align = Center | header = '''Espesie den Yarari''' | align = right | image1 = Dauphins tâchetés de la réserve AGOA.jpg | image2 = Killerwhales jumping.jpg | image3 = Mother manatee and calf.jpg | caption1 = Dolfin ''Stenlla attenuata'' | caption2 = Bayena ''Orcinus orca'' | caption3 = Mamifero karibense ''Trichechus manatus'' | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} --------- {{Variante|c}} {{Infobox curpa di awa| variante= c | tipo_awa= Golfo | nomber_awa= | continente= | profundidad_averahe = | diepte= | hanchura_min= | hanchura_max= | largura = | imagen3 = | descripcion= }} {{Appendix}} {{Commonscat}} -------------- -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Region outónomo | nomber = Galicia | pais = {{ESP}} }} ----------- ## Marco legal i delimitashon * Den e **Caribe** e limites internashonalnan i maritimo ku ta regí pa e islanan di e Reino ta mayormente basá riba ley di Reino i tratado ku estado vecino (p.e. acuerdo ku Venezuela pa delimitá frontera maritima). E Gobierno Hulandes a publicá dokumentonan i dekretunan pa formalisa e limites (por ehempel, dekreet pa EEZ). ([Ministry of Defence][3], [State Department][4]) * Fontenan publiko ku kalkulá e limites (kòmá *Maritime Boundaries Geodatabase* di Flanders Marine Institute / MarineRegions) duna coordenadan i mapas ku ta mustra e zonanan 12-milla i e EEZ den e region. ([Marine Regions][5]) * Pa casonan unda islanan ta mas serka ku otro pais, delimitashon ta basá sovent riba **linia medianal** òf akuerdo bilateral (p.e. cu Venezuela 1978). ([State Department][4], [Marine Regions][5]) --- ## Aruba * **Reklemos generál**: Aruba ta claim e mar territorial te **12 milla náutiko**, tambe por existe un zona kontiguo i un EEZ te 200 milla segun derecho internashonal (UNCLOS) si no ta limitá pa fronteranan kontiguo. ([Index Mundi][6], [United Nations][2]) * **Delimitashon**: Aruba tin fronteranan maritimo resevabe ku paisnan kontiguo i nan a tuma parti di delimitashon ku tratadonan (p.e. e tratado di 1978 ku Venezuela ta relevante pa e region). Pa coordenadan i visualisashon, mapas publiko ku MarineRegions mostra e areas ku correspondé na Aruba. ([Marine Regions][5], [State Department][4]) * **Impakt praktiko**: Aruba, como dependensia del Reino, por administra rekursonan maritimo den su EEZ i regula pesca, eksplorashon i protekshon ambiental dento di e limites ku a keda stablesé. ([United Nations][2]) --- ## Curaçao * **Reklemos generál**: Curaçao tambe tin un **mar territorial de 12 milla** i un EEZ asigná den mapas y dekretonan publiko (loke ta reflehá den datanan geoespaciales disponibel). ([Marine Regions][7]) * **Fronteranan internacionais**: Curaçao a negoesia delimitashon maritimo ku Venezuela y akuerdo esaki ta tokante pa definí e límites suroeste i e posibelnan delimitashon na median line si ta necesario. ([State Department][4]) * **Ecosistema i Saba Bank**: Den e EEZ di Reino Hulandes den Caribe ta inkluí area biologicamente importantenan, manera **Saba Bank** ku ta den aguas di e Caribbean Netherlands pero ta parte di e zonanan maritimo di e Reino; e protekshon i gobernansa di esnan por influí tambe Curaçao via politika regional i akuerdo di gesthon. ([ResearchGate][8], [Marine Regions][9]) --- ## Sint Maarten (parte neerlandés) * **Reklemos generál**: E lado neerlandés di Sint Maarten ta tene un mar territorial standard te **12 milla**; su EEZ formal ta referí den mapas di EEZ pa Sint Maarten. ([Marine Regions][10], [Marine Regions][11]) * **Fronteranan ku Francia**: Sint Maarten ta parte di e ilolan ku ta compartí ku **Saint-Martin** (Franses). Pa e mar bòrdek logiko, habri akuerdo i mapas publiká pa Francia i Hulanda ku ta mustra limites maritimoi y baseline na e isla dividí; franka-neerlandés negoashiòn i kooperashon ta essencial pa manejamentu di e aguas ku ta ser compartí. ([maritimelimits.gouv.fr][12], [Ministry of Defence][3]) * **Uso praktiko**: Pa aktivitadnan di pesca, turismo marino (cruise, snorkeling), i regulashon di seguridad, e autoridatnan lokal y Reino coordina en basamentu di e leis i akuerdo aplikabel. ([Ministry of Defence][3], [United Nations][2]) --- ## Asuntu praktiko i aktuashon * **Eksplorashon i rekursos**: Detrás di e delimitashon a keda un interés praktiko — kontrol riba pesca, petróleo/gas potensial, protekshon di biodiversidat marino y regulashon di transit maritimo. E Reino a stablesé leis y dekretonan pa administrá e zonanan den accordo ku UNCLOS. ([United Nations][2], [Ministry of Defence][1]) * **Mapas y datos**: Pa ver mapas i coordenadan konkreto bo por konsultá **MarineRegions** (Flanders Marine Institute) of e publikashon oficial di govèrno Hulandes (Hydrography / Defense) ku tin fichanan riba maritime limits den Caribe. ([Marine Regions][5], [Ministry of Defence][3]) --- ## Fuentes selektá (pa komprondé i verifikashon) * Defensie.nl — *Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom* (overview di leis i delimitashon). ([Ministry of Defence][3]) * Flanders Marine Institute / MarineRegions — fichanan EEZ i territorial sea (Aruba, Curaçao, Sint Maarten). ([Marine Regions][5], [Marine Regions][10]) * UN / Decree on Exclusive Economic Zone — dokumentu legal riba EEZ (Reino). ([United Nations][2]) * US State Department / treaty references — notas riba tratado di delimitashon Nederland–Venezuela (1978). ([State Department][4]) * Research / Saba Bank summaries (biological importance inside Dutch Caribbean EEZ). ([ResearchGate][8]) Kier bo ku mi agrega mapas i coordenadan konkreto pa Aruba, Curaçao i Sint Maarten awor? [1]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries?utm_source=chatgpt.com "Maritime limits and boundaries | Hydrography" [2]: https://www.un.org/depts/los/LEGISLATIONANDTREATIES/PDFFILES/NLD_EEZ_decree2010.pdf?utm_source=chatgpt.com "Exclusive Economic Zone of the Part of the Kingdom" [3]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries/maritime-boundaries-of-the-caribbean-part-of-the-kingdom?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom" [4]: https://www.state.gov/wp-content/uploads/2019/12/LIS-105.pdf?utm_source=chatgpt.com "maritime boundaries: colombia – dominican republic and" [5]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26519&utm_source=chatgpt.com "Aruba · MRGID 26519" [6]: https://www.indexmundi.com/aruba/maritime_claims.html?utm_source=chatgpt.com "Aruba Maritime claims - Geography" [7]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26517&utm_source=chatgpt.com "Curaçao · MRGID 26517" [8]: https://www.researchgate.net/figure/Maritime-boundaries-ABC-islands-Appendix-1-from-Besluit-grenzen-exclusieve-economische_fig6_48185027?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries ABC islands (Appendix 1 from \"Besluit grenzen... | Download Scientific Diagram" [9]: https://www.marineregions.org/gazetteer.php?id=26517&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Curaçao) (EEZ)" [10]: https://marineregions.org/gazetteer.php/gazetteer.php?id=21803&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Sint-Maarten) (EEZ)" [11]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=21803&utm_source=chatgpt.com "Sint-Maarten · MRGID 21803" [12]: https://maritimelimits.gouv.fr/sites/default/files/2023-03/EN_St_Martin.pdf?utm_source=chatgpt.com "FRENCH MARITIME SPACES OF SAINT-MARTIN AND ..." -------------- ------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = LopedeVega.jpg | image2 = Quevedo (copia de Velázquez).jpg | image3 = Tirso de molina.jpg | image4 = Diego Rodríguez de Silva y Velázquez - Luis de Góngora y Argote - Google Art Project.jpg | caption1 = Lope de Vega | caption2 = Francisco de Quevedo | caption3 = Tirso de Molina | caption4 = Luis de Góngora | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} ----------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Cow & Calf | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | perrow = 2 |direction = |border = infobox |image1 = Pseudodiploria strigosa, colonia.jpg |caption1 = ''Pseudodiploria strigosa'' |image2 = Corals 4 Conch Reef 20230713.jpg |caption2 = ''Dichocoenia'' }} | pais = {{SXM}} | poblacion = | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} ---------------- ==Madeirezen in het Caribisch gebied== De term Madeirezen in het Caribisch gebied verwijst naar mensen van oorsprong afkomstig van de Portugese eilandengroep Madeira, die in de 19e eeuw naar het Caribisch gebied emigreerden. Ze vestigden zich onder meer in Guyana, Suriname, Trinidad, Curaçao, Aruba, Bonaire, Saint Vincent en Grenada. == Migratiegeschiedenis == Vanaf het midden van de 19e eeuw werden veel inwoners van Madeira geconfronteerd met armoede, hongersnood, werkloosheid en landbouwcrises, waaronder de ineenstorting van de wijnindustrie. De Portugese autoriteiten moedigden emigratie aan, en plantagehouders en koloniale ondernemingen in het Caribisch gebied waren op zoek naar goedkope arbeidskrachten. De eerste grote groep Madeirezen arriveerde in Brits-Guiana (het huidige Guyana) in 1835. Later volgden migratiestromen naar Trinidad, St. Lucia, Grenada, Jamaica, en in mindere mate naar Curaçao, Aruba en Bonaire, waar ze werkten op plantages, zoutvelden, in de detailhandel en in de opkomende industrie. == Integratie en identiteit == De Madeirezen brachten hun taal (Portugees en Madeirees dialect), katholieke geloof en culinaire tradities mee. Hun familienamen — zoals Pires, Teixeira, Gomes, Fernandes, Henriques en De Souza — zijn vandaag de dag nog terug te vinden in verschillende Caribische landen. In onder meer Aruba en Curaçao vormden ze hechte gemeenschappen en integreerden geleidelijk met andere bevolkingsgroepen. Er ontstonden ook gemengde huwelijken met mensen van Afrikaanse, inheemse of creoolse achtergrond. == Bijdragen == De Madeirezen en hun nakomelingen droegen bij aan de ontwikkeling van het Caribisch gebied op diverse vlakken: Landbouw – arbeid op plantages en kleine landbouwbedrijven Kleine handel – het openen van familiebedrijfjes en buurtwinkels Religie – betrokkenheid bij de katholieke kerk, bijvoorbeeld als catechisten of gemeenschapsleiders Eten & cultuur – bijdragen aan de lokale keuken met recepten zoals bacalhau-gerechten en honingtaart (bolo de mel) == Heden en erfgoed == In de hedendaagse Caribische samenlevingen is de Madeirese identiteit grotendeels opgegaan in de nationale identiteit. In Aruba en Curaçao zijn er nog steeds sporen terug te vinden in familienamen, kerkregisters en mondelinge overlevering. In Guyana en Trinidad bestaan organisaties die het Madeirese erfgoed behouden, zoals de Portuguese Association of Trinidad and Tobago. == Bronnen (aanbevolen voor Wikipedia)== *Edward A. Alpers – Portuguese migration in the Caribbean *Bonham C. Richardson – Caribbean Migrants: Environment and Human Survival *Archieven van de Madeira-emigratie, Funchal *National Archives of Guyana *Mondelinge geschiedenis van afstammelingen van Madeirezen op Aruba en Curaçao ---------------- == Bushiribana == Het „piratenkasteel", zoals eens een Essokaart van Aruba de ruïne van Bushiribana bij Boca Mahos heeft genoemd, werd gebouwd in 1874 als een goudwasserij. Van 1854 tot 1868 had Concessie de Jongh van Den Haag de beschikking over de goudvelden van Aruba. Maar deze heeft er niet hard gewerkt. Na 1867 ett wel iot 1872 was de concessie verleend aan Isola, Ricket & Co, New Vork, een Amerikaanse maatschappij dus. Zij werkte nog voïgens de primitieve methode: bij de mijnen zelf ter plaatste de stenen kapot slaan, ziften en wassen. Isola, merkwaardigerwijze bij de oude goudmijnwerkers alleen bekend als Isalo, werkte behalve op de reeds genoemde plaatsen Westpunt en omgeving van Rooi Fluit ook nog in de omgeving van Sero Cristal en bij Sero Moskita en Tres Cp.bez aan de noordoostkant van het eiland. In 1870 kwamen te Sero Moskita nog een paar goudmijnwerkers om het leven door het instorten van de mijn, namelijk Luis Rivero en Pedro Farro. Van 1872 tot 1881 was de goudconcessie verleend aan een Engelse maatschappij Aruba Island Goldmining Company, London, \ Deze maatschappij bouwde de goudwasserij van Bushiribana in 1874, waarbij de bekende Arubaanse metselaar Aiexander Donati met enkele Curacaose metselaars het romantische stenen gevaarte r>ptrok. Hijskranen van houten balken moesten de zware stenen op hun plaats bree{ gen. In deze fabriek ging men & stampmolens werken om de fijn te malen. Het Engelse personyj van deze maatschappij, dat voot groot gedeelte daar in de buurt v , de goudwasserij woonde, best" " volgens do herinnering van de °^ Arubaanse -------------- Sero Plat—also known as Ceru Plat or Seroe Plat—is a modest hill located in Aruba, outside the boundaries of Arikok National Park. It is situated near the town of Oranjestad, with coordinates approximately at 12°32′57″N, 69°59′37″W. The hill lies about 3.5 km north of Hooiberg, one of Aruba's most prominent landmarks .​ Mindat Mapcarta +1 Mindat +1 Sero Plat is characterized as a rounded elevation with a local relief of less than 300 meters . While it may not be among the tallest hills on the island, it contributes to the diverse topography of the region. The surrounding area includes other notable features such as Sero Cristal and the historic Bushiribana gold smelter, which are in close proximity to Sero Plat.​ Mindat Although Sero Plat is not within Arikok National Park, it adds to the varied landscape of Aruba and may be of interest to those exploring the island's natural features.​ --------- {{Databox}} '''Pago Pago''' ta {{Appendix}} [[:Kategoria:Oseania]] -------------- {{Variante|a}} {{Databox}} E '''Important Bird Area di Washikemba–Fontein–Onima''' ta un pida tereno di 5.959 hektar banda di e kosta nortost di e isla di [[Boneiru]] den [[Hulanda Karibense]]. El a wòrdu asigná komo un area importante di para dor di BirdLife International, debi ku e ta sostené poblashonnan di vários espesie di para menasá òf di alkanse restringí. E ta kontené tres reservorio di awa dushi i tambe mata seku i algun palu di fruta introdusí. Paranan pa kua e IBA a wòrdu identifiká ta inkluí paloma ku wowo desnudo, yerba merikano, stern di mas chikitu, amazona ku skouder hel, elaenia di Karibe i thrasher ku wowo perla. Menasanan potensial pa e sitio ta bini di trapamentu ilegal di e papagayonan, destrukshon di habitat dor di buriku i kabritunan salbahe, predashon dor di pushi salbahe, i disturbio humano di kolonianan di nèshi.<ref name=bli>{{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/washikemba--fontein--onima-bonaire-iba-bonaire-sint-eustatius-and-saba-(to-netherlands) |title=Washikemba-Fontein-Onima, Bonaire |author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 14 October 2020}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Paranan]] [[:Kategoria:Boneiru]] --------------- {{infobox luga den pais | variante = c | tipo = Siudat | nomber = Ginebra | pais = {{SUI}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = UN Building A Southern Lawn.jpg |caption1 = Palais des Nations |image2 = ReformationsdenkmalGenf1.jpg |caption2 = Monumento di Reformacion |image3 = Geneve 2005 001 Ork.ch.jpg |caption3 = Siudat ku Lago Ginebra }} | zoom = 5 }} {{Commonscat|Ginebra}} {{Appendix}} [[:Category:Siudadnan]] [[:Category:Suisa]] ----------- {{Infopais}} '''Islanan Seychelles'' [[:Category:Maroko]] ----------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = Redonda Day.JPG | image2 = Redonda west cliffs.JPG | image3 = Stone building on Redonda.JPG | caption1 = Bista riba Redonda for di [[Nevis]] ku [[Montserrat]] den fondo | caption2 = Barankanan den laman na banda west | caption3 = Kas riba Redona | caption_align = center | width1 = | width2 = | width3 = | total_width = 500 | direction = horizontal }} {{Commonscat}} {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Antigua y Barbuda]] ----------------------- {{Infopais}} '''South Georgia and the South Sandwich Islands''' ([[ingles]]: Falkland Islands, [[spaño]] (Islas) Malvinas òf Islas Falkland) (SGSSI) ta un teritorio ultramar britániko den e parti sur di [[Oseano Atlantiko]]. E ta un grupo di islanan remoto i inhóspito, konsistí di Georgia Sur i un kadena di islanan mas chikitu konosí komo e Islanan Sandwich Sur. South Georgia ta 165 kilometer largu i 35 kilometer largu i ta e isla di mas grandi den e teritorio. E islanan di South Sandwich ta keda mas o menos 700 kilometer (430 mi) sureste di South Georgia. E área total di e teritorio ta 3,903 km2.[1] 1] E islanan Falkland ta mas o menos 1,300 kilometer (810 mi) west for di su punto mas serka. E islanan di South Sandwich no tin habitante, i un poblashon no permanente chikitu ta biba na South Georgia.[ No tin buelo di pasahero ni ferry regular pa of for di e teritorio, maske bishitanan di crucero na South Georgia ta bira mas popular, cu varios mil bishitante tur zomer. Reino Uni a deklará su soberania riba Sur Georgia na 1775 i e Islanan Sur Sandwich na 1908. E teritorio di "South Georgia and the South Sandwich Islands" a ser formá na 1985;[3] anteriormente, e tabata goberná komo parti di e Dependensia di e Islanan Falkland. Argentina a reklamá Sur di Georgia na 1927 i a reklamá e Islanan Sur di Sandwich na 1938. E islanan ta forma un teritorio britániko ultramar, dependiente i no outónomo, ku ta kai bou [[Reino Uni]]. E ta pertenesé na un di e 17 teritorio riba e lista di [[Nashonnan Uni]] di teritorionan no outónomo bou di supervishon di e Komité di Dekolonisashon di Nashonnan Uni. Argentina ta reklamá e grupo di islanan, loke a kondusí na e Guera di Falkland na 1982 durante e término di [[Margaret Thatcher]] komo [[promé minister]] di Reino Uni. E dos islanan mas grandi ta Falkland Ost i Falkland West. E kapital di islanan Falkland ta [[Stanley]], establesé riba e isla Falkland Ost. E habitantenan di e islanan tin nashonalidat britániko i ta papia ingles. Nan ta haña nan entrada prinsipalmente for di peska i kuido di karné. {{Appendix}} [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] ------------------ '''King Edward Point''' (tambe konosí komo KEP) ta un stashon di investigashon permanente di British Antarctic Survey riba e isla di Georgia Sur i ta [[kapital]] di e teritorio di mas leu di Merka di Georgia Sur i e Islanan Sandwich Sur.[1] E ta situá den Cumberland East Bay riba e kosta noreste di e isla. 2] E asentamentu ta e kapital mas chikitu na mundu segun [[poblashon]]. {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] --------------------- {{Databox}} E '''Alpen''' ta un kadena di seru na [[Oropa]] ku ta ekstende for di e kosta [[Laman Mediteráneo|mediteráneo]] di [[Fransia|franses]] den sùitwest te e plano di Pannon den e parti ost. E superfisie di e serunan ta mas ku 200.000 km2. E Alpen ta parti di ocho estado: [[Austria]] (29%), [[Italia]] (27%), Fransia (21%), [[Suisa]] (13%), [[Alemania]] (5,8%), [[Slovenia]] (3,5%), [[Liechtenstein]] (0,08%) i [[Monaco]] (0,001%). Por bisa ku [[Hungria]] tambe ta pertenesé na esaki, ya ku e Seru di Odenburg na su frontera ta pertenesé na e serunan di Alpen. Den total tin mas o ménos 13 mion hende ta biba den henter e teritorio di Alpen. Solamente den e parti west di e serunan alpino tin kumbre di 4000 meter di altura. E kumbre di mas haltu ta Mont Blanc (4808 m) i ademas tin 82 otro kumbre ku un haltura riba 4000 m. E Alpen ta un kadena di montaña relativamente hóben, formá durante e orogenesia alpino den e periodo tersiario. Den e Alpen ta nase hopi riu grandi di Oropa, manera e Rhone, Rhin, Po i Inn. E Alpen ta forma un barera geográfiko importante den Oropa. For di prehistoria, e pasonan di Alpen ta forma un konekshon importante entre suit i nort di Oropa. Den [[siglo 21]] tambe un selekshon di pasonan di seru (i túnel) ta di importansia internashonal. [[Category:Oropa]] --------------- {{Databox}} '''Samoa Merikano''' ta un teritorio <gallery mode="nolines" widths="220" class="center"> Flag of Port Louis, Mauritius.svg|Bandera di Port Louis. Coat of arms of Port Louis, Mauritius.svg|Eskudo di Port Louis. </gallery> {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Mauritius]] ---------------------------- {{infobox luga den pais | variante =c | tipo = Kapital | pais = {{BHS}} }} '''Saint-Denis''' (na reuniones krioyo: Sin-Dni), ta e [[kapital]] atministrativo (''prefectura'') di e departamento i region ultramar di [[Réunion (isla)|Réunion]], den [[Oséano indio]]. E ta situá na e punto di mas nort di e [[isla]], serka di e boka di riu Saint-Denis. Saint-Denis ta e munisipio mas poblá den e departamentonan fransesnan den ultramar i e di diesnuebe mas poblá den henter [[Fransia]]. Segun senso di 2020, tabatin 315,080 habitante den e área metropolitano di Saint-Denis<ref name="AAV_pop">{{cite web |url=https://statistiques-locales.insee.fr/#c=indicator&i=pop_legales.popmun&s=2019&selcodgeo=9D1&t=A01&view=map13 |title=Statistiques locales - Saint-Denis : Aire d'attraction des villes 2020 - Population municipale 2020 |author=INSEE |author-link=INSEE |access-date=2023-01-14}}</ref>, di kua 153,001 tabata biba den e siudat di Saint-Denis mes y e resto na lugánan den bisinario manera La Possession, Sainte-Marie, Sainte-Suzanne, Saint-André, i Bras-Panon.<ref>[https://www.insee.fr/fr/statistiques/fichier/6683031/dep974.pdf Populations légales 2020: 974 La Réunion], INSEE</ref> {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Fransia]] -------------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =66396157|titulo=Antwerpen (stad)}} {{References}} }} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Belgika]] ------------------- {{Databox}} -------------------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. 2z6ond1v1pwm695z1sztp6vje4z42jl 186092 186091 2026-03-31T11:47:49Z Caribiana 8320 186092 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ To do: * Canada: New Brunswick - North West Territories - Prince Edward Island - * others: [[Islanan Seychelles]] - [[Isla San Andres]] - [[Isla Providencia]] - [[Islanan Turks & Caicos]] - ----------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Madeira | pais = {{PRT}} }} '''Madeira''' ta un isla [[Portugal|portugues]], i ta esun di mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740.7 km2 (286 mi kuadrá), inkluyendo e islanan chikitu di Agostinho, São Lourenço i Mole (nòrtwèst). Te ku 2021, Madeira tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e punta di un [[volkan]] di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos seis kilometer for di e fondo di [[Oséano Atlántiko]]. E volkan ta formá riba un rif tektóniko, ku ta kore di ost pa wèst[1][2], riba e plachi afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno mas ku sinku mion aña pasá i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá.[3] Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku vayenan hundu i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di shinishi i fluho di lava.<ref name="GVP"/> Awe, Madeira ta konosí pa su relieve montañoso dramátiko, ku pikonan altu manera Pico Ruivo (1862 m) i Pico do Arieiro, i un sistema úniko di kanalnan di awa yamá ''levadas'', ku a wòrdu konstrui pa transporta awa for di e parti mas yudó di e isla pa e área mas seku. E klima subtropikal, ku temperatura moderá i hopi solo, ta kontribuí na su flora abundante i variá. Ekonómikamente, [[turismo]] ta e sektor prinsipal, huntu ku agrikultura (espesialmente banana i biña di Madeira) i servisionan finansiero. E isla ta tambe un destinashon popular pa hiking, naturalesa i rekreashon. {{Appendix}} [[:Kategoria: Portugal]] -- Madeira ta un isla portugés i e mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740,7 km², inkluyendo islote manera Ilhéu de Agostinho, Ilhéu de São Lourenço i Ilhéu Mole (nòrtwèst). Na 2021, e isla tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e parti emerhente di un volkan di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos 6 kilometer for di e fondo di Oséano Atlántiko. E volkan a forma riba un rif tektoniko ku ta kore di ost pa wèst, riba e plaka Afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno, mas ku sinku mion aña pasá, i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá. Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku valleinan profundo i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di ceniza i fluho di lava. -------- {{multiple image | width = 200 | align = right | direction = vertical | image1 =Khalk.jpg | caption1 = Kharg ku tanki di zeta i piernan pa tankero | image2 = Kharg oil loading terminal.jpg | caption2 = Mas di 90% di tur petroleo iraní ta wòrdu eksportá via Kharg. | caption_align = center }} -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Playa | nomber = Baya Beach | imagen = Baya Beach Curacao (213574239).jpeg | area = | densidad = | pais = {{CUW}} | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1180549145|titulo= Blue Bay, Curaçao}} {{References}} }} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = Sero | imagen = | descripcion = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} -------------- {{Multiple image | header_align = Center | header = '''Espesie den Yarari''' | align = right | image1 = Dauphins tâchetés de la réserve AGOA.jpg | image2 = Killerwhales jumping.jpg | image3 = Mother manatee and calf.jpg | caption1 = Dolfin ''Stenlla attenuata'' | caption2 = Bayena ''Orcinus orca'' | caption3 = Mamifero karibense ''Trichechus manatus'' | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} --------- {{Variante|c}} {{Infobox curpa di awa| variante= c | tipo_awa= Golfo | nomber_awa= | continente= | profundidad_averahe = | diepte= | hanchura_min= | hanchura_max= | largura = | imagen3 = | descripcion= }} {{Appendix}} {{Commonscat}} -------------- -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Region outónomo | nomber = Galicia | pais = {{ESP}} }} ----------- ## Marco legal i delimitashon * Den e **Caribe** e limites internashonalnan i maritimo ku ta regí pa e islanan di e Reino ta mayormente basá riba ley di Reino i tratado ku estado vecino (p.e. acuerdo ku Venezuela pa delimitá frontera maritima). E Gobierno Hulandes a publicá dokumentonan i dekretunan pa formalisa e limites (por ehempel, dekreet pa EEZ). ([Ministry of Defence][3], [State Department][4]) * Fontenan publiko ku kalkulá e limites (kòmá *Maritime Boundaries Geodatabase* di Flanders Marine Institute / MarineRegions) duna coordenadan i mapas ku ta mustra e zonanan 12-milla i e EEZ den e region. ([Marine Regions][5]) * Pa casonan unda islanan ta mas serka ku otro pais, delimitashon ta basá sovent riba **linia medianal** òf akuerdo bilateral (p.e. cu Venezuela 1978). ([State Department][4], [Marine Regions][5]) --- ## Aruba * **Reklemos generál**: Aruba ta claim e mar territorial te **12 milla náutiko**, tambe por existe un zona kontiguo i un EEZ te 200 milla segun derecho internashonal (UNCLOS) si no ta limitá pa fronteranan kontiguo. ([Index Mundi][6], [United Nations][2]) * **Delimitashon**: Aruba tin fronteranan maritimo resevabe ku paisnan kontiguo i nan a tuma parti di delimitashon ku tratadonan (p.e. e tratado di 1978 ku Venezuela ta relevante pa e region). Pa coordenadan i visualisashon, mapas publiko ku MarineRegions mostra e areas ku correspondé na Aruba. ([Marine Regions][5], [State Department][4]) * **Impakt praktiko**: Aruba, como dependensia del Reino, por administra rekursonan maritimo den su EEZ i regula pesca, eksplorashon i protekshon ambiental dento di e limites ku a keda stablesé. ([United Nations][2]) --- ## Curaçao * **Reklemos generál**: Curaçao tambe tin un **mar territorial de 12 milla** i un EEZ asigná den mapas y dekretonan publiko (loke ta reflehá den datanan geoespaciales disponibel). ([Marine Regions][7]) * **Fronteranan internacionais**: Curaçao a negoesia delimitashon maritimo ku Venezuela y akuerdo esaki ta tokante pa definí e límites suroeste i e posibelnan delimitashon na median line si ta necesario. ([State Department][4]) * **Ecosistema i Saba Bank**: Den e EEZ di Reino Hulandes den Caribe ta inkluí area biologicamente importantenan, manera **Saba Bank** ku ta den aguas di e Caribbean Netherlands pero ta parte di e zonanan maritimo di e Reino; e protekshon i gobernansa di esnan por influí tambe Curaçao via politika regional i akuerdo di gesthon. ([ResearchGate][8], [Marine Regions][9]) --- ## Sint Maarten (parte neerlandés) * **Reklemos generál**: E lado neerlandés di Sint Maarten ta tene un mar territorial standard te **12 milla**; su EEZ formal ta referí den mapas di EEZ pa Sint Maarten. ([Marine Regions][10], [Marine Regions][11]) * **Fronteranan ku Francia**: Sint Maarten ta parte di e ilolan ku ta compartí ku **Saint-Martin** (Franses). Pa e mar bòrdek logiko, habri akuerdo i mapas publiká pa Francia i Hulanda ku ta mustra limites maritimoi y baseline na e isla dividí; franka-neerlandés negoashiòn i kooperashon ta essencial pa manejamentu di e aguas ku ta ser compartí. ([maritimelimits.gouv.fr][12], [Ministry of Defence][3]) * **Uso praktiko**: Pa aktivitadnan di pesca, turismo marino (cruise, snorkeling), i regulashon di seguridad, e autoridatnan lokal y Reino coordina en basamentu di e leis i akuerdo aplikabel. ([Ministry of Defence][3], [United Nations][2]) --- ## Asuntu praktiko i aktuashon * **Eksplorashon i rekursos**: Detrás di e delimitashon a keda un interés praktiko — kontrol riba pesca, petróleo/gas potensial, protekshon di biodiversidat marino y regulashon di transit maritimo. E Reino a stablesé leis y dekretonan pa administrá e zonanan den accordo ku UNCLOS. ([United Nations][2], [Ministry of Defence][1]) * **Mapas y datos**: Pa ver mapas i coordenadan konkreto bo por konsultá **MarineRegions** (Flanders Marine Institute) of e publikashon oficial di govèrno Hulandes (Hydrography / Defense) ku tin fichanan riba maritime limits den Caribe. ([Marine Regions][5], [Ministry of Defence][3]) --- ## Fuentes selektá (pa komprondé i verifikashon) * Defensie.nl — *Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom* (overview di leis i delimitashon). ([Ministry of Defence][3]) * Flanders Marine Institute / MarineRegions — fichanan EEZ i territorial sea (Aruba, Curaçao, Sint Maarten). ([Marine Regions][5], [Marine Regions][10]) * UN / Decree on Exclusive Economic Zone — dokumentu legal riba EEZ (Reino). ([United Nations][2]) * US State Department / treaty references — notas riba tratado di delimitashon Nederland–Venezuela (1978). ([State Department][4]) * Research / Saba Bank summaries (biological importance inside Dutch Caribbean EEZ). ([ResearchGate][8]) Kier bo ku mi agrega mapas i coordenadan konkreto pa Aruba, Curaçao i Sint Maarten awor? [1]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries?utm_source=chatgpt.com "Maritime limits and boundaries | Hydrography" [2]: https://www.un.org/depts/los/LEGISLATIONANDTREATIES/PDFFILES/NLD_EEZ_decree2010.pdf?utm_source=chatgpt.com "Exclusive Economic Zone of the Part of the Kingdom" [3]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries/maritime-boundaries-of-the-caribbean-part-of-the-kingdom?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom" [4]: https://www.state.gov/wp-content/uploads/2019/12/LIS-105.pdf?utm_source=chatgpt.com "maritime boundaries: colombia – dominican republic and" [5]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26519&utm_source=chatgpt.com "Aruba · MRGID 26519" [6]: https://www.indexmundi.com/aruba/maritime_claims.html?utm_source=chatgpt.com "Aruba Maritime claims - Geography" [7]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26517&utm_source=chatgpt.com "Curaçao · MRGID 26517" [8]: https://www.researchgate.net/figure/Maritime-boundaries-ABC-islands-Appendix-1-from-Besluit-grenzen-exclusieve-economische_fig6_48185027?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries ABC islands (Appendix 1 from \"Besluit grenzen... | Download Scientific Diagram" [9]: https://www.marineregions.org/gazetteer.php?id=26517&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Curaçao) (EEZ)" [10]: https://marineregions.org/gazetteer.php/gazetteer.php?id=21803&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Sint-Maarten) (EEZ)" [11]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=21803&utm_source=chatgpt.com "Sint-Maarten · MRGID 21803" [12]: https://maritimelimits.gouv.fr/sites/default/files/2023-03/EN_St_Martin.pdf?utm_source=chatgpt.com "FRENCH MARITIME SPACES OF SAINT-MARTIN AND ..." -------------- ------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = LopedeVega.jpg | image2 = Quevedo (copia de Velázquez).jpg | image3 = Tirso de molina.jpg | image4 = Diego Rodríguez de Silva y Velázquez - Luis de Góngora y Argote - Google Art Project.jpg | caption1 = Lope de Vega | caption2 = Francisco de Quevedo | caption3 = Tirso de Molina | caption4 = Luis de Góngora | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} ----------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Cow & Calf | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | perrow = 2 |direction = |border = infobox |image1 = Pseudodiploria strigosa, colonia.jpg |caption1 = ''Pseudodiploria strigosa'' |image2 = Corals 4 Conch Reef 20230713.jpg |caption2 = ''Dichocoenia'' }} | pais = {{SXM}} | poblacion = | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} ---------------- ==Madeirezen in het Caribisch gebied== De term Madeirezen in het Caribisch gebied verwijst naar mensen van oorsprong afkomstig van de Portugese eilandengroep Madeira, die in de 19e eeuw naar het Caribisch gebied emigreerden. Ze vestigden zich onder meer in Guyana, Suriname, Trinidad, Curaçao, Aruba, Bonaire, Saint Vincent en Grenada. == Migratiegeschiedenis == Vanaf het midden van de 19e eeuw werden veel inwoners van Madeira geconfronteerd met armoede, hongersnood, werkloosheid en landbouwcrises, waaronder de ineenstorting van de wijnindustrie. De Portugese autoriteiten moedigden emigratie aan, en plantagehouders en koloniale ondernemingen in het Caribisch gebied waren op zoek naar goedkope arbeidskrachten. De eerste grote groep Madeirezen arriveerde in Brits-Guiana (het huidige Guyana) in 1835. Later volgden migratiestromen naar Trinidad, St. Lucia, Grenada, Jamaica, en in mindere mate naar Curaçao, Aruba en Bonaire, waar ze werkten op plantages, zoutvelden, in de detailhandel en in de opkomende industrie. == Integratie en identiteit == De Madeirezen brachten hun taal (Portugees en Madeirees dialect), katholieke geloof en culinaire tradities mee. Hun familienamen — zoals Pires, Teixeira, Gomes, Fernandes, Henriques en De Souza — zijn vandaag de dag nog terug te vinden in verschillende Caribische landen. In onder meer Aruba en Curaçao vormden ze hechte gemeenschappen en integreerden geleidelijk met andere bevolkingsgroepen. Er ontstonden ook gemengde huwelijken met mensen van Afrikaanse, inheemse of creoolse achtergrond. == Bijdragen == De Madeirezen en hun nakomelingen droegen bij aan de ontwikkeling van het Caribisch gebied op diverse vlakken: Landbouw – arbeid op plantages en kleine landbouwbedrijven Kleine handel – het openen van familiebedrijfjes en buurtwinkels Religie – betrokkenheid bij de katholieke kerk, bijvoorbeeld als catechisten of gemeenschapsleiders Eten & cultuur – bijdragen aan de lokale keuken met recepten zoals bacalhau-gerechten en honingtaart (bolo de mel) == Heden en erfgoed == In de hedendaagse Caribische samenlevingen is de Madeirese identiteit grotendeels opgegaan in de nationale identiteit. In Aruba en Curaçao zijn er nog steeds sporen terug te vinden in familienamen, kerkregisters en mondelinge overlevering. In Guyana en Trinidad bestaan organisaties die het Madeirese erfgoed behouden, zoals de Portuguese Association of Trinidad and Tobago. == Bronnen (aanbevolen voor Wikipedia)== *Edward A. Alpers – Portuguese migration in the Caribbean *Bonham C. Richardson – Caribbean Migrants: Environment and Human Survival *Archieven van de Madeira-emigratie, Funchal *National Archives of Guyana *Mondelinge geschiedenis van afstammelingen van Madeirezen op Aruba en Curaçao ---------------- == Bushiribana == Het „piratenkasteel", zoals eens een Essokaart van Aruba de ruïne van Bushiribana bij Boca Mahos heeft genoemd, werd gebouwd in 1874 als een goudwasserij. Van 1854 tot 1868 had Concessie de Jongh van Den Haag de beschikking over de goudvelden van Aruba. Maar deze heeft er niet hard gewerkt. Na 1867 ett wel iot 1872 was de concessie verleend aan Isola, Ricket & Co, New Vork, een Amerikaanse maatschappij dus. Zij werkte nog voïgens de primitieve methode: bij de mijnen zelf ter plaatste de stenen kapot slaan, ziften en wassen. Isola, merkwaardigerwijze bij de oude goudmijnwerkers alleen bekend als Isalo, werkte behalve op de reeds genoemde plaatsen Westpunt en omgeving van Rooi Fluit ook nog in de omgeving van Sero Cristal en bij Sero Moskita en Tres Cp.bez aan de noordoostkant van het eiland. In 1870 kwamen te Sero Moskita nog een paar goudmijnwerkers om het leven door het instorten van de mijn, namelijk Luis Rivero en Pedro Farro. Van 1872 tot 1881 was de goudconcessie verleend aan een Engelse maatschappij Aruba Island Goldmining Company, London, \ Deze maatschappij bouwde de goudwasserij van Bushiribana in 1874, waarbij de bekende Arubaanse metselaar Aiexander Donati met enkele Curacaose metselaars het romantische stenen gevaarte r>ptrok. Hijskranen van houten balken moesten de zware stenen op hun plaats bree{ gen. In deze fabriek ging men & stampmolens werken om de fijn te malen. Het Engelse personyj van deze maatschappij, dat voot groot gedeelte daar in de buurt v , de goudwasserij woonde, best" " volgens do herinnering van de °^ Arubaanse -------------- Sero Plat—also known as Ceru Plat or Seroe Plat—is a modest hill located in Aruba, outside the boundaries of Arikok National Park. It is situated near the town of Oranjestad, with coordinates approximately at 12°32′57″N, 69°59′37″W. The hill lies about 3.5 km north of Hooiberg, one of Aruba's most prominent landmarks .​ Mindat Mapcarta +1 Mindat +1 Sero Plat is characterized as a rounded elevation with a local relief of less than 300 meters . While it may not be among the tallest hills on the island, it contributes to the diverse topography of the region. The surrounding area includes other notable features such as Sero Cristal and the historic Bushiribana gold smelter, which are in close proximity to Sero Plat.​ Mindat Although Sero Plat is not within Arikok National Park, it adds to the varied landscape of Aruba and may be of interest to those exploring the island's natural features.​ --------- {{Databox}} '''Pago Pago''' ta {{Appendix}} [[:Kategoria:Oseania]] -------------- {{Variante|a}} {{Databox}} E '''Important Bird Area di Washikemba–Fontein–Onima''' ta un pida tereno di 5.959 hektar banda di e kosta nortost di e isla di [[Boneiru]] den [[Hulanda Karibense]]. El a wòrdu asigná komo un area importante di para dor di BirdLife International, debi ku e ta sostené poblashonnan di vários espesie di para menasá òf di alkanse restringí. E ta kontené tres reservorio di awa dushi i tambe mata seku i algun palu di fruta introdusí. Paranan pa kua e IBA a wòrdu identifiká ta inkluí paloma ku wowo desnudo, yerba merikano, stern di mas chikitu, amazona ku skouder hel, elaenia di Karibe i thrasher ku wowo perla. Menasanan potensial pa e sitio ta bini di trapamentu ilegal di e papagayonan, destrukshon di habitat dor di buriku i kabritunan salbahe, predashon dor di pushi salbahe, i disturbio humano di kolonianan di nèshi.<ref name=bli>{{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/washikemba--fontein--onima-bonaire-iba-bonaire-sint-eustatius-and-saba-(to-netherlands) |title=Washikemba-Fontein-Onima, Bonaire |author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 14 October 2020}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Paranan]] [[:Kategoria:Boneiru]] --------------- {{infobox luga den pais | variante = c | tipo = Siudat | nomber = Ginebra | pais = {{SUI}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = UN Building A Southern Lawn.jpg |caption1 = Palais des Nations |image2 = ReformationsdenkmalGenf1.jpg |caption2 = Monumento di Reformacion |image3 = Geneve 2005 001 Ork.ch.jpg |caption3 = Siudat ku Lago Ginebra }} | zoom = 5 }} {{Commonscat|Ginebra}} {{Appendix}} [[:Category:Siudadnan]] [[:Category:Suisa]] ----------- {{Infopais}} '''Islanan Seychelles'' [[:Category:Maroko]] ----------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = Redonda Day.JPG | image2 = Redonda west cliffs.JPG | image3 = Stone building on Redonda.JPG | caption1 = Bista riba Redonda for di [[Nevis]] ku [[Montserrat]] den fondo | caption2 = Barankanan den laman na banda west | caption3 = Kas riba Redona | caption_align = center | width1 = | width2 = | width3 = | total_width = 500 | direction = horizontal }} {{Commonscat}} {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Antigua y Barbuda]] ----------------------- {{Infopais}} '''South Georgia and the South Sandwich Islands''' ([[ingles]]: Falkland Islands, [[spaño]] (Islas) Malvinas òf Islas Falkland) (SGSSI) ta un teritorio ultramar britániko den e parti sur di [[Oseano Atlantiko]]. E ta un grupo di islanan remoto i inhóspito, konsistí di Georgia Sur i un kadena di islanan mas chikitu konosí komo e Islanan Sandwich Sur. South Georgia ta 165 kilometer largu i 35 kilometer largu i ta e isla di mas grandi den e teritorio. E islanan di South Sandwich ta keda mas o menos 700 kilometer (430 mi) sureste di South Georgia. E área total di e teritorio ta 3,903 km2.[1] 1] E islanan Falkland ta mas o menos 1,300 kilometer (810 mi) west for di su punto mas serka. E islanan di South Sandwich no tin habitante, i un poblashon no permanente chikitu ta biba na South Georgia.[ No tin buelo di pasahero ni ferry regular pa of for di e teritorio, maske bishitanan di crucero na South Georgia ta bira mas popular, cu varios mil bishitante tur zomer. Reino Uni a deklará su soberania riba Sur Georgia na 1775 i e Islanan Sur Sandwich na 1908. E teritorio di "South Georgia and the South Sandwich Islands" a ser formá na 1985;[3] anteriormente, e tabata goberná komo parti di e Dependensia di e Islanan Falkland. Argentina a reklamá Sur di Georgia na 1927 i a reklamá e Islanan Sur di Sandwich na 1938. E islanan ta forma un teritorio britániko ultramar, dependiente i no outónomo, ku ta kai bou [[Reino Uni]]. E ta pertenesé na un di e 17 teritorio riba e lista di [[Nashonnan Uni]] di teritorionan no outónomo bou di supervishon di e Komité di Dekolonisashon di Nashonnan Uni. Argentina ta reklamá e grupo di islanan, loke a kondusí na e Guera di Falkland na 1982 durante e término di [[Margaret Thatcher]] komo [[promé minister]] di Reino Uni. E dos islanan mas grandi ta Falkland Ost i Falkland West. E kapital di islanan Falkland ta [[Stanley]], establesé riba e isla Falkland Ost. E habitantenan di e islanan tin nashonalidat britániko i ta papia ingles. Nan ta haña nan entrada prinsipalmente for di peska i kuido di karné. {{Appendix}} [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] ------------------ '''King Edward Point''' (tambe konosí komo KEP) ta un stashon di investigashon permanente di British Antarctic Survey riba e isla di Georgia Sur i ta [[kapital]] di e teritorio di mas leu di Merka di Georgia Sur i e Islanan Sandwich Sur.[1] E ta situá den Cumberland East Bay riba e kosta noreste di e isla. 2] E asentamentu ta e kapital mas chikitu na mundu segun [[poblashon]]. {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] --------------------- {{Databox}} E '''Alpen''' ta un kadena di seru na [[Oropa]] ku ta ekstende for di e kosta [[Laman Mediteráneo|mediteráneo]] di [[Fransia|franses]] den sùitwest te e plano di Pannon den e parti ost. E superfisie di e serunan ta mas ku 200.000 km2. E Alpen ta parti di ocho estado: [[Austria]] (29%), [[Italia]] (27%), Fransia (21%), [[Suisa]] (13%), [[Alemania]] (5,8%), [[Slovenia]] (3,5%), [[Liechtenstein]] (0,08%) i [[Monaco]] (0,001%). Por bisa ku [[Hungria]] tambe ta pertenesé na esaki, ya ku e Seru di Odenburg na su frontera ta pertenesé na e serunan di Alpen. Den total tin mas o ménos 13 mion hende ta biba den henter e teritorio di Alpen. Solamente den e parti west di e serunan alpino tin kumbre di 4000 meter di altura. E kumbre di mas haltu ta Mont Blanc (4808 m) i ademas tin 82 otro kumbre ku un haltura riba 4000 m. E Alpen ta un kadena di montaña relativamente hóben, formá durante e orogenesia alpino den e periodo tersiario. Den e Alpen ta nase hopi riu grandi di Oropa, manera e Rhone, Rhin, Po i Inn. E Alpen ta forma un barera geográfiko importante den Oropa. For di prehistoria, e pasonan di Alpen ta forma un konekshon importante entre suit i nort di Oropa. Den [[siglo 21]] tambe un selekshon di pasonan di seru (i túnel) ta di importansia internashonal. [[Category:Oropa]] --------------- {{Databox}} '''Samoa Merikano''' ta un teritorio <gallery mode="nolines" widths="220" class="center"> Flag of Port Louis, Mauritius.svg|Bandera di Port Louis. Coat of arms of Port Louis, Mauritius.svg|Eskudo di Port Louis. </gallery> {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Mauritius]] ---------------------------- {{infobox luga den pais | variante =c | tipo = Kapital | pais = {{BHS}} }} '''Saint-Denis''' (na reuniones krioyo: Sin-Dni), ta e [[kapital]] atministrativo (''prefectura'') di e departamento i region ultramar di [[Réunion (isla)|Réunion]], den [[Oséano indio]]. E ta situá na e punto di mas nort di e [[isla]], serka di e boka di riu Saint-Denis. Saint-Denis ta e munisipio mas poblá den e departamentonan fransesnan den ultramar i e di diesnuebe mas poblá den henter [[Fransia]]. Segun senso di 2020, tabatin 315,080 habitante den e área metropolitano di Saint-Denis<ref name="AAV_pop">{{cite web |url=https://statistiques-locales.insee.fr/#c=indicator&i=pop_legales.popmun&s=2019&selcodgeo=9D1&t=A01&view=map13 |title=Statistiques locales - Saint-Denis : Aire d'attraction des villes 2020 - Population municipale 2020 |author=INSEE |author-link=INSEE |access-date=2023-01-14}}</ref>, di kua 153,001 tabata biba den e siudat di Saint-Denis mes y e resto na lugánan den bisinario manera La Possession, Sainte-Marie, Sainte-Suzanne, Saint-André, i Bras-Panon.<ref>[https://www.insee.fr/fr/statistiques/fichier/6683031/dep974.pdf Populations légales 2020: 974 La Réunion], INSEE</ref> {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Fransia]] -------------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =66396157|titulo=Antwerpen (stad)}} {{References}} }} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Belgika]] ------------------- {{Databox}} -------------------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. 7afrsduqeyryh73m6cerf3egu725abh 186093 186092 2026-03-31T11:49:58Z Caribiana 8320 186093 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ To do: * Canada: New Brunswick - North West Territories - Prince Edward Island - * others: [[Islanan Seychelles]] - [[Isla San Andres]] - [[Isla Providencia]] - [[Islanan Turks & Caicos]] - ----------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Madeira | pais = {{PRT}} }} '''Madeira''' ta un isla [[Portugal|portugues]], i ta esun di mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740.7 km2 (286 mi kuadrá), inkluyendo e islanan chikitu di Agostinho, São Lourenço i Mole (nòrtwèst). Te ku 2021, Madeira tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e punta di un [[volkan]] di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos seis kilometer for di e fondo di [[Oséano Atlántiko]]. E volkan ta formá riba un ref tektóniko, ku ta kore di ost pa wèst,<ref>Geldemacher et al., 2000.</ref><ref>Ribeiro, 2001.</ref> in the [[oceanic crust]] along the [[African Plate]], beginning during the [[Miocene]] epoch over five million years ago, continuing into the [[Pleistocene]] until about 700,000&nbsp;years ago.<ref name="GVP">{{cite gvp |vn=382120 |title=Madeira}}</ref> riba e plachi afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno mas ku sinku mion aña pasá i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá.[3] Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku vayenan hundu i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di shinishi i fluho di lava.<ref name="GVP"/> Awe, Madeira ta konosí pa su relieve montañoso dramátiko, ku pikonan altu manera Pico Ruivo (1862 m) i Pico do Arieiro, i un sistema úniko di kanalnan di awa yamá ''levadas'', ku a wòrdu konstrui pa transporta awa for di e parti mas yudó di e isla pa e área mas seku. E klima subtropikal, ku temperatura moderá i hopi solo, ta kontribuí na su flora abundante i variá. Ekonómikamente, [[turismo]] ta e sektor prinsipal, huntu ku agrikultura (espesialmente banana i biña di Madeira) i servisionan finansiero. E isla ta tambe un destinashon popular pa hiking, naturalesa i rekreashon. {{Appendix}} [[:Kategoria: Portugal]] -- Madeira ta un isla portugés i e mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740,7 km², inkluyendo islote manera Ilhéu de Agostinho, Ilhéu de São Lourenço i Ilhéu Mole (nòrtwèst). Na 2021, e isla tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e parti emerhente di un volkan di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos 6 kilometer for di e fondo di Oséano Atlántiko. E volkan a forma riba un rif tektoniko ku ta kore di ost pa wèst, riba e plaka Afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno, mas ku sinku mion aña pasá, i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá. Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku valleinan profundo i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di ceniza i fluho di lava. -------- {{multiple image | width = 200 | align = right | direction = vertical | image1 =Khalk.jpg | caption1 = Kharg ku tanki di zeta i piernan pa tankero | image2 = Kharg oil loading terminal.jpg | caption2 = Mas di 90% di tur petroleo iraní ta wòrdu eksportá via Kharg. | caption_align = center }} -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Playa | nomber = Baya Beach | imagen = Baya Beach Curacao (213574239).jpeg | area = | densidad = | pais = {{CUW}} | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1180549145|titulo= Blue Bay, Curaçao}} {{References}} }} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = Sero | imagen = | descripcion = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} -------------- {{Multiple image | header_align = Center | header = '''Espesie den Yarari''' | align = right | image1 = Dauphins tâchetés de la réserve AGOA.jpg | image2 = Killerwhales jumping.jpg | image3 = Mother manatee and calf.jpg | caption1 = Dolfin ''Stenlla attenuata'' | caption2 = Bayena ''Orcinus orca'' | caption3 = Mamifero karibense ''Trichechus manatus'' | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} --------- {{Variante|c}} {{Infobox curpa di awa| variante= c | tipo_awa= Golfo | nomber_awa= | continente= | profundidad_averahe = | diepte= | hanchura_min= | hanchura_max= | largura = | imagen3 = | descripcion= }} {{Appendix}} {{Commonscat}} -------------- -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Region outónomo | nomber = Galicia | pais = {{ESP}} }} ----------- ## Marco legal i delimitashon * Den e **Caribe** e limites internashonalnan i maritimo ku ta regí pa e islanan di e Reino ta mayormente basá riba ley di Reino i tratado ku estado vecino (p.e. acuerdo ku Venezuela pa delimitá frontera maritima). E Gobierno Hulandes a publicá dokumentonan i dekretunan pa formalisa e limites (por ehempel, dekreet pa EEZ). ([Ministry of Defence][3], [State Department][4]) * Fontenan publiko ku kalkulá e limites (kòmá *Maritime Boundaries Geodatabase* di Flanders Marine Institute / MarineRegions) duna coordenadan i mapas ku ta mustra e zonanan 12-milla i e EEZ den e region. ([Marine Regions][5]) * Pa casonan unda islanan ta mas serka ku otro pais, delimitashon ta basá sovent riba **linia medianal** òf akuerdo bilateral (p.e. cu Venezuela 1978). ([State Department][4], [Marine Regions][5]) --- ## Aruba * **Reklemos generál**: Aruba ta claim e mar territorial te **12 milla náutiko**, tambe por existe un zona kontiguo i un EEZ te 200 milla segun derecho internashonal (UNCLOS) si no ta limitá pa fronteranan kontiguo. ([Index Mundi][6], [United Nations][2]) * **Delimitashon**: Aruba tin fronteranan maritimo resevabe ku paisnan kontiguo i nan a tuma parti di delimitashon ku tratadonan (p.e. e tratado di 1978 ku Venezuela ta relevante pa e region). Pa coordenadan i visualisashon, mapas publiko ku MarineRegions mostra e areas ku correspondé na Aruba. ([Marine Regions][5], [State Department][4]) * **Impakt praktiko**: Aruba, como dependensia del Reino, por administra rekursonan maritimo den su EEZ i regula pesca, eksplorashon i protekshon ambiental dento di e limites ku a keda stablesé. ([United Nations][2]) --- ## Curaçao * **Reklemos generál**: Curaçao tambe tin un **mar territorial de 12 milla** i un EEZ asigná den mapas y dekretonan publiko (loke ta reflehá den datanan geoespaciales disponibel). ([Marine Regions][7]) * **Fronteranan internacionais**: Curaçao a negoesia delimitashon maritimo ku Venezuela y akuerdo esaki ta tokante pa definí e límites suroeste i e posibelnan delimitashon na median line si ta necesario. ([State Department][4]) * **Ecosistema i Saba Bank**: Den e EEZ di Reino Hulandes den Caribe ta inkluí area biologicamente importantenan, manera **Saba Bank** ku ta den aguas di e Caribbean Netherlands pero ta parte di e zonanan maritimo di e Reino; e protekshon i gobernansa di esnan por influí tambe Curaçao via politika regional i akuerdo di gesthon. ([ResearchGate][8], [Marine Regions][9]) --- ## Sint Maarten (parte neerlandés) * **Reklemos generál**: E lado neerlandés di Sint Maarten ta tene un mar territorial standard te **12 milla**; su EEZ formal ta referí den mapas di EEZ pa Sint Maarten. ([Marine Regions][10], [Marine Regions][11]) * **Fronteranan ku Francia**: Sint Maarten ta parte di e ilolan ku ta compartí ku **Saint-Martin** (Franses). Pa e mar bòrdek logiko, habri akuerdo i mapas publiká pa Francia i Hulanda ku ta mustra limites maritimoi y baseline na e isla dividí; franka-neerlandés negoashiòn i kooperashon ta essencial pa manejamentu di e aguas ku ta ser compartí. ([maritimelimits.gouv.fr][12], [Ministry of Defence][3]) * **Uso praktiko**: Pa aktivitadnan di pesca, turismo marino (cruise, snorkeling), i regulashon di seguridad, e autoridatnan lokal y Reino coordina en basamentu di e leis i akuerdo aplikabel. ([Ministry of Defence][3], [United Nations][2]) --- ## Asuntu praktiko i aktuashon * **Eksplorashon i rekursos**: Detrás di e delimitashon a keda un interés praktiko — kontrol riba pesca, petróleo/gas potensial, protekshon di biodiversidat marino y regulashon di transit maritimo. E Reino a stablesé leis y dekretonan pa administrá e zonanan den accordo ku UNCLOS. ([United Nations][2], [Ministry of Defence][1]) * **Mapas y datos**: Pa ver mapas i coordenadan konkreto bo por konsultá **MarineRegions** (Flanders Marine Institute) of e publikashon oficial di govèrno Hulandes (Hydrography / Defense) ku tin fichanan riba maritime limits den Caribe. ([Marine Regions][5], [Ministry of Defence][3]) --- ## Fuentes selektá (pa komprondé i verifikashon) * Defensie.nl — *Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom* (overview di leis i delimitashon). ([Ministry of Defence][3]) * Flanders Marine Institute / MarineRegions — fichanan EEZ i territorial sea (Aruba, Curaçao, Sint Maarten). ([Marine Regions][5], [Marine Regions][10]) * UN / Decree on Exclusive Economic Zone — dokumentu legal riba EEZ (Reino). ([United Nations][2]) * US State Department / treaty references — notas riba tratado di delimitashon Nederland–Venezuela (1978). ([State Department][4]) * Research / Saba Bank summaries (biological importance inside Dutch Caribbean EEZ). ([ResearchGate][8]) Kier bo ku mi agrega mapas i coordenadan konkreto pa Aruba, Curaçao i Sint Maarten awor? [1]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries?utm_source=chatgpt.com "Maritime limits and boundaries | Hydrography" [2]: https://www.un.org/depts/los/LEGISLATIONANDTREATIES/PDFFILES/NLD_EEZ_decree2010.pdf?utm_source=chatgpt.com "Exclusive Economic Zone of the Part of the Kingdom" [3]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries/maritime-boundaries-of-the-caribbean-part-of-the-kingdom?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom" [4]: https://www.state.gov/wp-content/uploads/2019/12/LIS-105.pdf?utm_source=chatgpt.com "maritime boundaries: colombia – dominican republic and" [5]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26519&utm_source=chatgpt.com "Aruba · MRGID 26519" [6]: https://www.indexmundi.com/aruba/maritime_claims.html?utm_source=chatgpt.com "Aruba Maritime claims - Geography" [7]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26517&utm_source=chatgpt.com "Curaçao · MRGID 26517" [8]: https://www.researchgate.net/figure/Maritime-boundaries-ABC-islands-Appendix-1-from-Besluit-grenzen-exclusieve-economische_fig6_48185027?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries ABC islands (Appendix 1 from \"Besluit grenzen... | Download Scientific Diagram" [9]: https://www.marineregions.org/gazetteer.php?id=26517&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Curaçao) (EEZ)" [10]: https://marineregions.org/gazetteer.php/gazetteer.php?id=21803&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Sint-Maarten) (EEZ)" [11]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=21803&utm_source=chatgpt.com "Sint-Maarten · MRGID 21803" [12]: https://maritimelimits.gouv.fr/sites/default/files/2023-03/EN_St_Martin.pdf?utm_source=chatgpt.com "FRENCH MARITIME SPACES OF SAINT-MARTIN AND ..." -------------- ------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = LopedeVega.jpg | image2 = Quevedo (copia de Velázquez).jpg | image3 = Tirso de molina.jpg | image4 = Diego Rodríguez de Silva y Velázquez - Luis de Góngora y Argote - Google Art Project.jpg | caption1 = Lope de Vega | caption2 = Francisco de Quevedo | caption3 = Tirso de Molina | caption4 = Luis de Góngora | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} ----------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Cow & Calf | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | perrow = 2 |direction = |border = infobox |image1 = Pseudodiploria strigosa, colonia.jpg |caption1 = ''Pseudodiploria strigosa'' |image2 = Corals 4 Conch Reef 20230713.jpg |caption2 = ''Dichocoenia'' }} | pais = {{SXM}} | poblacion = | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} ---------------- ==Madeirezen in het Caribisch gebied== De term Madeirezen in het Caribisch gebied verwijst naar mensen van oorsprong afkomstig van de Portugese eilandengroep Madeira, die in de 19e eeuw naar het Caribisch gebied emigreerden. Ze vestigden zich onder meer in Guyana, Suriname, Trinidad, Curaçao, Aruba, Bonaire, Saint Vincent en Grenada. == Migratiegeschiedenis == Vanaf het midden van de 19e eeuw werden veel inwoners van Madeira geconfronteerd met armoede, hongersnood, werkloosheid en landbouwcrises, waaronder de ineenstorting van de wijnindustrie. De Portugese autoriteiten moedigden emigratie aan, en plantagehouders en koloniale ondernemingen in het Caribisch gebied waren op zoek naar goedkope arbeidskrachten. De eerste grote groep Madeirezen arriveerde in Brits-Guiana (het huidige Guyana) in 1835. Later volgden migratiestromen naar Trinidad, St. Lucia, Grenada, Jamaica, en in mindere mate naar Curaçao, Aruba en Bonaire, waar ze werkten op plantages, zoutvelden, in de detailhandel en in de opkomende industrie. == Integratie en identiteit == De Madeirezen brachten hun taal (Portugees en Madeirees dialect), katholieke geloof en culinaire tradities mee. Hun familienamen — zoals Pires, Teixeira, Gomes, Fernandes, Henriques en De Souza — zijn vandaag de dag nog terug te vinden in verschillende Caribische landen. In onder meer Aruba en Curaçao vormden ze hechte gemeenschappen en integreerden geleidelijk met andere bevolkingsgroepen. Er ontstonden ook gemengde huwelijken met mensen van Afrikaanse, inheemse of creoolse achtergrond. == Bijdragen == De Madeirezen en hun nakomelingen droegen bij aan de ontwikkeling van het Caribisch gebied op diverse vlakken: Landbouw – arbeid op plantages en kleine landbouwbedrijven Kleine handel – het openen van familiebedrijfjes en buurtwinkels Religie – betrokkenheid bij de katholieke kerk, bijvoorbeeld als catechisten of gemeenschapsleiders Eten & cultuur – bijdragen aan de lokale keuken met recepten zoals bacalhau-gerechten en honingtaart (bolo de mel) == Heden en erfgoed == In de hedendaagse Caribische samenlevingen is de Madeirese identiteit grotendeels opgegaan in de nationale identiteit. In Aruba en Curaçao zijn er nog steeds sporen terug te vinden in familienamen, kerkregisters en mondelinge overlevering. In Guyana en Trinidad bestaan organisaties die het Madeirese erfgoed behouden, zoals de Portuguese Association of Trinidad and Tobago. == Bronnen (aanbevolen voor Wikipedia)== *Edward A. Alpers – Portuguese migration in the Caribbean *Bonham C. Richardson – Caribbean Migrants: Environment and Human Survival *Archieven van de Madeira-emigratie, Funchal *National Archives of Guyana *Mondelinge geschiedenis van afstammelingen van Madeirezen op Aruba en Curaçao ---------------- == Bushiribana == Het „piratenkasteel", zoals eens een Essokaart van Aruba de ruïne van Bushiribana bij Boca Mahos heeft genoemd, werd gebouwd in 1874 als een goudwasserij. Van 1854 tot 1868 had Concessie de Jongh van Den Haag de beschikking over de goudvelden van Aruba. Maar deze heeft er niet hard gewerkt. Na 1867 ett wel iot 1872 was de concessie verleend aan Isola, Ricket & Co, New Vork, een Amerikaanse maatschappij dus. Zij werkte nog voïgens de primitieve methode: bij de mijnen zelf ter plaatste de stenen kapot slaan, ziften en wassen. Isola, merkwaardigerwijze bij de oude goudmijnwerkers alleen bekend als Isalo, werkte behalve op de reeds genoemde plaatsen Westpunt en omgeving van Rooi Fluit ook nog in de omgeving van Sero Cristal en bij Sero Moskita en Tres Cp.bez aan de noordoostkant van het eiland. In 1870 kwamen te Sero Moskita nog een paar goudmijnwerkers om het leven door het instorten van de mijn, namelijk Luis Rivero en Pedro Farro. Van 1872 tot 1881 was de goudconcessie verleend aan een Engelse maatschappij Aruba Island Goldmining Company, London, \ Deze maatschappij bouwde de goudwasserij van Bushiribana in 1874, waarbij de bekende Arubaanse metselaar Aiexander Donati met enkele Curacaose metselaars het romantische stenen gevaarte r>ptrok. Hijskranen van houten balken moesten de zware stenen op hun plaats bree{ gen. In deze fabriek ging men & stampmolens werken om de fijn te malen. Het Engelse personyj van deze maatschappij, dat voot groot gedeelte daar in de buurt v , de goudwasserij woonde, best" " volgens do herinnering van de °^ Arubaanse -------------- Sero Plat—also known as Ceru Plat or Seroe Plat—is a modest hill located in Aruba, outside the boundaries of Arikok National Park. It is situated near the town of Oranjestad, with coordinates approximately at 12°32′57″N, 69°59′37″W. The hill lies about 3.5 km north of Hooiberg, one of Aruba's most prominent landmarks .​ Mindat Mapcarta +1 Mindat +1 Sero Plat is characterized as a rounded elevation with a local relief of less than 300 meters . While it may not be among the tallest hills on the island, it contributes to the diverse topography of the region. The surrounding area includes other notable features such as Sero Cristal and the historic Bushiribana gold smelter, which are in close proximity to Sero Plat.​ Mindat Although Sero Plat is not within Arikok National Park, it adds to the varied landscape of Aruba and may be of interest to those exploring the island's natural features.​ --------- {{Databox}} '''Pago Pago''' ta {{Appendix}} [[:Kategoria:Oseania]] -------------- {{Variante|a}} {{Databox}} E '''Important Bird Area di Washikemba–Fontein–Onima''' ta un pida tereno di 5.959 hektar banda di e kosta nortost di e isla di [[Boneiru]] den [[Hulanda Karibense]]. El a wòrdu asigná komo un area importante di para dor di BirdLife International, debi ku e ta sostené poblashonnan di vários espesie di para menasá òf di alkanse restringí. E ta kontené tres reservorio di awa dushi i tambe mata seku i algun palu di fruta introdusí. Paranan pa kua e IBA a wòrdu identifiká ta inkluí paloma ku wowo desnudo, yerba merikano, stern di mas chikitu, amazona ku skouder hel, elaenia di Karibe i thrasher ku wowo perla. Menasanan potensial pa e sitio ta bini di trapamentu ilegal di e papagayonan, destrukshon di habitat dor di buriku i kabritunan salbahe, predashon dor di pushi salbahe, i disturbio humano di kolonianan di nèshi.<ref name=bli>{{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/washikemba--fontein--onima-bonaire-iba-bonaire-sint-eustatius-and-saba-(to-netherlands) |title=Washikemba-Fontein-Onima, Bonaire |author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 14 October 2020}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Paranan]] [[:Kategoria:Boneiru]] --------------- {{infobox luga den pais | variante = c | tipo = Siudat | nomber = Ginebra | pais = {{SUI}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = UN Building A Southern Lawn.jpg |caption1 = Palais des Nations |image2 = ReformationsdenkmalGenf1.jpg |caption2 = Monumento di Reformacion |image3 = Geneve 2005 001 Ork.ch.jpg |caption3 = Siudat ku Lago Ginebra }} | zoom = 5 }} {{Commonscat|Ginebra}} {{Appendix}} [[:Category:Siudadnan]] [[:Category:Suisa]] ----------- {{Infopais}} '''Islanan Seychelles'' [[:Category:Maroko]] ----------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = Redonda Day.JPG | image2 = Redonda west cliffs.JPG | image3 = Stone building on Redonda.JPG | caption1 = Bista riba Redonda for di [[Nevis]] ku [[Montserrat]] den fondo | caption2 = Barankanan den laman na banda west | caption3 = Kas riba Redona | caption_align = center | width1 = | width2 = | width3 = | total_width = 500 | direction = horizontal }} {{Commonscat}} {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Antigua y Barbuda]] ----------------------- {{Infopais}} '''South Georgia and the South Sandwich Islands''' ([[ingles]]: Falkland Islands, [[spaño]] (Islas) Malvinas òf Islas Falkland) (SGSSI) ta un teritorio ultramar britániko den e parti sur di [[Oseano Atlantiko]]. E ta un grupo di islanan remoto i inhóspito, konsistí di Georgia Sur i un kadena di islanan mas chikitu konosí komo e Islanan Sandwich Sur. South Georgia ta 165 kilometer largu i 35 kilometer largu i ta e isla di mas grandi den e teritorio. E islanan di South Sandwich ta keda mas o menos 700 kilometer (430 mi) sureste di South Georgia. E área total di e teritorio ta 3,903 km2.[1] 1] E islanan Falkland ta mas o menos 1,300 kilometer (810 mi) west for di su punto mas serka. E islanan di South Sandwich no tin habitante, i un poblashon no permanente chikitu ta biba na South Georgia.[ No tin buelo di pasahero ni ferry regular pa of for di e teritorio, maske bishitanan di crucero na South Georgia ta bira mas popular, cu varios mil bishitante tur zomer. Reino Uni a deklará su soberania riba Sur Georgia na 1775 i e Islanan Sur Sandwich na 1908. E teritorio di "South Georgia and the South Sandwich Islands" a ser formá na 1985;[3] anteriormente, e tabata goberná komo parti di e Dependensia di e Islanan Falkland. Argentina a reklamá Sur di Georgia na 1927 i a reklamá e Islanan Sur di Sandwich na 1938. E islanan ta forma un teritorio britániko ultramar, dependiente i no outónomo, ku ta kai bou [[Reino Uni]]. E ta pertenesé na un di e 17 teritorio riba e lista di [[Nashonnan Uni]] di teritorionan no outónomo bou di supervishon di e Komité di Dekolonisashon di Nashonnan Uni. Argentina ta reklamá e grupo di islanan, loke a kondusí na e Guera di Falkland na 1982 durante e término di [[Margaret Thatcher]] komo [[promé minister]] di Reino Uni. E dos islanan mas grandi ta Falkland Ost i Falkland West. E kapital di islanan Falkland ta [[Stanley]], establesé riba e isla Falkland Ost. E habitantenan di e islanan tin nashonalidat britániko i ta papia ingles. Nan ta haña nan entrada prinsipalmente for di peska i kuido di karné. {{Appendix}} [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] ------------------ '''King Edward Point''' (tambe konosí komo KEP) ta un stashon di investigashon permanente di British Antarctic Survey riba e isla di Georgia Sur i ta [[kapital]] di e teritorio di mas leu di Merka di Georgia Sur i e Islanan Sandwich Sur.[1] E ta situá den Cumberland East Bay riba e kosta noreste di e isla. 2] E asentamentu ta e kapital mas chikitu na mundu segun [[poblashon]]. {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] --------------------- {{Databox}} E '''Alpen''' ta un kadena di seru na [[Oropa]] ku ta ekstende for di e kosta [[Laman Mediteráneo|mediteráneo]] di [[Fransia|franses]] den sùitwest te e plano di Pannon den e parti ost. E superfisie di e serunan ta mas ku 200.000 km2. E Alpen ta parti di ocho estado: [[Austria]] (29%), [[Italia]] (27%), Fransia (21%), [[Suisa]] (13%), [[Alemania]] (5,8%), [[Slovenia]] (3,5%), [[Liechtenstein]] (0,08%) i [[Monaco]] (0,001%). Por bisa ku [[Hungria]] tambe ta pertenesé na esaki, ya ku e Seru di Odenburg na su frontera ta pertenesé na e serunan di Alpen. Den total tin mas o ménos 13 mion hende ta biba den henter e teritorio di Alpen. Solamente den e parti west di e serunan alpino tin kumbre di 4000 meter di altura. E kumbre di mas haltu ta Mont Blanc (4808 m) i ademas tin 82 otro kumbre ku un haltura riba 4000 m. E Alpen ta un kadena di montaña relativamente hóben, formá durante e orogenesia alpino den e periodo tersiario. Den e Alpen ta nase hopi riu grandi di Oropa, manera e Rhone, Rhin, Po i Inn. E Alpen ta forma un barera geográfiko importante den Oropa. For di prehistoria, e pasonan di Alpen ta forma un konekshon importante entre suit i nort di Oropa. Den [[siglo 21]] tambe un selekshon di pasonan di seru (i túnel) ta di importansia internashonal. [[Category:Oropa]] --------------- {{Databox}} '''Samoa Merikano''' ta un teritorio <gallery mode="nolines" widths="220" class="center"> Flag of Port Louis, Mauritius.svg|Bandera di Port Louis. Coat of arms of Port Louis, Mauritius.svg|Eskudo di Port Louis. </gallery> {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Mauritius]] ---------------------------- {{infobox luga den pais | variante =c | tipo = Kapital | pais = {{BHS}} }} '''Saint-Denis''' (na reuniones krioyo: Sin-Dni), ta e [[kapital]] atministrativo (''prefectura'') di e departamento i region ultramar di [[Réunion (isla)|Réunion]], den [[Oséano indio]]. E ta situá na e punto di mas nort di e [[isla]], serka di e boka di riu Saint-Denis. Saint-Denis ta e munisipio mas poblá den e departamentonan fransesnan den ultramar i e di diesnuebe mas poblá den henter [[Fransia]]. Segun senso di 2020, tabatin 315,080 habitante den e área metropolitano di Saint-Denis<ref name="AAV_pop">{{cite web |url=https://statistiques-locales.insee.fr/#c=indicator&i=pop_legales.popmun&s=2019&selcodgeo=9D1&t=A01&view=map13 |title=Statistiques locales - Saint-Denis : Aire d'attraction des villes 2020 - Population municipale 2020 |author=INSEE |author-link=INSEE |access-date=2023-01-14}}</ref>, di kua 153,001 tabata biba den e siudat di Saint-Denis mes y e resto na lugánan den bisinario manera La Possession, Sainte-Marie, Sainte-Suzanne, Saint-André, i Bras-Panon.<ref>[https://www.insee.fr/fr/statistiques/fichier/6683031/dep974.pdf Populations légales 2020: 974 La Réunion], INSEE</ref> {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Fransia]] -------------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =66396157|titulo=Antwerpen (stad)}} {{References}} }} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Belgika]] ------------------- {{Databox}} -------------------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. 7brvpt8ihmfr1rdgqu4iluh07guf4qg 186094 186093 2026-03-31T11:51:03Z Caribiana 8320 186094 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ To do: * Canada: New Brunswick - North West Territories - Prince Edward Island - * others: [[Islanan Seychelles]] - [[Isla San Andres]] - [[Isla Providencia]] - [[Islanan Turks & Caicos]] - ----------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Madeira | pais = {{PRT}} }} '''Madeira''' ta un isla [[Portugal|portugues]], i ta esun di mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740.7 km2 (286 mi kuadrá), inkluyendo e islanan chikitu di Agostinho, São Lourenço i Mole (nòrtwèst). Te ku 2021, Madeira tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e punta di un [[volkan]] di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos seis kilometer for di e fondo di [[Oséano Atlántiko]]. E volkan ta formá riba un ref tektóniko, ku ta kore di ost pa wèst,<ref>Geldemacher et al., 2000.</ref><ref>Ribeiro, 2001.</ref> riba e plachi afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno mas ku sinku mion aña pasá i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá.[3] Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku vayenan hundu i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di shinishi i fluho di lava.<ref name="GVP"/> Awe, Madeira ta konosí pa su relieve montañoso dramátiko, ku pikonan altu manera Pico Ruivo (1862 m) i Pico do Arieiro, i un sistema úniko di kanalnan di awa yamá ''levadas'', ku a wòrdu konstrui pa transporta awa for di e parti mas yudó di e isla pa e área mas seku. E klima subtropikal, ku temperatura moderá i hopi solo, ta kontribuí na su flora abundante i variá. Ekonómikamente, [[turismo]] ta e sektor prinsipal, huntu ku agrikultura (espesialmente banana i biña di Madeira) i servisionan finansiero. E isla ta tambe un destinashon popular pa hiking, naturalesa i rekreashon. {{Appendix}} [[:Kategoria: Portugal]] -- Madeira ta un isla portugés i e mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740,7 km², inkluyendo islote manera Ilhéu de Agostinho, Ilhéu de São Lourenço i Ilhéu Mole (nòrtwèst). Na 2021, e isla tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e parti emerhente di un volkan di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos 6 kilometer for di e fondo di Oséano Atlántiko. E volkan a forma riba un rif tektoniko ku ta kore di ost pa wèst, riba e plaka Afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno, mas ku sinku mion aña pasá, i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá. Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku valleinan profundo i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di ceniza i fluho di lava. -------- {{multiple image | width = 200 | align = right | direction = vertical | image1 =Khalk.jpg | caption1 = Kharg ku tanki di zeta i piernan pa tankero | image2 = Kharg oil loading terminal.jpg | caption2 = Mas di 90% di tur petroleo iraní ta wòrdu eksportá via Kharg. | caption_align = center }} -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Playa | nomber = Baya Beach | imagen = Baya Beach Curacao (213574239).jpeg | area = | densidad = | pais = {{CUW}} | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1180549145|titulo= Blue Bay, Curaçao}} {{References}} }} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = Sero | imagen = | descripcion = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} -------------- {{Multiple image | header_align = Center | header = '''Espesie den Yarari''' | align = right | image1 = Dauphins tâchetés de la réserve AGOA.jpg | image2 = Killerwhales jumping.jpg | image3 = Mother manatee and calf.jpg | caption1 = Dolfin ''Stenlla attenuata'' | caption2 = Bayena ''Orcinus orca'' | caption3 = Mamifero karibense ''Trichechus manatus'' | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} --------- {{Variante|c}} {{Infobox curpa di awa| variante= c | tipo_awa= Golfo | nomber_awa= | continente= | profundidad_averahe = | diepte= | hanchura_min= | hanchura_max= | largura = | imagen3 = | descripcion= }} {{Appendix}} {{Commonscat}} -------------- -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Region outónomo | nomber = Galicia | pais = {{ESP}} }} ----------- ## Marco legal i delimitashon * Den e **Caribe** e limites internashonalnan i maritimo ku ta regí pa e islanan di e Reino ta mayormente basá riba ley di Reino i tratado ku estado vecino (p.e. acuerdo ku Venezuela pa delimitá frontera maritima). E Gobierno Hulandes a publicá dokumentonan i dekretunan pa formalisa e limites (por ehempel, dekreet pa EEZ). ([Ministry of Defence][3], [State Department][4]) * Fontenan publiko ku kalkulá e limites (kòmá *Maritime Boundaries Geodatabase* di Flanders Marine Institute / MarineRegions) duna coordenadan i mapas ku ta mustra e zonanan 12-milla i e EEZ den e region. ([Marine Regions][5]) * Pa casonan unda islanan ta mas serka ku otro pais, delimitashon ta basá sovent riba **linia medianal** òf akuerdo bilateral (p.e. cu Venezuela 1978). ([State Department][4], [Marine Regions][5]) --- ## Aruba * **Reklemos generál**: Aruba ta claim e mar territorial te **12 milla náutiko**, tambe por existe un zona kontiguo i un EEZ te 200 milla segun derecho internashonal (UNCLOS) si no ta limitá pa fronteranan kontiguo. ([Index Mundi][6], [United Nations][2]) * **Delimitashon**: Aruba tin fronteranan maritimo resevabe ku paisnan kontiguo i nan a tuma parti di delimitashon ku tratadonan (p.e. e tratado di 1978 ku Venezuela ta relevante pa e region). Pa coordenadan i visualisashon, mapas publiko ku MarineRegions mostra e areas ku correspondé na Aruba. ([Marine Regions][5], [State Department][4]) * **Impakt praktiko**: Aruba, como dependensia del Reino, por administra rekursonan maritimo den su EEZ i regula pesca, eksplorashon i protekshon ambiental dento di e limites ku a keda stablesé. ([United Nations][2]) --- ## Curaçao * **Reklemos generál**: Curaçao tambe tin un **mar territorial de 12 milla** i un EEZ asigná den mapas y dekretonan publiko (loke ta reflehá den datanan geoespaciales disponibel). ([Marine Regions][7]) * **Fronteranan internacionais**: Curaçao a negoesia delimitashon maritimo ku Venezuela y akuerdo esaki ta tokante pa definí e límites suroeste i e posibelnan delimitashon na median line si ta necesario. ([State Department][4]) * **Ecosistema i Saba Bank**: Den e EEZ di Reino Hulandes den Caribe ta inkluí area biologicamente importantenan, manera **Saba Bank** ku ta den aguas di e Caribbean Netherlands pero ta parte di e zonanan maritimo di e Reino; e protekshon i gobernansa di esnan por influí tambe Curaçao via politika regional i akuerdo di gesthon. ([ResearchGate][8], [Marine Regions][9]) --- ## Sint Maarten (parte neerlandés) * **Reklemos generál**: E lado neerlandés di Sint Maarten ta tene un mar territorial standard te **12 milla**; su EEZ formal ta referí den mapas di EEZ pa Sint Maarten. ([Marine Regions][10], [Marine Regions][11]) * **Fronteranan ku Francia**: Sint Maarten ta parte di e ilolan ku ta compartí ku **Saint-Martin** (Franses). Pa e mar bòrdek logiko, habri akuerdo i mapas publiká pa Francia i Hulanda ku ta mustra limites maritimoi y baseline na e isla dividí; franka-neerlandés negoashiòn i kooperashon ta essencial pa manejamentu di e aguas ku ta ser compartí. ([maritimelimits.gouv.fr][12], [Ministry of Defence][3]) * **Uso praktiko**: Pa aktivitadnan di pesca, turismo marino (cruise, snorkeling), i regulashon di seguridad, e autoridatnan lokal y Reino coordina en basamentu di e leis i akuerdo aplikabel. ([Ministry of Defence][3], [United Nations][2]) --- ## Asuntu praktiko i aktuashon * **Eksplorashon i rekursos**: Detrás di e delimitashon a keda un interés praktiko — kontrol riba pesca, petróleo/gas potensial, protekshon di biodiversidat marino y regulashon di transit maritimo. E Reino a stablesé leis y dekretonan pa administrá e zonanan den accordo ku UNCLOS. ([United Nations][2], [Ministry of Defence][1]) * **Mapas y datos**: Pa ver mapas i coordenadan konkreto bo por konsultá **MarineRegions** (Flanders Marine Institute) of e publikashon oficial di govèrno Hulandes (Hydrography / Defense) ku tin fichanan riba maritime limits den Caribe. ([Marine Regions][5], [Ministry of Defence][3]) --- ## Fuentes selektá (pa komprondé i verifikashon) * Defensie.nl — *Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom* (overview di leis i delimitashon). ([Ministry of Defence][3]) * Flanders Marine Institute / MarineRegions — fichanan EEZ i territorial sea (Aruba, Curaçao, Sint Maarten). ([Marine Regions][5], [Marine Regions][10]) * UN / Decree on Exclusive Economic Zone — dokumentu legal riba EEZ (Reino). ([United Nations][2]) * US State Department / treaty references — notas riba tratado di delimitashon Nederland–Venezuela (1978). ([State Department][4]) * Research / Saba Bank summaries (biological importance inside Dutch Caribbean EEZ). ([ResearchGate][8]) Kier bo ku mi agrega mapas i coordenadan konkreto pa Aruba, Curaçao i Sint Maarten awor? [1]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries?utm_source=chatgpt.com "Maritime limits and boundaries | Hydrography" [2]: https://www.un.org/depts/los/LEGISLATIONANDTREATIES/PDFFILES/NLD_EEZ_decree2010.pdf?utm_source=chatgpt.com "Exclusive Economic Zone of the Part of the Kingdom" [3]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries/maritime-boundaries-of-the-caribbean-part-of-the-kingdom?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom" [4]: https://www.state.gov/wp-content/uploads/2019/12/LIS-105.pdf?utm_source=chatgpt.com "maritime boundaries: colombia – dominican republic and" [5]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26519&utm_source=chatgpt.com "Aruba · MRGID 26519" [6]: https://www.indexmundi.com/aruba/maritime_claims.html?utm_source=chatgpt.com "Aruba Maritime claims - Geography" [7]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26517&utm_source=chatgpt.com "Curaçao · MRGID 26517" [8]: https://www.researchgate.net/figure/Maritime-boundaries-ABC-islands-Appendix-1-from-Besluit-grenzen-exclusieve-economische_fig6_48185027?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries ABC islands (Appendix 1 from \"Besluit grenzen... | Download Scientific Diagram" [9]: https://www.marineregions.org/gazetteer.php?id=26517&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Curaçao) (EEZ)" [10]: https://marineregions.org/gazetteer.php/gazetteer.php?id=21803&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Sint-Maarten) (EEZ)" [11]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=21803&utm_source=chatgpt.com "Sint-Maarten · MRGID 21803" [12]: https://maritimelimits.gouv.fr/sites/default/files/2023-03/EN_St_Martin.pdf?utm_source=chatgpt.com "FRENCH MARITIME SPACES OF SAINT-MARTIN AND ..." -------------- ------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = LopedeVega.jpg | image2 = Quevedo (copia de Velázquez).jpg | image3 = Tirso de molina.jpg | image4 = Diego Rodríguez de Silva y Velázquez - Luis de Góngora y Argote - Google Art Project.jpg | caption1 = Lope de Vega | caption2 = Francisco de Quevedo | caption3 = Tirso de Molina | caption4 = Luis de Góngora | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} ----------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Cow & Calf | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | perrow = 2 |direction = |border = infobox |image1 = Pseudodiploria strigosa, colonia.jpg |caption1 = ''Pseudodiploria strigosa'' |image2 = Corals 4 Conch Reef 20230713.jpg |caption2 = ''Dichocoenia'' }} | pais = {{SXM}} | poblacion = | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} ---------------- ==Madeirezen in het Caribisch gebied== De term Madeirezen in het Caribisch gebied verwijst naar mensen van oorsprong afkomstig van de Portugese eilandengroep Madeira, die in de 19e eeuw naar het Caribisch gebied emigreerden. Ze vestigden zich onder meer in Guyana, Suriname, Trinidad, Curaçao, Aruba, Bonaire, Saint Vincent en Grenada. == Migratiegeschiedenis == Vanaf het midden van de 19e eeuw werden veel inwoners van Madeira geconfronteerd met armoede, hongersnood, werkloosheid en landbouwcrises, waaronder de ineenstorting van de wijnindustrie. De Portugese autoriteiten moedigden emigratie aan, en plantagehouders en koloniale ondernemingen in het Caribisch gebied waren op zoek naar goedkope arbeidskrachten. De eerste grote groep Madeirezen arriveerde in Brits-Guiana (het huidige Guyana) in 1835. Later volgden migratiestromen naar Trinidad, St. Lucia, Grenada, Jamaica, en in mindere mate naar Curaçao, Aruba en Bonaire, waar ze werkten op plantages, zoutvelden, in de detailhandel en in de opkomende industrie. == Integratie en identiteit == De Madeirezen brachten hun taal (Portugees en Madeirees dialect), katholieke geloof en culinaire tradities mee. Hun familienamen — zoals Pires, Teixeira, Gomes, Fernandes, Henriques en De Souza — zijn vandaag de dag nog terug te vinden in verschillende Caribische landen. In onder meer Aruba en Curaçao vormden ze hechte gemeenschappen en integreerden geleidelijk met andere bevolkingsgroepen. Er ontstonden ook gemengde huwelijken met mensen van Afrikaanse, inheemse of creoolse achtergrond. == Bijdragen == De Madeirezen en hun nakomelingen droegen bij aan de ontwikkeling van het Caribisch gebied op diverse vlakken: Landbouw – arbeid op plantages en kleine landbouwbedrijven Kleine handel – het openen van familiebedrijfjes en buurtwinkels Religie – betrokkenheid bij de katholieke kerk, bijvoorbeeld als catechisten of gemeenschapsleiders Eten & cultuur – bijdragen aan de lokale keuken met recepten zoals bacalhau-gerechten en honingtaart (bolo de mel) == Heden en erfgoed == In de hedendaagse Caribische samenlevingen is de Madeirese identiteit grotendeels opgegaan in de nationale identiteit. In Aruba en Curaçao zijn er nog steeds sporen terug te vinden in familienamen, kerkregisters en mondelinge overlevering. In Guyana en Trinidad bestaan organisaties die het Madeirese erfgoed behouden, zoals de Portuguese Association of Trinidad and Tobago. == Bronnen (aanbevolen voor Wikipedia)== *Edward A. Alpers – Portuguese migration in the Caribbean *Bonham C. Richardson – Caribbean Migrants: Environment and Human Survival *Archieven van de Madeira-emigratie, Funchal *National Archives of Guyana *Mondelinge geschiedenis van afstammelingen van Madeirezen op Aruba en Curaçao ---------------- == Bushiribana == Het „piratenkasteel", zoals eens een Essokaart van Aruba de ruïne van Bushiribana bij Boca Mahos heeft genoemd, werd gebouwd in 1874 als een goudwasserij. Van 1854 tot 1868 had Concessie de Jongh van Den Haag de beschikking over de goudvelden van Aruba. Maar deze heeft er niet hard gewerkt. Na 1867 ett wel iot 1872 was de concessie verleend aan Isola, Ricket & Co, New Vork, een Amerikaanse maatschappij dus. Zij werkte nog voïgens de primitieve methode: bij de mijnen zelf ter plaatste de stenen kapot slaan, ziften en wassen. Isola, merkwaardigerwijze bij de oude goudmijnwerkers alleen bekend als Isalo, werkte behalve op de reeds genoemde plaatsen Westpunt en omgeving van Rooi Fluit ook nog in de omgeving van Sero Cristal en bij Sero Moskita en Tres Cp.bez aan de noordoostkant van het eiland. In 1870 kwamen te Sero Moskita nog een paar goudmijnwerkers om het leven door het instorten van de mijn, namelijk Luis Rivero en Pedro Farro. Van 1872 tot 1881 was de goudconcessie verleend aan een Engelse maatschappij Aruba Island Goldmining Company, London, \ Deze maatschappij bouwde de goudwasserij van Bushiribana in 1874, waarbij de bekende Arubaanse metselaar Aiexander Donati met enkele Curacaose metselaars het romantische stenen gevaarte r>ptrok. Hijskranen van houten balken moesten de zware stenen op hun plaats bree{ gen. In deze fabriek ging men & stampmolens werken om de fijn te malen. Het Engelse personyj van deze maatschappij, dat voot groot gedeelte daar in de buurt v , de goudwasserij woonde, best" " volgens do herinnering van de °^ Arubaanse -------------- Sero Plat—also known as Ceru Plat or Seroe Plat—is a modest hill located in Aruba, outside the boundaries of Arikok National Park. It is situated near the town of Oranjestad, with coordinates approximately at 12°32′57″N, 69°59′37″W. The hill lies about 3.5 km north of Hooiberg, one of Aruba's most prominent landmarks .​ Mindat Mapcarta +1 Mindat +1 Sero Plat is characterized as a rounded elevation with a local relief of less than 300 meters . While it may not be among the tallest hills on the island, it contributes to the diverse topography of the region. The surrounding area includes other notable features such as Sero Cristal and the historic Bushiribana gold smelter, which are in close proximity to Sero Plat.​ Mindat Although Sero Plat is not within Arikok National Park, it adds to the varied landscape of Aruba and may be of interest to those exploring the island's natural features.​ --------- {{Databox}} '''Pago Pago''' ta {{Appendix}} [[:Kategoria:Oseania]] -------------- {{Variante|a}} {{Databox}} E '''Important Bird Area di Washikemba–Fontein–Onima''' ta un pida tereno di 5.959 hektar banda di e kosta nortost di e isla di [[Boneiru]] den [[Hulanda Karibense]]. El a wòrdu asigná komo un area importante di para dor di BirdLife International, debi ku e ta sostené poblashonnan di vários espesie di para menasá òf di alkanse restringí. E ta kontené tres reservorio di awa dushi i tambe mata seku i algun palu di fruta introdusí. Paranan pa kua e IBA a wòrdu identifiká ta inkluí paloma ku wowo desnudo, yerba merikano, stern di mas chikitu, amazona ku skouder hel, elaenia di Karibe i thrasher ku wowo perla. Menasanan potensial pa e sitio ta bini di trapamentu ilegal di e papagayonan, destrukshon di habitat dor di buriku i kabritunan salbahe, predashon dor di pushi salbahe, i disturbio humano di kolonianan di nèshi.<ref name=bli>{{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/washikemba--fontein--onima-bonaire-iba-bonaire-sint-eustatius-and-saba-(to-netherlands) |title=Washikemba-Fontein-Onima, Bonaire |author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 14 October 2020}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Paranan]] [[:Kategoria:Boneiru]] --------------- {{infobox luga den pais | variante = c | tipo = Siudat | nomber = Ginebra | pais = {{SUI}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = UN Building A Southern Lawn.jpg |caption1 = Palais des Nations |image2 = ReformationsdenkmalGenf1.jpg |caption2 = Monumento di Reformacion |image3 = Geneve 2005 001 Ork.ch.jpg |caption3 = Siudat ku Lago Ginebra }} | zoom = 5 }} {{Commonscat|Ginebra}} {{Appendix}} [[:Category:Siudadnan]] [[:Category:Suisa]] ----------- {{Infopais}} '''Islanan Seychelles'' [[:Category:Maroko]] ----------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = Redonda Day.JPG | image2 = Redonda west cliffs.JPG | image3 = Stone building on Redonda.JPG | caption1 = Bista riba Redonda for di [[Nevis]] ku [[Montserrat]] den fondo | caption2 = Barankanan den laman na banda west | caption3 = Kas riba Redona | caption_align = center | width1 = | width2 = | width3 = | total_width = 500 | direction = horizontal }} {{Commonscat}} {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Antigua y Barbuda]] ----------------------- {{Infopais}} '''South Georgia and the South Sandwich Islands''' ([[ingles]]: Falkland Islands, [[spaño]] (Islas) Malvinas òf Islas Falkland) (SGSSI) ta un teritorio ultramar britániko den e parti sur di [[Oseano Atlantiko]]. E ta un grupo di islanan remoto i inhóspito, konsistí di Georgia Sur i un kadena di islanan mas chikitu konosí komo e Islanan Sandwich Sur. South Georgia ta 165 kilometer largu i 35 kilometer largu i ta e isla di mas grandi den e teritorio. E islanan di South Sandwich ta keda mas o menos 700 kilometer (430 mi) sureste di South Georgia. E área total di e teritorio ta 3,903 km2.[1] 1] E islanan Falkland ta mas o menos 1,300 kilometer (810 mi) west for di su punto mas serka. E islanan di South Sandwich no tin habitante, i un poblashon no permanente chikitu ta biba na South Georgia.[ No tin buelo di pasahero ni ferry regular pa of for di e teritorio, maske bishitanan di crucero na South Georgia ta bira mas popular, cu varios mil bishitante tur zomer. Reino Uni a deklará su soberania riba Sur Georgia na 1775 i e Islanan Sur Sandwich na 1908. E teritorio di "South Georgia and the South Sandwich Islands" a ser formá na 1985;[3] anteriormente, e tabata goberná komo parti di e Dependensia di e Islanan Falkland. Argentina a reklamá Sur di Georgia na 1927 i a reklamá e Islanan Sur di Sandwich na 1938. E islanan ta forma un teritorio britániko ultramar, dependiente i no outónomo, ku ta kai bou [[Reino Uni]]. E ta pertenesé na un di e 17 teritorio riba e lista di [[Nashonnan Uni]] di teritorionan no outónomo bou di supervishon di e Komité di Dekolonisashon di Nashonnan Uni. Argentina ta reklamá e grupo di islanan, loke a kondusí na e Guera di Falkland na 1982 durante e término di [[Margaret Thatcher]] komo [[promé minister]] di Reino Uni. E dos islanan mas grandi ta Falkland Ost i Falkland West. E kapital di islanan Falkland ta [[Stanley]], establesé riba e isla Falkland Ost. E habitantenan di e islanan tin nashonalidat britániko i ta papia ingles. Nan ta haña nan entrada prinsipalmente for di peska i kuido di karné. {{Appendix}} [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] ------------------ '''King Edward Point''' (tambe konosí komo KEP) ta un stashon di investigashon permanente di British Antarctic Survey riba e isla di Georgia Sur i ta [[kapital]] di e teritorio di mas leu di Merka di Georgia Sur i e Islanan Sandwich Sur.[1] E ta situá den Cumberland East Bay riba e kosta noreste di e isla. 2] E asentamentu ta e kapital mas chikitu na mundu segun [[poblashon]]. {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] --------------------- {{Databox}} E '''Alpen''' ta un kadena di seru na [[Oropa]] ku ta ekstende for di e kosta [[Laman Mediteráneo|mediteráneo]] di [[Fransia|franses]] den sùitwest te e plano di Pannon den e parti ost. E superfisie di e serunan ta mas ku 200.000 km2. E Alpen ta parti di ocho estado: [[Austria]] (29%), [[Italia]] (27%), Fransia (21%), [[Suisa]] (13%), [[Alemania]] (5,8%), [[Slovenia]] (3,5%), [[Liechtenstein]] (0,08%) i [[Monaco]] (0,001%). Por bisa ku [[Hungria]] tambe ta pertenesé na esaki, ya ku e Seru di Odenburg na su frontera ta pertenesé na e serunan di Alpen. Den total tin mas o ménos 13 mion hende ta biba den henter e teritorio di Alpen. Solamente den e parti west di e serunan alpino tin kumbre di 4000 meter di altura. E kumbre di mas haltu ta Mont Blanc (4808 m) i ademas tin 82 otro kumbre ku un haltura riba 4000 m. E Alpen ta un kadena di montaña relativamente hóben, formá durante e orogenesia alpino den e periodo tersiario. Den e Alpen ta nase hopi riu grandi di Oropa, manera e Rhone, Rhin, Po i Inn. E Alpen ta forma un barera geográfiko importante den Oropa. For di prehistoria, e pasonan di Alpen ta forma un konekshon importante entre suit i nort di Oropa. Den [[siglo 21]] tambe un selekshon di pasonan di seru (i túnel) ta di importansia internashonal. [[Category:Oropa]] --------------- {{Databox}} '''Samoa Merikano''' ta un teritorio <gallery mode="nolines" widths="220" class="center"> Flag of Port Louis, Mauritius.svg|Bandera di Port Louis. Coat of arms of Port Louis, Mauritius.svg|Eskudo di Port Louis. </gallery> {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Mauritius]] ---------------------------- {{infobox luga den pais | variante =c | tipo = Kapital | pais = {{BHS}} }} '''Saint-Denis''' (na reuniones krioyo: Sin-Dni), ta e [[kapital]] atministrativo (''prefectura'') di e departamento i region ultramar di [[Réunion (isla)|Réunion]], den [[Oséano indio]]. E ta situá na e punto di mas nort di e [[isla]], serka di e boka di riu Saint-Denis. Saint-Denis ta e munisipio mas poblá den e departamentonan fransesnan den ultramar i e di diesnuebe mas poblá den henter [[Fransia]]. Segun senso di 2020, tabatin 315,080 habitante den e área metropolitano di Saint-Denis<ref name="AAV_pop">{{cite web |url=https://statistiques-locales.insee.fr/#c=indicator&i=pop_legales.popmun&s=2019&selcodgeo=9D1&t=A01&view=map13 |title=Statistiques locales - Saint-Denis : Aire d'attraction des villes 2020 - Population municipale 2020 |author=INSEE |author-link=INSEE |access-date=2023-01-14}}</ref>, di kua 153,001 tabata biba den e siudat di Saint-Denis mes y e resto na lugánan den bisinario manera La Possession, Sainte-Marie, Sainte-Suzanne, Saint-André, i Bras-Panon.<ref>[https://www.insee.fr/fr/statistiques/fichier/6683031/dep974.pdf Populations légales 2020: 974 La Réunion], INSEE</ref> {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Fransia]] -------------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =66396157|titulo=Antwerpen (stad)}} {{References}} }} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Belgika]] ------------------- {{Databox}} -------------------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. 784s5u1namjz3hu1kkpzh094wxs35os 186095 186094 2026-03-31T11:52:37Z Caribiana 8320 186095 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ To do: * Canada: New Brunswick - North West Territories - Prince Edward Island - * others: [[Islanan Seychelles]] - [[Isla San Andres]] - [[Isla Providencia]] - [[Islanan Turks & Caicos]] - ----------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Madeira | pais = {{PRT}} }} '''Madeira''' ta un isla [[Portugal|portugues]], i ta esun di mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740.7 km2 (286 mi kuadrá), inkluyendo e islanan chikitu di Agostinho, São Lourenço i Mole (nòrtwèst). Te ku 2021, Madeira tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e punta di un [[volkan]] di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos seis kilometer for di e fondo di [[Oséano Atlántiko]]. E volkan ta formá riba un ref tektóniko, ku ta kore di ost pa wèst,<ref>Geldemacher et al., 2000.</ref><ref>Ribeiro, 2001.</ref> riba e plachi afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno mas ku sinku mion aña pasá i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá. Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku vayenan hundu i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di shinishi i fluho di lava.<ref name="GVP"/> Awe, Madeira ta konosí pa su relieve montañoso dramátiko, ku pikonan altu manera Pico Ruivo (1862 m) i Pico do Arieiro, i un sistema úniko di kanalnan di awa yamá ''levadas'', ku a wòrdu konstrui pa transporta awa for di e parti mas yudó di e isla pa e área mas seku. E klima subtropikal, ku temperatura moderá i hopi solo, ta kontribuí na su flora abundante i variá. Ekonómikamente, [[turismo]] ta e sektor prinsipal, huntu ku agrikultura (espesialmente banana i biña di Madeira) i servisionan finansiero. E isla ta tambe un destinashon popular pa hiking, naturalesa i rekreashon. {{Appendix}} [[:Kategoria: Portugal]] -- Madeira ta un isla portugés i e mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740,7 km², inkluyendo islote manera Ilhéu de Agostinho, Ilhéu de São Lourenço i Ilhéu Mole (nòrtwèst). Na 2021, e isla tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e parti emerhente di un volkan di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos 6 kilometer for di e fondo di Oséano Atlántiko. E volkan a forma riba un rif tektoniko ku ta kore di ost pa wèst, riba e plaka Afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno, mas ku sinku mion aña pasá, i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá. Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku valleinan profundo i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di ceniza i fluho di lava. -------- {{multiple image | width = 200 | align = right | direction = vertical | image1 =Khalk.jpg | caption1 = Kharg ku tanki di zeta i piernan pa tankero | image2 = Kharg oil loading terminal.jpg | caption2 = Mas di 90% di tur petroleo iraní ta wòrdu eksportá via Kharg. | caption_align = center }} -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Playa | nomber = Baya Beach | imagen = Baya Beach Curacao (213574239).jpeg | area = | densidad = | pais = {{CUW}} | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1180549145|titulo= Blue Bay, Curaçao}} {{References}} }} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = Sero | imagen = | descripcion = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} -------------- {{Multiple image | header_align = Center | header = '''Espesie den Yarari''' | align = right | image1 = Dauphins tâchetés de la réserve AGOA.jpg | image2 = Killerwhales jumping.jpg | image3 = Mother manatee and calf.jpg | caption1 = Dolfin ''Stenlla attenuata'' | caption2 = Bayena ''Orcinus orca'' | caption3 = Mamifero karibense ''Trichechus manatus'' | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} --------- {{Variante|c}} {{Infobox curpa di awa| variante= c | tipo_awa= Golfo | nomber_awa= | continente= | profundidad_averahe = | diepte= | hanchura_min= | hanchura_max= | largura = | imagen3 = | descripcion= }} {{Appendix}} {{Commonscat}} -------------- -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Region outónomo | nomber = Galicia | pais = {{ESP}} }} ----------- ## Marco legal i delimitashon * Den e **Caribe** e limites internashonalnan i maritimo ku ta regí pa e islanan di e Reino ta mayormente basá riba ley di Reino i tratado ku estado vecino (p.e. acuerdo ku Venezuela pa delimitá frontera maritima). E Gobierno Hulandes a publicá dokumentonan i dekretunan pa formalisa e limites (por ehempel, dekreet pa EEZ). ([Ministry of Defence][3], [State Department][4]) * Fontenan publiko ku kalkulá e limites (kòmá *Maritime Boundaries Geodatabase* di Flanders Marine Institute / MarineRegions) duna coordenadan i mapas ku ta mustra e zonanan 12-milla i e EEZ den e region. ([Marine Regions][5]) * Pa casonan unda islanan ta mas serka ku otro pais, delimitashon ta basá sovent riba **linia medianal** òf akuerdo bilateral (p.e. cu Venezuela 1978). ([State Department][4], [Marine Regions][5]) --- ## Aruba * **Reklemos generál**: Aruba ta claim e mar territorial te **12 milla náutiko**, tambe por existe un zona kontiguo i un EEZ te 200 milla segun derecho internashonal (UNCLOS) si no ta limitá pa fronteranan kontiguo. ([Index Mundi][6], [United Nations][2]) * **Delimitashon**: Aruba tin fronteranan maritimo resevabe ku paisnan kontiguo i nan a tuma parti di delimitashon ku tratadonan (p.e. e tratado di 1978 ku Venezuela ta relevante pa e region). Pa coordenadan i visualisashon, mapas publiko ku MarineRegions mostra e areas ku correspondé na Aruba. ([Marine Regions][5], [State Department][4]) * **Impakt praktiko**: Aruba, como dependensia del Reino, por administra rekursonan maritimo den su EEZ i regula pesca, eksplorashon i protekshon ambiental dento di e limites ku a keda stablesé. ([United Nations][2]) --- ## Curaçao * **Reklemos generál**: Curaçao tambe tin un **mar territorial de 12 milla** i un EEZ asigná den mapas y dekretonan publiko (loke ta reflehá den datanan geoespaciales disponibel). ([Marine Regions][7]) * **Fronteranan internacionais**: Curaçao a negoesia delimitashon maritimo ku Venezuela y akuerdo esaki ta tokante pa definí e límites suroeste i e posibelnan delimitashon na median line si ta necesario. ([State Department][4]) * **Ecosistema i Saba Bank**: Den e EEZ di Reino Hulandes den Caribe ta inkluí area biologicamente importantenan, manera **Saba Bank** ku ta den aguas di e Caribbean Netherlands pero ta parte di e zonanan maritimo di e Reino; e protekshon i gobernansa di esnan por influí tambe Curaçao via politika regional i akuerdo di gesthon. ([ResearchGate][8], [Marine Regions][9]) --- ## Sint Maarten (parte neerlandés) * **Reklemos generál**: E lado neerlandés di Sint Maarten ta tene un mar territorial standard te **12 milla**; su EEZ formal ta referí den mapas di EEZ pa Sint Maarten. ([Marine Regions][10], [Marine Regions][11]) * **Fronteranan ku Francia**: Sint Maarten ta parte di e ilolan ku ta compartí ku **Saint-Martin** (Franses). Pa e mar bòrdek logiko, habri akuerdo i mapas publiká pa Francia i Hulanda ku ta mustra limites maritimoi y baseline na e isla dividí; franka-neerlandés negoashiòn i kooperashon ta essencial pa manejamentu di e aguas ku ta ser compartí. ([maritimelimits.gouv.fr][12], [Ministry of Defence][3]) * **Uso praktiko**: Pa aktivitadnan di pesca, turismo marino (cruise, snorkeling), i regulashon di seguridad, e autoridatnan lokal y Reino coordina en basamentu di e leis i akuerdo aplikabel. ([Ministry of Defence][3], [United Nations][2]) --- ## Asuntu praktiko i aktuashon * **Eksplorashon i rekursos**: Detrás di e delimitashon a keda un interés praktiko — kontrol riba pesca, petróleo/gas potensial, protekshon di biodiversidat marino y regulashon di transit maritimo. E Reino a stablesé leis y dekretonan pa administrá e zonanan den accordo ku UNCLOS. ([United Nations][2], [Ministry of Defence][1]) * **Mapas y datos**: Pa ver mapas i coordenadan konkreto bo por konsultá **MarineRegions** (Flanders Marine Institute) of e publikashon oficial di govèrno Hulandes (Hydrography / Defense) ku tin fichanan riba maritime limits den Caribe. ([Marine Regions][5], [Ministry of Defence][3]) --- ## Fuentes selektá (pa komprondé i verifikashon) * Defensie.nl — *Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom* (overview di leis i delimitashon). ([Ministry of Defence][3]) * Flanders Marine Institute / MarineRegions — fichanan EEZ i territorial sea (Aruba, Curaçao, Sint Maarten). ([Marine Regions][5], [Marine Regions][10]) * UN / Decree on Exclusive Economic Zone — dokumentu legal riba EEZ (Reino). ([United Nations][2]) * US State Department / treaty references — notas riba tratado di delimitashon Nederland–Venezuela (1978). ([State Department][4]) * Research / Saba Bank summaries (biological importance inside Dutch Caribbean EEZ). ([ResearchGate][8]) Kier bo ku mi agrega mapas i coordenadan konkreto pa Aruba, Curaçao i Sint Maarten awor? [1]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries?utm_source=chatgpt.com "Maritime limits and boundaries | Hydrography" [2]: https://www.un.org/depts/los/LEGISLATIONANDTREATIES/PDFFILES/NLD_EEZ_decree2010.pdf?utm_source=chatgpt.com "Exclusive Economic Zone of the Part of the Kingdom" [3]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries/maritime-boundaries-of-the-caribbean-part-of-the-kingdom?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom" [4]: https://www.state.gov/wp-content/uploads/2019/12/LIS-105.pdf?utm_source=chatgpt.com "maritime boundaries: colombia – dominican republic and" [5]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26519&utm_source=chatgpt.com "Aruba · MRGID 26519" [6]: https://www.indexmundi.com/aruba/maritime_claims.html?utm_source=chatgpt.com "Aruba Maritime claims - Geography" [7]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26517&utm_source=chatgpt.com "Curaçao · MRGID 26517" [8]: https://www.researchgate.net/figure/Maritime-boundaries-ABC-islands-Appendix-1-from-Besluit-grenzen-exclusieve-economische_fig6_48185027?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries ABC islands (Appendix 1 from \"Besluit grenzen... | Download Scientific Diagram" [9]: https://www.marineregions.org/gazetteer.php?id=26517&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Curaçao) (EEZ)" [10]: https://marineregions.org/gazetteer.php/gazetteer.php?id=21803&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Sint-Maarten) (EEZ)" [11]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=21803&utm_source=chatgpt.com "Sint-Maarten · MRGID 21803" [12]: https://maritimelimits.gouv.fr/sites/default/files/2023-03/EN_St_Martin.pdf?utm_source=chatgpt.com "FRENCH MARITIME SPACES OF SAINT-MARTIN AND ..." -------------- ------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = LopedeVega.jpg | image2 = Quevedo (copia de Velázquez).jpg | image3 = Tirso de molina.jpg | image4 = Diego Rodríguez de Silva y Velázquez - Luis de Góngora y Argote - Google Art Project.jpg | caption1 = Lope de Vega | caption2 = Francisco de Quevedo | caption3 = Tirso de Molina | caption4 = Luis de Góngora | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} ----------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Cow & Calf | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | perrow = 2 |direction = |border = infobox |image1 = Pseudodiploria strigosa, colonia.jpg |caption1 = ''Pseudodiploria strigosa'' |image2 = Corals 4 Conch Reef 20230713.jpg |caption2 = ''Dichocoenia'' }} | pais = {{SXM}} | poblacion = | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} ---------------- ==Madeirezen in het Caribisch gebied== De term Madeirezen in het Caribisch gebied verwijst naar mensen van oorsprong afkomstig van de Portugese eilandengroep Madeira, die in de 19e eeuw naar het Caribisch gebied emigreerden. Ze vestigden zich onder meer in Guyana, Suriname, Trinidad, Curaçao, Aruba, Bonaire, Saint Vincent en Grenada. == Migratiegeschiedenis == Vanaf het midden van de 19e eeuw werden veel inwoners van Madeira geconfronteerd met armoede, hongersnood, werkloosheid en landbouwcrises, waaronder de ineenstorting van de wijnindustrie. De Portugese autoriteiten moedigden emigratie aan, en plantagehouders en koloniale ondernemingen in het Caribisch gebied waren op zoek naar goedkope arbeidskrachten. De eerste grote groep Madeirezen arriveerde in Brits-Guiana (het huidige Guyana) in 1835. Later volgden migratiestromen naar Trinidad, St. Lucia, Grenada, Jamaica, en in mindere mate naar Curaçao, Aruba en Bonaire, waar ze werkten op plantages, zoutvelden, in de detailhandel en in de opkomende industrie. == Integratie en identiteit == De Madeirezen brachten hun taal (Portugees en Madeirees dialect), katholieke geloof en culinaire tradities mee. Hun familienamen — zoals Pires, Teixeira, Gomes, Fernandes, Henriques en De Souza — zijn vandaag de dag nog terug te vinden in verschillende Caribische landen. In onder meer Aruba en Curaçao vormden ze hechte gemeenschappen en integreerden geleidelijk met andere bevolkingsgroepen. Er ontstonden ook gemengde huwelijken met mensen van Afrikaanse, inheemse of creoolse achtergrond. == Bijdragen == De Madeirezen en hun nakomelingen droegen bij aan de ontwikkeling van het Caribisch gebied op diverse vlakken: Landbouw – arbeid op plantages en kleine landbouwbedrijven Kleine handel – het openen van familiebedrijfjes en buurtwinkels Religie – betrokkenheid bij de katholieke kerk, bijvoorbeeld als catechisten of gemeenschapsleiders Eten & cultuur – bijdragen aan de lokale keuken met recepten zoals bacalhau-gerechten en honingtaart (bolo de mel) == Heden en erfgoed == In de hedendaagse Caribische samenlevingen is de Madeirese identiteit grotendeels opgegaan in de nationale identiteit. In Aruba en Curaçao zijn er nog steeds sporen terug te vinden in familienamen, kerkregisters en mondelinge overlevering. In Guyana en Trinidad bestaan organisaties die het Madeirese erfgoed behouden, zoals de Portuguese Association of Trinidad and Tobago. == Bronnen (aanbevolen voor Wikipedia)== *Edward A. Alpers – Portuguese migration in the Caribbean *Bonham C. Richardson – Caribbean Migrants: Environment and Human Survival *Archieven van de Madeira-emigratie, Funchal *National Archives of Guyana *Mondelinge geschiedenis van afstammelingen van Madeirezen op Aruba en Curaçao ---------------- == Bushiribana == Het „piratenkasteel", zoals eens een Essokaart van Aruba de ruïne van Bushiribana bij Boca Mahos heeft genoemd, werd gebouwd in 1874 als een goudwasserij. Van 1854 tot 1868 had Concessie de Jongh van Den Haag de beschikking over de goudvelden van Aruba. Maar deze heeft er niet hard gewerkt. Na 1867 ett wel iot 1872 was de concessie verleend aan Isola, Ricket & Co, New Vork, een Amerikaanse maatschappij dus. Zij werkte nog voïgens de primitieve methode: bij de mijnen zelf ter plaatste de stenen kapot slaan, ziften en wassen. Isola, merkwaardigerwijze bij de oude goudmijnwerkers alleen bekend als Isalo, werkte behalve op de reeds genoemde plaatsen Westpunt en omgeving van Rooi Fluit ook nog in de omgeving van Sero Cristal en bij Sero Moskita en Tres Cp.bez aan de noordoostkant van het eiland. In 1870 kwamen te Sero Moskita nog een paar goudmijnwerkers om het leven door het instorten van de mijn, namelijk Luis Rivero en Pedro Farro. Van 1872 tot 1881 was de goudconcessie verleend aan een Engelse maatschappij Aruba Island Goldmining Company, London, \ Deze maatschappij bouwde de goudwasserij van Bushiribana in 1874, waarbij de bekende Arubaanse metselaar Aiexander Donati met enkele Curacaose metselaars het romantische stenen gevaarte r>ptrok. Hijskranen van houten balken moesten de zware stenen op hun plaats bree{ gen. In deze fabriek ging men & stampmolens werken om de fijn te malen. Het Engelse personyj van deze maatschappij, dat voot groot gedeelte daar in de buurt v , de goudwasserij woonde, best" " volgens do herinnering van de °^ Arubaanse -------------- Sero Plat—also known as Ceru Plat or Seroe Plat—is a modest hill located in Aruba, outside the boundaries of Arikok National Park. It is situated near the town of Oranjestad, with coordinates approximately at 12°32′57″N, 69°59′37″W. The hill lies about 3.5 km north of Hooiberg, one of Aruba's most prominent landmarks .​ Mindat Mapcarta +1 Mindat +1 Sero Plat is characterized as a rounded elevation with a local relief of less than 300 meters . While it may not be among the tallest hills on the island, it contributes to the diverse topography of the region. The surrounding area includes other notable features such as Sero Cristal and the historic Bushiribana gold smelter, which are in close proximity to Sero Plat.​ Mindat Although Sero Plat is not within Arikok National Park, it adds to the varied landscape of Aruba and may be of interest to those exploring the island's natural features.​ --------- {{Databox}} '''Pago Pago''' ta {{Appendix}} [[:Kategoria:Oseania]] -------------- {{Variante|a}} {{Databox}} E '''Important Bird Area di Washikemba–Fontein–Onima''' ta un pida tereno di 5.959 hektar banda di e kosta nortost di e isla di [[Boneiru]] den [[Hulanda Karibense]]. El a wòrdu asigná komo un area importante di para dor di BirdLife International, debi ku e ta sostené poblashonnan di vários espesie di para menasá òf di alkanse restringí. E ta kontené tres reservorio di awa dushi i tambe mata seku i algun palu di fruta introdusí. Paranan pa kua e IBA a wòrdu identifiká ta inkluí paloma ku wowo desnudo, yerba merikano, stern di mas chikitu, amazona ku skouder hel, elaenia di Karibe i thrasher ku wowo perla. Menasanan potensial pa e sitio ta bini di trapamentu ilegal di e papagayonan, destrukshon di habitat dor di buriku i kabritunan salbahe, predashon dor di pushi salbahe, i disturbio humano di kolonianan di nèshi.<ref name=bli>{{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/washikemba--fontein--onima-bonaire-iba-bonaire-sint-eustatius-and-saba-(to-netherlands) |title=Washikemba-Fontein-Onima, Bonaire |author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 14 October 2020}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Paranan]] [[:Kategoria:Boneiru]] --------------- {{infobox luga den pais | variante = c | tipo = Siudat | nomber = Ginebra | pais = {{SUI}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = UN Building A Southern Lawn.jpg |caption1 = Palais des Nations |image2 = ReformationsdenkmalGenf1.jpg |caption2 = Monumento di Reformacion |image3 = Geneve 2005 001 Ork.ch.jpg |caption3 = Siudat ku Lago Ginebra }} | zoom = 5 }} {{Commonscat|Ginebra}} {{Appendix}} [[:Category:Siudadnan]] [[:Category:Suisa]] ----------- {{Infopais}} '''Islanan Seychelles'' [[:Category:Maroko]] ----------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = Redonda Day.JPG | image2 = Redonda west cliffs.JPG | image3 = Stone building on Redonda.JPG | caption1 = Bista riba Redonda for di [[Nevis]] ku [[Montserrat]] den fondo | caption2 = Barankanan den laman na banda west | caption3 = Kas riba Redona | caption_align = center | width1 = | width2 = | width3 = | total_width = 500 | direction = horizontal }} {{Commonscat}} {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Antigua y Barbuda]] ----------------------- {{Infopais}} '''South Georgia and the South Sandwich Islands''' ([[ingles]]: Falkland Islands, [[spaño]] (Islas) Malvinas òf Islas Falkland) (SGSSI) ta un teritorio ultramar britániko den e parti sur di [[Oseano Atlantiko]]. E ta un grupo di islanan remoto i inhóspito, konsistí di Georgia Sur i un kadena di islanan mas chikitu konosí komo e Islanan Sandwich Sur. South Georgia ta 165 kilometer largu i 35 kilometer largu i ta e isla di mas grandi den e teritorio. E islanan di South Sandwich ta keda mas o menos 700 kilometer (430 mi) sureste di South Georgia. E área total di e teritorio ta 3,903 km2.[1] 1] E islanan Falkland ta mas o menos 1,300 kilometer (810 mi) west for di su punto mas serka. E islanan di South Sandwich no tin habitante, i un poblashon no permanente chikitu ta biba na South Georgia.[ No tin buelo di pasahero ni ferry regular pa of for di e teritorio, maske bishitanan di crucero na South Georgia ta bira mas popular, cu varios mil bishitante tur zomer. Reino Uni a deklará su soberania riba Sur Georgia na 1775 i e Islanan Sur Sandwich na 1908. E teritorio di "South Georgia and the South Sandwich Islands" a ser formá na 1985;[3] anteriormente, e tabata goberná komo parti di e Dependensia di e Islanan Falkland. Argentina a reklamá Sur di Georgia na 1927 i a reklamá e Islanan Sur di Sandwich na 1938. E islanan ta forma un teritorio britániko ultramar, dependiente i no outónomo, ku ta kai bou [[Reino Uni]]. E ta pertenesé na un di e 17 teritorio riba e lista di [[Nashonnan Uni]] di teritorionan no outónomo bou di supervishon di e Komité di Dekolonisashon di Nashonnan Uni. Argentina ta reklamá e grupo di islanan, loke a kondusí na e Guera di Falkland na 1982 durante e término di [[Margaret Thatcher]] komo [[promé minister]] di Reino Uni. E dos islanan mas grandi ta Falkland Ost i Falkland West. E kapital di islanan Falkland ta [[Stanley]], establesé riba e isla Falkland Ost. E habitantenan di e islanan tin nashonalidat britániko i ta papia ingles. Nan ta haña nan entrada prinsipalmente for di peska i kuido di karné. {{Appendix}} [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] ------------------ '''King Edward Point''' (tambe konosí komo KEP) ta un stashon di investigashon permanente di British Antarctic Survey riba e isla di Georgia Sur i ta [[kapital]] di e teritorio di mas leu di Merka di Georgia Sur i e Islanan Sandwich Sur.[1] E ta situá den Cumberland East Bay riba e kosta noreste di e isla. 2] E asentamentu ta e kapital mas chikitu na mundu segun [[poblashon]]. {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] --------------------- {{Databox}} E '''Alpen''' ta un kadena di seru na [[Oropa]] ku ta ekstende for di e kosta [[Laman Mediteráneo|mediteráneo]] di [[Fransia|franses]] den sùitwest te e plano di Pannon den e parti ost. E superfisie di e serunan ta mas ku 200.000 km2. E Alpen ta parti di ocho estado: [[Austria]] (29%), [[Italia]] (27%), Fransia (21%), [[Suisa]] (13%), [[Alemania]] (5,8%), [[Slovenia]] (3,5%), [[Liechtenstein]] (0,08%) i [[Monaco]] (0,001%). Por bisa ku [[Hungria]] tambe ta pertenesé na esaki, ya ku e Seru di Odenburg na su frontera ta pertenesé na e serunan di Alpen. Den total tin mas o ménos 13 mion hende ta biba den henter e teritorio di Alpen. Solamente den e parti west di e serunan alpino tin kumbre di 4000 meter di altura. E kumbre di mas haltu ta Mont Blanc (4808 m) i ademas tin 82 otro kumbre ku un haltura riba 4000 m. E Alpen ta un kadena di montaña relativamente hóben, formá durante e orogenesia alpino den e periodo tersiario. Den e Alpen ta nase hopi riu grandi di Oropa, manera e Rhone, Rhin, Po i Inn. E Alpen ta forma un barera geográfiko importante den Oropa. For di prehistoria, e pasonan di Alpen ta forma un konekshon importante entre suit i nort di Oropa. Den [[siglo 21]] tambe un selekshon di pasonan di seru (i túnel) ta di importansia internashonal. [[Category:Oropa]] --------------- {{Databox}} '''Samoa Merikano''' ta un teritorio <gallery mode="nolines" widths="220" class="center"> Flag of Port Louis, Mauritius.svg|Bandera di Port Louis. Coat of arms of Port Louis, Mauritius.svg|Eskudo di Port Louis. </gallery> {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Mauritius]] ---------------------------- {{infobox luga den pais | variante =c | tipo = Kapital | pais = {{BHS}} }} '''Saint-Denis''' (na reuniones krioyo: Sin-Dni), ta e [[kapital]] atministrativo (''prefectura'') di e departamento i region ultramar di [[Réunion (isla)|Réunion]], den [[Oséano indio]]. E ta situá na e punto di mas nort di e [[isla]], serka di e boka di riu Saint-Denis. Saint-Denis ta e munisipio mas poblá den e departamentonan fransesnan den ultramar i e di diesnuebe mas poblá den henter [[Fransia]]. Segun senso di 2020, tabatin 315,080 habitante den e área metropolitano di Saint-Denis<ref name="AAV_pop">{{cite web |url=https://statistiques-locales.insee.fr/#c=indicator&i=pop_legales.popmun&s=2019&selcodgeo=9D1&t=A01&view=map13 |title=Statistiques locales - Saint-Denis : Aire d'attraction des villes 2020 - Population municipale 2020 |author=INSEE |author-link=INSEE |access-date=2023-01-14}}</ref>, di kua 153,001 tabata biba den e siudat di Saint-Denis mes y e resto na lugánan den bisinario manera La Possession, Sainte-Marie, Sainte-Suzanne, Saint-André, i Bras-Panon.<ref>[https://www.insee.fr/fr/statistiques/fichier/6683031/dep974.pdf Populations légales 2020: 974 La Réunion], INSEE</ref> {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Fransia]] -------------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =66396157|titulo=Antwerpen (stad)}} {{References}} }} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Belgika]] ------------------- {{Databox}} -------------------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. jd8x7fozkfhh6lagg4cjocujwpb9sun 186096 186095 2026-03-31T11:55:17Z Caribiana 8320 186096 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ To do: * Canada: New Brunswick - North West Territories - Prince Edward Island - * others: [[Islanan Seychelles]] - [[Isla San Andres]] - [[Isla Providencia]] - [[Islanan Turks & Caicos]] - ----------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Madeira | pais = {{PRT}} }} '''Madeira''' ta un isla [[Portugal|portugues]], i ta esun di mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740.7 km2 (286 mi kuadrá), inkluyendo e islanan chikitu di Agostinho, São Lourenço i Mole (nòrtwèst). Te ku 2021, Madeira tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e punta di un [[volkan]] di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos seis kilometer for di e fondo di [[Oséano Atlántiko]]. E volkan ta formá riba un ref tektóniko, ku ta kore di ost pa wèst,<ref>Geldemacher et al., 2000.</ref><ref>Ribeiro, 2001.</ref> riba e plachi afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno mas ku sinku mion aña pasá i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá. Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku vayenan hundu i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di shinishi i fluho di lava. Awe, Madeira ta konosí pa su relieve montañoso dramátiko, ku pikonan altu manera Pico Ruivo (1862 m) i Pico do Arieiro, i un sistema úniko di kanalnan di awa yamá ''levadas'', ku a wòrdu konstruí pa transporta awa for di e parti mas muhá di e isla pa e área mas seku. E klima subtropikal, ku temperatura moderá i hopi solo, ta kontribuí na su flora abundante i variá. Ekonómikamente, [[turismo]] ta e sektor prinsipal, huntu ku agrikultura (espesialmente banana i biña di Madeira) i servisionan finansiero. E isla ta tambe un destinashon popular pa hiking, naturalesa i rekreashon. {{Appendix}} [[:Kategoria: Portugal]] -- Madeira ta un isla portugés i e mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740,7 km², inkluyendo islote manera Ilhéu de Agostinho, Ilhéu de São Lourenço i Ilhéu Mole (nòrtwèst). Na 2021, e isla tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e parti emerhente di un volkan di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos 6 kilometer for di e fondo di Oséano Atlántiko. E volkan a forma riba un rif tektoniko ku ta kore di ost pa wèst, riba e plaka Afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno, mas ku sinku mion aña pasá, i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá. Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku valleinan profundo i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di ceniza i fluho di lava. -------- {{multiple image | width = 200 | align = right | direction = vertical | image1 =Khalk.jpg | caption1 = Kharg ku tanki di zeta i piernan pa tankero | image2 = Kharg oil loading terminal.jpg | caption2 = Mas di 90% di tur petroleo iraní ta wòrdu eksportá via Kharg. | caption_align = center }} -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Playa | nomber = Baya Beach | imagen = Baya Beach Curacao (213574239).jpeg | area = | densidad = | pais = {{CUW}} | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1180549145|titulo= Blue Bay, Curaçao}} {{References}} }} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = Sero | imagen = | descripcion = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} -------------- {{Multiple image | header_align = Center | header = '''Espesie den Yarari''' | align = right | image1 = Dauphins tâchetés de la réserve AGOA.jpg | image2 = Killerwhales jumping.jpg | image3 = Mother manatee and calf.jpg | caption1 = Dolfin ''Stenlla attenuata'' | caption2 = Bayena ''Orcinus orca'' | caption3 = Mamifero karibense ''Trichechus manatus'' | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} --------- {{Variante|c}} {{Infobox curpa di awa| variante= c | tipo_awa= Golfo | nomber_awa= | continente= | profundidad_averahe = | diepte= | hanchura_min= | hanchura_max= | largura = | imagen3 = | descripcion= }} {{Appendix}} {{Commonscat}} -------------- -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Region outónomo | nomber = Galicia | pais = {{ESP}} }} ----------- ## Marco legal i delimitashon * Den e **Caribe** e limites internashonalnan i maritimo ku ta regí pa e islanan di e Reino ta mayormente basá riba ley di Reino i tratado ku estado vecino (p.e. acuerdo ku Venezuela pa delimitá frontera maritima). E Gobierno Hulandes a publicá dokumentonan i dekretunan pa formalisa e limites (por ehempel, dekreet pa EEZ). ([Ministry of Defence][3], [State Department][4]) * Fontenan publiko ku kalkulá e limites (kòmá *Maritime Boundaries Geodatabase* di Flanders Marine Institute / MarineRegions) duna coordenadan i mapas ku ta mustra e zonanan 12-milla i e EEZ den e region. ([Marine Regions][5]) * Pa casonan unda islanan ta mas serka ku otro pais, delimitashon ta basá sovent riba **linia medianal** òf akuerdo bilateral (p.e. cu Venezuela 1978). ([State Department][4], [Marine Regions][5]) --- ## Aruba * **Reklemos generál**: Aruba ta claim e mar territorial te **12 milla náutiko**, tambe por existe un zona kontiguo i un EEZ te 200 milla segun derecho internashonal (UNCLOS) si no ta limitá pa fronteranan kontiguo. ([Index Mundi][6], [United Nations][2]) * **Delimitashon**: Aruba tin fronteranan maritimo resevabe ku paisnan kontiguo i nan a tuma parti di delimitashon ku tratadonan (p.e. e tratado di 1978 ku Venezuela ta relevante pa e region). Pa coordenadan i visualisashon, mapas publiko ku MarineRegions mostra e areas ku correspondé na Aruba. ([Marine Regions][5], [State Department][4]) * **Impakt praktiko**: Aruba, como dependensia del Reino, por administra rekursonan maritimo den su EEZ i regula pesca, eksplorashon i protekshon ambiental dento di e limites ku a keda stablesé. ([United Nations][2]) --- ## Curaçao * **Reklemos generál**: Curaçao tambe tin un **mar territorial de 12 milla** i un EEZ asigná den mapas y dekretonan publiko (loke ta reflehá den datanan geoespaciales disponibel). ([Marine Regions][7]) * **Fronteranan internacionais**: Curaçao a negoesia delimitashon maritimo ku Venezuela y akuerdo esaki ta tokante pa definí e límites suroeste i e posibelnan delimitashon na median line si ta necesario. ([State Department][4]) * **Ecosistema i Saba Bank**: Den e EEZ di Reino Hulandes den Caribe ta inkluí area biologicamente importantenan, manera **Saba Bank** ku ta den aguas di e Caribbean Netherlands pero ta parte di e zonanan maritimo di e Reino; e protekshon i gobernansa di esnan por influí tambe Curaçao via politika regional i akuerdo di gesthon. ([ResearchGate][8], [Marine Regions][9]) --- ## Sint Maarten (parte neerlandés) * **Reklemos generál**: E lado neerlandés di Sint Maarten ta tene un mar territorial standard te **12 milla**; su EEZ formal ta referí den mapas di EEZ pa Sint Maarten. ([Marine Regions][10], [Marine Regions][11]) * **Fronteranan ku Francia**: Sint Maarten ta parte di e ilolan ku ta compartí ku **Saint-Martin** (Franses). Pa e mar bòrdek logiko, habri akuerdo i mapas publiká pa Francia i Hulanda ku ta mustra limites maritimoi y baseline na e isla dividí; franka-neerlandés negoashiòn i kooperashon ta essencial pa manejamentu di e aguas ku ta ser compartí. ([maritimelimits.gouv.fr][12], [Ministry of Defence][3]) * **Uso praktiko**: Pa aktivitadnan di pesca, turismo marino (cruise, snorkeling), i regulashon di seguridad, e autoridatnan lokal y Reino coordina en basamentu di e leis i akuerdo aplikabel. ([Ministry of Defence][3], [United Nations][2]) --- ## Asuntu praktiko i aktuashon * **Eksplorashon i rekursos**: Detrás di e delimitashon a keda un interés praktiko — kontrol riba pesca, petróleo/gas potensial, protekshon di biodiversidat marino y regulashon di transit maritimo. E Reino a stablesé leis y dekretonan pa administrá e zonanan den accordo ku UNCLOS. ([United Nations][2], [Ministry of Defence][1]) * **Mapas y datos**: Pa ver mapas i coordenadan konkreto bo por konsultá **MarineRegions** (Flanders Marine Institute) of e publikashon oficial di govèrno Hulandes (Hydrography / Defense) ku tin fichanan riba maritime limits den Caribe. ([Marine Regions][5], [Ministry of Defence][3]) --- ## Fuentes selektá (pa komprondé i verifikashon) * Defensie.nl — *Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom* (overview di leis i delimitashon). ([Ministry of Defence][3]) * Flanders Marine Institute / MarineRegions — fichanan EEZ i territorial sea (Aruba, Curaçao, Sint Maarten). ([Marine Regions][5], [Marine Regions][10]) * UN / Decree on Exclusive Economic Zone — dokumentu legal riba EEZ (Reino). ([United Nations][2]) * US State Department / treaty references — notas riba tratado di delimitashon Nederland–Venezuela (1978). ([State Department][4]) * Research / Saba Bank summaries (biological importance inside Dutch Caribbean EEZ). ([ResearchGate][8]) Kier bo ku mi agrega mapas i coordenadan konkreto pa Aruba, Curaçao i Sint Maarten awor? [1]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries?utm_source=chatgpt.com "Maritime limits and boundaries | Hydrography" [2]: https://www.un.org/depts/los/LEGISLATIONANDTREATIES/PDFFILES/NLD_EEZ_decree2010.pdf?utm_source=chatgpt.com "Exclusive Economic Zone of the Part of the Kingdom" [3]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries/maritime-boundaries-of-the-caribbean-part-of-the-kingdom?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom" [4]: https://www.state.gov/wp-content/uploads/2019/12/LIS-105.pdf?utm_source=chatgpt.com "maritime boundaries: colombia – dominican republic and" [5]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26519&utm_source=chatgpt.com "Aruba · MRGID 26519" [6]: https://www.indexmundi.com/aruba/maritime_claims.html?utm_source=chatgpt.com "Aruba Maritime claims - Geography" [7]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26517&utm_source=chatgpt.com "Curaçao · MRGID 26517" [8]: https://www.researchgate.net/figure/Maritime-boundaries-ABC-islands-Appendix-1-from-Besluit-grenzen-exclusieve-economische_fig6_48185027?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries ABC islands (Appendix 1 from \"Besluit grenzen... | Download Scientific Diagram" [9]: https://www.marineregions.org/gazetteer.php?id=26517&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Curaçao) (EEZ)" [10]: https://marineregions.org/gazetteer.php/gazetteer.php?id=21803&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Sint-Maarten) (EEZ)" [11]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=21803&utm_source=chatgpt.com "Sint-Maarten · MRGID 21803" [12]: https://maritimelimits.gouv.fr/sites/default/files/2023-03/EN_St_Martin.pdf?utm_source=chatgpt.com "FRENCH MARITIME SPACES OF SAINT-MARTIN AND ..." -------------- ------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = LopedeVega.jpg | image2 = Quevedo (copia de Velázquez).jpg | image3 = Tirso de molina.jpg | image4 = Diego Rodríguez de Silva y Velázquez - Luis de Góngora y Argote - Google Art Project.jpg | caption1 = Lope de Vega | caption2 = Francisco de Quevedo | caption3 = Tirso de Molina | caption4 = Luis de Góngora | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} ----------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Cow & Calf | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | perrow = 2 |direction = |border = infobox |image1 = Pseudodiploria strigosa, colonia.jpg |caption1 = ''Pseudodiploria strigosa'' |image2 = Corals 4 Conch Reef 20230713.jpg |caption2 = ''Dichocoenia'' }} | pais = {{SXM}} | poblacion = | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} ---------------- ==Madeirezen in het Caribisch gebied== De term Madeirezen in het Caribisch gebied verwijst naar mensen van oorsprong afkomstig van de Portugese eilandengroep Madeira, die in de 19e eeuw naar het Caribisch gebied emigreerden. Ze vestigden zich onder meer in Guyana, Suriname, Trinidad, Curaçao, Aruba, Bonaire, Saint Vincent en Grenada. == Migratiegeschiedenis == Vanaf het midden van de 19e eeuw werden veel inwoners van Madeira geconfronteerd met armoede, hongersnood, werkloosheid en landbouwcrises, waaronder de ineenstorting van de wijnindustrie. De Portugese autoriteiten moedigden emigratie aan, en plantagehouders en koloniale ondernemingen in het Caribisch gebied waren op zoek naar goedkope arbeidskrachten. De eerste grote groep Madeirezen arriveerde in Brits-Guiana (het huidige Guyana) in 1835. Later volgden migratiestromen naar Trinidad, St. Lucia, Grenada, Jamaica, en in mindere mate naar Curaçao, Aruba en Bonaire, waar ze werkten op plantages, zoutvelden, in de detailhandel en in de opkomende industrie. == Integratie en identiteit == De Madeirezen brachten hun taal (Portugees en Madeirees dialect), katholieke geloof en culinaire tradities mee. Hun familienamen — zoals Pires, Teixeira, Gomes, Fernandes, Henriques en De Souza — zijn vandaag de dag nog terug te vinden in verschillende Caribische landen. In onder meer Aruba en Curaçao vormden ze hechte gemeenschappen en integreerden geleidelijk met andere bevolkingsgroepen. Er ontstonden ook gemengde huwelijken met mensen van Afrikaanse, inheemse of creoolse achtergrond. == Bijdragen == De Madeirezen en hun nakomelingen droegen bij aan de ontwikkeling van het Caribisch gebied op diverse vlakken: Landbouw – arbeid op plantages en kleine landbouwbedrijven Kleine handel – het openen van familiebedrijfjes en buurtwinkels Religie – betrokkenheid bij de katholieke kerk, bijvoorbeeld als catechisten of gemeenschapsleiders Eten & cultuur – bijdragen aan de lokale keuken met recepten zoals bacalhau-gerechten en honingtaart (bolo de mel) == Heden en erfgoed == In de hedendaagse Caribische samenlevingen is de Madeirese identiteit grotendeels opgegaan in de nationale identiteit. In Aruba en Curaçao zijn er nog steeds sporen terug te vinden in familienamen, kerkregisters en mondelinge overlevering. In Guyana en Trinidad bestaan organisaties die het Madeirese erfgoed behouden, zoals de Portuguese Association of Trinidad and Tobago. == Bronnen (aanbevolen voor Wikipedia)== *Edward A. Alpers – Portuguese migration in the Caribbean *Bonham C. Richardson – Caribbean Migrants: Environment and Human Survival *Archieven van de Madeira-emigratie, Funchal *National Archives of Guyana *Mondelinge geschiedenis van afstammelingen van Madeirezen op Aruba en Curaçao ---------------- == Bushiribana == Het „piratenkasteel", zoals eens een Essokaart van Aruba de ruïne van Bushiribana bij Boca Mahos heeft genoemd, werd gebouwd in 1874 als een goudwasserij. Van 1854 tot 1868 had Concessie de Jongh van Den Haag de beschikking over de goudvelden van Aruba. Maar deze heeft er niet hard gewerkt. Na 1867 ett wel iot 1872 was de concessie verleend aan Isola, Ricket & Co, New Vork, een Amerikaanse maatschappij dus. Zij werkte nog voïgens de primitieve methode: bij de mijnen zelf ter plaatste de stenen kapot slaan, ziften en wassen. Isola, merkwaardigerwijze bij de oude goudmijnwerkers alleen bekend als Isalo, werkte behalve op de reeds genoemde plaatsen Westpunt en omgeving van Rooi Fluit ook nog in de omgeving van Sero Cristal en bij Sero Moskita en Tres Cp.bez aan de noordoostkant van het eiland. In 1870 kwamen te Sero Moskita nog een paar goudmijnwerkers om het leven door het instorten van de mijn, namelijk Luis Rivero en Pedro Farro. Van 1872 tot 1881 was de goudconcessie verleend aan een Engelse maatschappij Aruba Island Goldmining Company, London, \ Deze maatschappij bouwde de goudwasserij van Bushiribana in 1874, waarbij de bekende Arubaanse metselaar Aiexander Donati met enkele Curacaose metselaars het romantische stenen gevaarte r>ptrok. Hijskranen van houten balken moesten de zware stenen op hun plaats bree{ gen. In deze fabriek ging men & stampmolens werken om de fijn te malen. Het Engelse personyj van deze maatschappij, dat voot groot gedeelte daar in de buurt v , de goudwasserij woonde, best" " volgens do herinnering van de °^ Arubaanse -------------- Sero Plat—also known as Ceru Plat or Seroe Plat—is a modest hill located in Aruba, outside the boundaries of Arikok National Park. It is situated near the town of Oranjestad, with coordinates approximately at 12°32′57″N, 69°59′37″W. The hill lies about 3.5 km north of Hooiberg, one of Aruba's most prominent landmarks .​ Mindat Mapcarta +1 Mindat +1 Sero Plat is characterized as a rounded elevation with a local relief of less than 300 meters . While it may not be among the tallest hills on the island, it contributes to the diverse topography of the region. The surrounding area includes other notable features such as Sero Cristal and the historic Bushiribana gold smelter, which are in close proximity to Sero Plat.​ Mindat Although Sero Plat is not within Arikok National Park, it adds to the varied landscape of Aruba and may be of interest to those exploring the island's natural features.​ --------- {{Databox}} '''Pago Pago''' ta {{Appendix}} [[:Kategoria:Oseania]] -------------- {{Variante|a}} {{Databox}} E '''Important Bird Area di Washikemba–Fontein–Onima''' ta un pida tereno di 5.959 hektar banda di e kosta nortost di e isla di [[Boneiru]] den [[Hulanda Karibense]]. El a wòrdu asigná komo un area importante di para dor di BirdLife International, debi ku e ta sostené poblashonnan di vários espesie di para menasá òf di alkanse restringí. E ta kontené tres reservorio di awa dushi i tambe mata seku i algun palu di fruta introdusí. Paranan pa kua e IBA a wòrdu identifiká ta inkluí paloma ku wowo desnudo, yerba merikano, stern di mas chikitu, amazona ku skouder hel, elaenia di Karibe i thrasher ku wowo perla. Menasanan potensial pa e sitio ta bini di trapamentu ilegal di e papagayonan, destrukshon di habitat dor di buriku i kabritunan salbahe, predashon dor di pushi salbahe, i disturbio humano di kolonianan di nèshi.<ref name=bli>{{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/washikemba--fontein--onima-bonaire-iba-bonaire-sint-eustatius-and-saba-(to-netherlands) |title=Washikemba-Fontein-Onima, Bonaire |author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 14 October 2020}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Paranan]] [[:Kategoria:Boneiru]] --------------- {{infobox luga den pais | variante = c | tipo = Siudat | nomber = Ginebra | pais = {{SUI}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = UN Building A Southern Lawn.jpg |caption1 = Palais des Nations |image2 = ReformationsdenkmalGenf1.jpg |caption2 = Monumento di Reformacion |image3 = Geneve 2005 001 Ork.ch.jpg |caption3 = Siudat ku Lago Ginebra }} | zoom = 5 }} {{Commonscat|Ginebra}} {{Appendix}} [[:Category:Siudadnan]] [[:Category:Suisa]] ----------- {{Infopais}} '''Islanan Seychelles'' [[:Category:Maroko]] ----------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = Redonda Day.JPG | image2 = Redonda west cliffs.JPG | image3 = Stone building on Redonda.JPG | caption1 = Bista riba Redonda for di [[Nevis]] ku [[Montserrat]] den fondo | caption2 = Barankanan den laman na banda west | caption3 = Kas riba Redona | caption_align = center | width1 = | width2 = | width3 = | total_width = 500 | direction = horizontal }} {{Commonscat}} {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Antigua y Barbuda]] ----------------------- {{Infopais}} '''South Georgia and the South Sandwich Islands''' ([[ingles]]: Falkland Islands, [[spaño]] (Islas) Malvinas òf Islas Falkland) (SGSSI) ta un teritorio ultramar britániko den e parti sur di [[Oseano Atlantiko]]. E ta un grupo di islanan remoto i inhóspito, konsistí di Georgia Sur i un kadena di islanan mas chikitu konosí komo e Islanan Sandwich Sur. South Georgia ta 165 kilometer largu i 35 kilometer largu i ta e isla di mas grandi den e teritorio. E islanan di South Sandwich ta keda mas o menos 700 kilometer (430 mi) sureste di South Georgia. E área total di e teritorio ta 3,903 km2.[1] 1] E islanan Falkland ta mas o menos 1,300 kilometer (810 mi) west for di su punto mas serka. E islanan di South Sandwich no tin habitante, i un poblashon no permanente chikitu ta biba na South Georgia.[ No tin buelo di pasahero ni ferry regular pa of for di e teritorio, maske bishitanan di crucero na South Georgia ta bira mas popular, cu varios mil bishitante tur zomer. Reino Uni a deklará su soberania riba Sur Georgia na 1775 i e Islanan Sur Sandwich na 1908. E teritorio di "South Georgia and the South Sandwich Islands" a ser formá na 1985;[3] anteriormente, e tabata goberná komo parti di e Dependensia di e Islanan Falkland. Argentina a reklamá Sur di Georgia na 1927 i a reklamá e Islanan Sur di Sandwich na 1938. E islanan ta forma un teritorio britániko ultramar, dependiente i no outónomo, ku ta kai bou [[Reino Uni]]. E ta pertenesé na un di e 17 teritorio riba e lista di [[Nashonnan Uni]] di teritorionan no outónomo bou di supervishon di e Komité di Dekolonisashon di Nashonnan Uni. Argentina ta reklamá e grupo di islanan, loke a kondusí na e Guera di Falkland na 1982 durante e término di [[Margaret Thatcher]] komo [[promé minister]] di Reino Uni. E dos islanan mas grandi ta Falkland Ost i Falkland West. E kapital di islanan Falkland ta [[Stanley]], establesé riba e isla Falkland Ost. E habitantenan di e islanan tin nashonalidat britániko i ta papia ingles. Nan ta haña nan entrada prinsipalmente for di peska i kuido di karné. {{Appendix}} [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] ------------------ '''King Edward Point''' (tambe konosí komo KEP) ta un stashon di investigashon permanente di British Antarctic Survey riba e isla di Georgia Sur i ta [[kapital]] di e teritorio di mas leu di Merka di Georgia Sur i e Islanan Sandwich Sur.[1] E ta situá den Cumberland East Bay riba e kosta noreste di e isla. 2] E asentamentu ta e kapital mas chikitu na mundu segun [[poblashon]]. {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] --------------------- {{Databox}} E '''Alpen''' ta un kadena di seru na [[Oropa]] ku ta ekstende for di e kosta [[Laman Mediteráneo|mediteráneo]] di [[Fransia|franses]] den sùitwest te e plano di Pannon den e parti ost. E superfisie di e serunan ta mas ku 200.000 km2. E Alpen ta parti di ocho estado: [[Austria]] (29%), [[Italia]] (27%), Fransia (21%), [[Suisa]] (13%), [[Alemania]] (5,8%), [[Slovenia]] (3,5%), [[Liechtenstein]] (0,08%) i [[Monaco]] (0,001%). Por bisa ku [[Hungria]] tambe ta pertenesé na esaki, ya ku e Seru di Odenburg na su frontera ta pertenesé na e serunan di Alpen. Den total tin mas o ménos 13 mion hende ta biba den henter e teritorio di Alpen. Solamente den e parti west di e serunan alpino tin kumbre di 4000 meter di altura. E kumbre di mas haltu ta Mont Blanc (4808 m) i ademas tin 82 otro kumbre ku un haltura riba 4000 m. E Alpen ta un kadena di montaña relativamente hóben, formá durante e orogenesia alpino den e periodo tersiario. Den e Alpen ta nase hopi riu grandi di Oropa, manera e Rhone, Rhin, Po i Inn. E Alpen ta forma un barera geográfiko importante den Oropa. For di prehistoria, e pasonan di Alpen ta forma un konekshon importante entre suit i nort di Oropa. Den [[siglo 21]] tambe un selekshon di pasonan di seru (i túnel) ta di importansia internashonal. [[Category:Oropa]] --------------- {{Databox}} '''Samoa Merikano''' ta un teritorio <gallery mode="nolines" widths="220" class="center"> Flag of Port Louis, Mauritius.svg|Bandera di Port Louis. Coat of arms of Port Louis, Mauritius.svg|Eskudo di Port Louis. </gallery> {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Mauritius]] ---------------------------- {{infobox luga den pais | variante =c | tipo = Kapital | pais = {{BHS}} }} '''Saint-Denis''' (na reuniones krioyo: Sin-Dni), ta e [[kapital]] atministrativo (''prefectura'') di e departamento i region ultramar di [[Réunion (isla)|Réunion]], den [[Oséano indio]]. E ta situá na e punto di mas nort di e [[isla]], serka di e boka di riu Saint-Denis. Saint-Denis ta e munisipio mas poblá den e departamentonan fransesnan den ultramar i e di diesnuebe mas poblá den henter [[Fransia]]. Segun senso di 2020, tabatin 315,080 habitante den e área metropolitano di Saint-Denis<ref name="AAV_pop">{{cite web |url=https://statistiques-locales.insee.fr/#c=indicator&i=pop_legales.popmun&s=2019&selcodgeo=9D1&t=A01&view=map13 |title=Statistiques locales - Saint-Denis : Aire d'attraction des villes 2020 - Population municipale 2020 |author=INSEE |author-link=INSEE |access-date=2023-01-14}}</ref>, di kua 153,001 tabata biba den e siudat di Saint-Denis mes y e resto na lugánan den bisinario manera La Possession, Sainte-Marie, Sainte-Suzanne, Saint-André, i Bras-Panon.<ref>[https://www.insee.fr/fr/statistiques/fichier/6683031/dep974.pdf Populations légales 2020: 974 La Réunion], INSEE</ref> {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Fransia]] -------------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =66396157|titulo=Antwerpen (stad)}} {{References}} }} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Belgika]] ------------------- {{Databox}} -------------------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. 8lhwf7fhpcd2oq3t7r8b5v0k1isew3a 186097 186096 2026-03-31T11:56:50Z Caribiana 8320 186097 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ To do: * Canada: New Brunswick - North West Territories - Prince Edward Island - * others: [[Islanan Seychelles]] - [[Isla San Andres]] - [[Isla Providencia]] - [[Islanan Turks & Caicos]] - ----------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Madeira | pais = {{PRT}} }} '''Madeira''' ta un isla [[Portugal|portugues]], i ta esun di mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740.7 km2 (286 mi kuadrá), inkluyendo e islanan chikitu di Agostinho, São Lourenço i Mole (nòrtwèst). Te ku 2021, Madeira tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e punta di un [[volkan]] di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos seis kilometer for di e fondo di [[Oséano Atlántiko]]. E volkan ta formá riba un ref tektóniko, ku ta kore di ost pa wèst,<ref>Geldemacher et al., 2000.</ref><ref>Ribeiro, 2001.</ref> riba e plachi afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno mas ku sinku mion aña pasá i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá. Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku vayenan hundu i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di shinishi i fluho di lava. Awe, Madeira ta konosí pa su relieve montañoso dramátiko, ku pikonan altu manera Pico Ruivo (1862 m) i Pico do Arieiro, i un sistema úniko di kanalnan di awa yamá ''levadas'', ku a wòrdu konstruí pa transporta awa for di e parti di e isla ku mas awa pa e área mas seku. E klima subtropikal, ku temperatura moderá i hopi solo, ta kontribuí na su flora abundante i variá. Ekonómikamente, [[turismo]] ta e sektor prinsipal, huntu ku agrikultura (espesialmente banana i biña di Madeira) i servisionan finansiero. E isla ta tambe un destinashon popular pa hiking, naturalesa i rekreashon. {{Appendix}} [[:Kategoria: Portugal]] -- Madeira ta un isla portugés i e mas grandi i mas poblá di e archipiélago di Madeira. E tin un área di 740,7 km², inkluyendo islote manera Ilhéu de Agostinho, Ilhéu de São Lourenço i Ilhéu Mole (nòrtwèst). Na 2021, e isla tabatin un poblashon total di 245.595 habitante. E isla ta e parti emerhente di un volkan di tipo eskudo, un struktura masivo ku ta subi mas o ménos 6 kilometer for di e fondo di Oséano Atlántiko. E volkan a forma riba un rif tektoniko ku ta kore di ost pa wèst, riba e plaka Afrikano, kuminsando durante e époka di Mioceno, mas ku sinku mion aña pasá, i a sigui durante e Pleistoceno te mas o ménos 700.000 aña pasá. Despues, eroshon intensivo a forma e paisahe karakterístiko di Madeira, ku valleinan profundo i dos anfiteatro natural grandi habrí pa banda sùit di e isla. Aktividat volkániko a kontinuá despues di esaki, ku formashon di kononan di skoria i fluho di lava riba e superfisie mas bieu i eroshoná. E erupshonnan mas resien a tuma lugá den e parti sentral-wèst di e isla, mas o ménos 6.500 aña pasá, i nan a krea mas kononan di ceniza i fluho di lava. -------- {{multiple image | width = 200 | align = right | direction = vertical | image1 =Khalk.jpg | caption1 = Kharg ku tanki di zeta i piernan pa tankero | image2 = Kharg oil loading terminal.jpg | caption2 = Mas di 90% di tur petroleo iraní ta wòrdu eksportá via Kharg. | caption_align = center }} -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Playa | nomber = Baya Beach | imagen = Baya Beach Curacao (213574239).jpeg | area = | densidad = | pais = {{CUW}} | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1180549145|titulo= Blue Bay, Curaçao}} {{References}} }} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = Sero | imagen = | descripcion = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} -------------- {{Multiple image | header_align = Center | header = '''Espesie den Yarari''' | align = right | image1 = Dauphins tâchetés de la réserve AGOA.jpg | image2 = Killerwhales jumping.jpg | image3 = Mother manatee and calf.jpg | caption1 = Dolfin ''Stenlla attenuata'' | caption2 = Bayena ''Orcinus orca'' | caption3 = Mamifero karibense ''Trichechus manatus'' | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} --------- {{Variante|c}} {{Infobox curpa di awa| variante= c | tipo_awa= Golfo | nomber_awa= | continente= | profundidad_averahe = | diepte= | hanchura_min= | hanchura_max= | largura = | imagen3 = | descripcion= }} {{Appendix}} {{Commonscat}} -------------- -------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Region outónomo | nomber = Galicia | pais = {{ESP}} }} ----------- ## Marco legal i delimitashon * Den e **Caribe** e limites internashonalnan i maritimo ku ta regí pa e islanan di e Reino ta mayormente basá riba ley di Reino i tratado ku estado vecino (p.e. acuerdo ku Venezuela pa delimitá frontera maritima). E Gobierno Hulandes a publicá dokumentonan i dekretunan pa formalisa e limites (por ehempel, dekreet pa EEZ). ([Ministry of Defence][3], [State Department][4]) * Fontenan publiko ku kalkulá e limites (kòmá *Maritime Boundaries Geodatabase* di Flanders Marine Institute / MarineRegions) duna coordenadan i mapas ku ta mustra e zonanan 12-milla i e EEZ den e region. ([Marine Regions][5]) * Pa casonan unda islanan ta mas serka ku otro pais, delimitashon ta basá sovent riba **linia medianal** òf akuerdo bilateral (p.e. cu Venezuela 1978). ([State Department][4], [Marine Regions][5]) --- ## Aruba * **Reklemos generál**: Aruba ta claim e mar territorial te **12 milla náutiko**, tambe por existe un zona kontiguo i un EEZ te 200 milla segun derecho internashonal (UNCLOS) si no ta limitá pa fronteranan kontiguo. ([Index Mundi][6], [United Nations][2]) * **Delimitashon**: Aruba tin fronteranan maritimo resevabe ku paisnan kontiguo i nan a tuma parti di delimitashon ku tratadonan (p.e. e tratado di 1978 ku Venezuela ta relevante pa e region). Pa coordenadan i visualisashon, mapas publiko ku MarineRegions mostra e areas ku correspondé na Aruba. ([Marine Regions][5], [State Department][4]) * **Impakt praktiko**: Aruba, como dependensia del Reino, por administra rekursonan maritimo den su EEZ i regula pesca, eksplorashon i protekshon ambiental dento di e limites ku a keda stablesé. ([United Nations][2]) --- ## Curaçao * **Reklemos generál**: Curaçao tambe tin un **mar territorial de 12 milla** i un EEZ asigná den mapas y dekretonan publiko (loke ta reflehá den datanan geoespaciales disponibel). ([Marine Regions][7]) * **Fronteranan internacionais**: Curaçao a negoesia delimitashon maritimo ku Venezuela y akuerdo esaki ta tokante pa definí e límites suroeste i e posibelnan delimitashon na median line si ta necesario. ([State Department][4]) * **Ecosistema i Saba Bank**: Den e EEZ di Reino Hulandes den Caribe ta inkluí area biologicamente importantenan, manera **Saba Bank** ku ta den aguas di e Caribbean Netherlands pero ta parte di e zonanan maritimo di e Reino; e protekshon i gobernansa di esnan por influí tambe Curaçao via politika regional i akuerdo di gesthon. ([ResearchGate][8], [Marine Regions][9]) --- ## Sint Maarten (parte neerlandés) * **Reklemos generál**: E lado neerlandés di Sint Maarten ta tene un mar territorial standard te **12 milla**; su EEZ formal ta referí den mapas di EEZ pa Sint Maarten. ([Marine Regions][10], [Marine Regions][11]) * **Fronteranan ku Francia**: Sint Maarten ta parte di e ilolan ku ta compartí ku **Saint-Martin** (Franses). Pa e mar bòrdek logiko, habri akuerdo i mapas publiká pa Francia i Hulanda ku ta mustra limites maritimoi y baseline na e isla dividí; franka-neerlandés negoashiòn i kooperashon ta essencial pa manejamentu di e aguas ku ta ser compartí. ([maritimelimits.gouv.fr][12], [Ministry of Defence][3]) * **Uso praktiko**: Pa aktivitadnan di pesca, turismo marino (cruise, snorkeling), i regulashon di seguridad, e autoridatnan lokal y Reino coordina en basamentu di e leis i akuerdo aplikabel. ([Ministry of Defence][3], [United Nations][2]) --- ## Asuntu praktiko i aktuashon * **Eksplorashon i rekursos**: Detrás di e delimitashon a keda un interés praktiko — kontrol riba pesca, petróleo/gas potensial, protekshon di biodiversidat marino y regulashon di transit maritimo. E Reino a stablesé leis y dekretonan pa administrá e zonanan den accordo ku UNCLOS. ([United Nations][2], [Ministry of Defence][1]) * **Mapas y datos**: Pa ver mapas i coordenadan konkreto bo por konsultá **MarineRegions** (Flanders Marine Institute) of e publikashon oficial di govèrno Hulandes (Hydrography / Defense) ku tin fichanan riba maritime limits den Caribe. ([Marine Regions][5], [Ministry of Defence][3]) --- ## Fuentes selektá (pa komprondé i verifikashon) * Defensie.nl — *Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom* (overview di leis i delimitashon). ([Ministry of Defence][3]) * Flanders Marine Institute / MarineRegions — fichanan EEZ i territorial sea (Aruba, Curaçao, Sint Maarten). ([Marine Regions][5], [Marine Regions][10]) * UN / Decree on Exclusive Economic Zone — dokumentu legal riba EEZ (Reino). ([United Nations][2]) * US State Department / treaty references — notas riba tratado di delimitashon Nederland–Venezuela (1978). ([State Department][4]) * Research / Saba Bank summaries (biological importance inside Dutch Caribbean EEZ). ([ResearchGate][8]) Kier bo ku mi agrega mapas i coordenadan konkreto pa Aruba, Curaçao i Sint Maarten awor? [1]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries?utm_source=chatgpt.com "Maritime limits and boundaries | Hydrography" [2]: https://www.un.org/depts/los/LEGISLATIONANDTREATIES/PDFFILES/NLD_EEZ_decree2010.pdf?utm_source=chatgpt.com "Exclusive Economic Zone of the Part of the Kingdom" [3]: https://english.defensie.nl/topics/hydrography/maritime-limits-and-boundaries/maritime-boundaries-of-the-caribbean-part-of-the-kingdom?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries of the Caribbean part of the Kingdom" [4]: https://www.state.gov/wp-content/uploads/2019/12/LIS-105.pdf?utm_source=chatgpt.com "maritime boundaries: colombia – dominican republic and" [5]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26519&utm_source=chatgpt.com "Aruba · MRGID 26519" [6]: https://www.indexmundi.com/aruba/maritime_claims.html?utm_source=chatgpt.com "Aruba Maritime claims - Geography" [7]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=26517&utm_source=chatgpt.com "Curaçao · MRGID 26517" [8]: https://www.researchgate.net/figure/Maritime-boundaries-ABC-islands-Appendix-1-from-Besluit-grenzen-exclusieve-economische_fig6_48185027?utm_source=chatgpt.com "Maritime boundaries ABC islands (Appendix 1 from \"Besluit grenzen... | Download Scientific Diagram" [9]: https://www.marineregions.org/gazetteer.php?id=26517&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Curaçao) (EEZ)" [10]: https://marineregions.org/gazetteer.php/gazetteer.php?id=21803&p=details&utm_source=chatgpt.com "Dutch Exclusive Economic Zone (Sint-Maarten) (EEZ)" [11]: https://www.marineregions.org/eezdetails.php?mrgid=21803&utm_source=chatgpt.com "Sint-Maarten · MRGID 21803" [12]: https://maritimelimits.gouv.fr/sites/default/files/2023-03/EN_St_Martin.pdf?utm_source=chatgpt.com "FRENCH MARITIME SPACES OF SAINT-MARTIN AND ..." -------------- ------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = LopedeVega.jpg | image2 = Quevedo (copia de Velázquez).jpg | image3 = Tirso de molina.jpg | image4 = Diego Rodríguez de Silva y Velázquez - Luis de Góngora y Argote - Google Art Project.jpg | caption1 = Lope de Vega | caption2 = Francisco de Quevedo | caption3 = Tirso de Molina | caption4 = Luis de Góngora | caption_align = center | total_width = 250 | perrow = 2/2 }} ----------------- {{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Isla | nomber = Cow & Calf | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | perrow = 2 |direction = |border = infobox |image1 = Pseudodiploria strigosa, colonia.jpg |caption1 = ''Pseudodiploria strigosa'' |image2 = Corals 4 Conch Reef 20230713.jpg |caption2 = ''Dichocoenia'' }} | pais = {{SXM}} | poblacion = | tipo_division_adm = | division_adm = | zoom = 14 }} ---------------- ==Madeirezen in het Caribisch gebied== De term Madeirezen in het Caribisch gebied verwijst naar mensen van oorsprong afkomstig van de Portugese eilandengroep Madeira, die in de 19e eeuw naar het Caribisch gebied emigreerden. Ze vestigden zich onder meer in Guyana, Suriname, Trinidad, Curaçao, Aruba, Bonaire, Saint Vincent en Grenada. == Migratiegeschiedenis == Vanaf het midden van de 19e eeuw werden veel inwoners van Madeira geconfronteerd met armoede, hongersnood, werkloosheid en landbouwcrises, waaronder de ineenstorting van de wijnindustrie. De Portugese autoriteiten moedigden emigratie aan, en plantagehouders en koloniale ondernemingen in het Caribisch gebied waren op zoek naar goedkope arbeidskrachten. De eerste grote groep Madeirezen arriveerde in Brits-Guiana (het huidige Guyana) in 1835. Later volgden migratiestromen naar Trinidad, St. Lucia, Grenada, Jamaica, en in mindere mate naar Curaçao, Aruba en Bonaire, waar ze werkten op plantages, zoutvelden, in de detailhandel en in de opkomende industrie. == Integratie en identiteit == De Madeirezen brachten hun taal (Portugees en Madeirees dialect), katholieke geloof en culinaire tradities mee. Hun familienamen — zoals Pires, Teixeira, Gomes, Fernandes, Henriques en De Souza — zijn vandaag de dag nog terug te vinden in verschillende Caribische landen. In onder meer Aruba en Curaçao vormden ze hechte gemeenschappen en integreerden geleidelijk met andere bevolkingsgroepen. Er ontstonden ook gemengde huwelijken met mensen van Afrikaanse, inheemse of creoolse achtergrond. == Bijdragen == De Madeirezen en hun nakomelingen droegen bij aan de ontwikkeling van het Caribisch gebied op diverse vlakken: Landbouw – arbeid op plantages en kleine landbouwbedrijven Kleine handel – het openen van familiebedrijfjes en buurtwinkels Religie – betrokkenheid bij de katholieke kerk, bijvoorbeeld als catechisten of gemeenschapsleiders Eten & cultuur – bijdragen aan de lokale keuken met recepten zoals bacalhau-gerechten en honingtaart (bolo de mel) == Heden en erfgoed == In de hedendaagse Caribische samenlevingen is de Madeirese identiteit grotendeels opgegaan in de nationale identiteit. In Aruba en Curaçao zijn er nog steeds sporen terug te vinden in familienamen, kerkregisters en mondelinge overlevering. In Guyana en Trinidad bestaan organisaties die het Madeirese erfgoed behouden, zoals de Portuguese Association of Trinidad and Tobago. == Bronnen (aanbevolen voor Wikipedia)== *Edward A. Alpers – Portuguese migration in the Caribbean *Bonham C. Richardson – Caribbean Migrants: Environment and Human Survival *Archieven van de Madeira-emigratie, Funchal *National Archives of Guyana *Mondelinge geschiedenis van afstammelingen van Madeirezen op Aruba en Curaçao ---------------- == Bushiribana == Het „piratenkasteel", zoals eens een Essokaart van Aruba de ruïne van Bushiribana bij Boca Mahos heeft genoemd, werd gebouwd in 1874 als een goudwasserij. Van 1854 tot 1868 had Concessie de Jongh van Den Haag de beschikking over de goudvelden van Aruba. Maar deze heeft er niet hard gewerkt. Na 1867 ett wel iot 1872 was de concessie verleend aan Isola, Ricket & Co, New Vork, een Amerikaanse maatschappij dus. Zij werkte nog voïgens de primitieve methode: bij de mijnen zelf ter plaatste de stenen kapot slaan, ziften en wassen. Isola, merkwaardigerwijze bij de oude goudmijnwerkers alleen bekend als Isalo, werkte behalve op de reeds genoemde plaatsen Westpunt en omgeving van Rooi Fluit ook nog in de omgeving van Sero Cristal en bij Sero Moskita en Tres Cp.bez aan de noordoostkant van het eiland. In 1870 kwamen te Sero Moskita nog een paar goudmijnwerkers om het leven door het instorten van de mijn, namelijk Luis Rivero en Pedro Farro. Van 1872 tot 1881 was de goudconcessie verleend aan een Engelse maatschappij Aruba Island Goldmining Company, London, \ Deze maatschappij bouwde de goudwasserij van Bushiribana in 1874, waarbij de bekende Arubaanse metselaar Aiexander Donati met enkele Curacaose metselaars het romantische stenen gevaarte r>ptrok. Hijskranen van houten balken moesten de zware stenen op hun plaats bree{ gen. In deze fabriek ging men & stampmolens werken om de fijn te malen. Het Engelse personyj van deze maatschappij, dat voot groot gedeelte daar in de buurt v , de goudwasserij woonde, best" " volgens do herinnering van de °^ Arubaanse -------------- Sero Plat—also known as Ceru Plat or Seroe Plat—is a modest hill located in Aruba, outside the boundaries of Arikok National Park. It is situated near the town of Oranjestad, with coordinates approximately at 12°32′57″N, 69°59′37″W. The hill lies about 3.5 km north of Hooiberg, one of Aruba's most prominent landmarks .​ Mindat Mapcarta +1 Mindat +1 Sero Plat is characterized as a rounded elevation with a local relief of less than 300 meters . While it may not be among the tallest hills on the island, it contributes to the diverse topography of the region. The surrounding area includes other notable features such as Sero Cristal and the historic Bushiribana gold smelter, which are in close proximity to Sero Plat.​ Mindat Although Sero Plat is not within Arikok National Park, it adds to the varied landscape of Aruba and may be of interest to those exploring the island's natural features.​ --------- {{Databox}} '''Pago Pago''' ta {{Appendix}} [[:Kategoria:Oseania]] -------------- {{Variante|a}} {{Databox}} E '''Important Bird Area di Washikemba–Fontein–Onima''' ta un pida tereno di 5.959 hektar banda di e kosta nortost di e isla di [[Boneiru]] den [[Hulanda Karibense]]. El a wòrdu asigná komo un area importante di para dor di BirdLife International, debi ku e ta sostené poblashonnan di vários espesie di para menasá òf di alkanse restringí. E ta kontené tres reservorio di awa dushi i tambe mata seku i algun palu di fruta introdusí. Paranan pa kua e IBA a wòrdu identifiká ta inkluí paloma ku wowo desnudo, yerba merikano, stern di mas chikitu, amazona ku skouder hel, elaenia di Karibe i thrasher ku wowo perla. Menasanan potensial pa e sitio ta bini di trapamentu ilegal di e papagayonan, destrukshon di habitat dor di buriku i kabritunan salbahe, predashon dor di pushi salbahe, i disturbio humano di kolonianan di nèshi.<ref name=bli>{{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/washikemba--fontein--onima-bonaire-iba-bonaire-sint-eustatius-and-saba-(to-netherlands) |title=Washikemba-Fontein-Onima, Bonaire |author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 14 October 2020}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Paranan]] [[:Kategoria:Boneiru]] --------------- {{infobox luga den pais | variante = c | tipo = Siudat | nomber = Ginebra | pais = {{SUI}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = UN Building A Southern Lawn.jpg |caption1 = Palais des Nations |image2 = ReformationsdenkmalGenf1.jpg |caption2 = Monumento di Reformacion |image3 = Geneve 2005 001 Ork.ch.jpg |caption3 = Siudat ku Lago Ginebra }} | zoom = 5 }} {{Commonscat|Ginebra}} {{Appendix}} [[:Category:Siudadnan]] [[:Category:Suisa]] ----------- {{Infopais}} '''Islanan Seychelles'' [[:Category:Maroko]] ----------------- {{Multiple image | header_align = | header = | align = center | image1 = Redonda Day.JPG | image2 = Redonda west cliffs.JPG | image3 = Stone building on Redonda.JPG | caption1 = Bista riba Redonda for di [[Nevis]] ku [[Montserrat]] den fondo | caption2 = Barankanan den laman na banda west | caption3 = Kas riba Redona | caption_align = center | width1 = | width2 = | width3 = | total_width = 500 | direction = horizontal }} {{Commonscat}} {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Antigua y Barbuda]] ----------------------- {{Infopais}} '''South Georgia and the South Sandwich Islands''' ([[ingles]]: Falkland Islands, [[spaño]] (Islas) Malvinas òf Islas Falkland) (SGSSI) ta un teritorio ultramar britániko den e parti sur di [[Oseano Atlantiko]]. E ta un grupo di islanan remoto i inhóspito, konsistí di Georgia Sur i un kadena di islanan mas chikitu konosí komo e Islanan Sandwich Sur. South Georgia ta 165 kilometer largu i 35 kilometer largu i ta e isla di mas grandi den e teritorio. E islanan di South Sandwich ta keda mas o menos 700 kilometer (430 mi) sureste di South Georgia. E área total di e teritorio ta 3,903 km2.[1] 1] E islanan Falkland ta mas o menos 1,300 kilometer (810 mi) west for di su punto mas serka. E islanan di South Sandwich no tin habitante, i un poblashon no permanente chikitu ta biba na South Georgia.[ No tin buelo di pasahero ni ferry regular pa of for di e teritorio, maske bishitanan di crucero na South Georgia ta bira mas popular, cu varios mil bishitante tur zomer. Reino Uni a deklará su soberania riba Sur Georgia na 1775 i e Islanan Sur Sandwich na 1908. E teritorio di "South Georgia and the South Sandwich Islands" a ser formá na 1985;[3] anteriormente, e tabata goberná komo parti di e Dependensia di e Islanan Falkland. Argentina a reklamá Sur di Georgia na 1927 i a reklamá e Islanan Sur di Sandwich na 1938. E islanan ta forma un teritorio britániko ultramar, dependiente i no outónomo, ku ta kai bou [[Reino Uni]]. E ta pertenesé na un di e 17 teritorio riba e lista di [[Nashonnan Uni]] di teritorionan no outónomo bou di supervishon di e Komité di Dekolonisashon di Nashonnan Uni. Argentina ta reklamá e grupo di islanan, loke a kondusí na e Guera di Falkland na 1982 durante e término di [[Margaret Thatcher]] komo [[promé minister]] di Reino Uni. E dos islanan mas grandi ta Falkland Ost i Falkland West. E kapital di islanan Falkland ta [[Stanley]], establesé riba e isla Falkland Ost. E habitantenan di e islanan tin nashonalidat britániko i ta papia ingles. Nan ta haña nan entrada prinsipalmente for di peska i kuido di karné. {{Appendix}} [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] ------------------ '''King Edward Point''' (tambe konosí komo KEP) ta un stashon di investigashon permanente di British Antarctic Survey riba e isla di Georgia Sur i ta [[kapital]] di e teritorio di mas leu di Merka di Georgia Sur i e Islanan Sandwich Sur.[1] E ta situá den Cumberland East Bay riba e kosta noreste di e isla. 2] E asentamentu ta e kapital mas chikitu na mundu segun [[poblashon]]. {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Reino Uni|Islanan Falkland]] --------------------- {{Databox}} E '''Alpen''' ta un kadena di seru na [[Oropa]] ku ta ekstende for di e kosta [[Laman Mediteráneo|mediteráneo]] di [[Fransia|franses]] den sùitwest te e plano di Pannon den e parti ost. E superfisie di e serunan ta mas ku 200.000 km2. E Alpen ta parti di ocho estado: [[Austria]] (29%), [[Italia]] (27%), Fransia (21%), [[Suisa]] (13%), [[Alemania]] (5,8%), [[Slovenia]] (3,5%), [[Liechtenstein]] (0,08%) i [[Monaco]] (0,001%). Por bisa ku [[Hungria]] tambe ta pertenesé na esaki, ya ku e Seru di Odenburg na su frontera ta pertenesé na e serunan di Alpen. Den total tin mas o ménos 13 mion hende ta biba den henter e teritorio di Alpen. Solamente den e parti west di e serunan alpino tin kumbre di 4000 meter di altura. E kumbre di mas haltu ta Mont Blanc (4808 m) i ademas tin 82 otro kumbre ku un haltura riba 4000 m. E Alpen ta un kadena di montaña relativamente hóben, formá durante e orogenesia alpino den e periodo tersiario. Den e Alpen ta nase hopi riu grandi di Oropa, manera e Rhone, Rhin, Po i Inn. E Alpen ta forma un barera geográfiko importante den Oropa. For di prehistoria, e pasonan di Alpen ta forma un konekshon importante entre suit i nort di Oropa. Den [[siglo 21]] tambe un selekshon di pasonan di seru (i túnel) ta di importansia internashonal. [[Category:Oropa]] --------------- {{Databox}} '''Samoa Merikano''' ta un teritorio <gallery mode="nolines" widths="220" class="center"> Flag of Port Louis, Mauritius.svg|Bandera di Port Louis. Coat of arms of Port Louis, Mauritius.svg|Eskudo di Port Louis. </gallery> {{Appendix}} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Mauritius]] ---------------------------- {{infobox luga den pais | variante =c | tipo = Kapital | pais = {{BHS}} }} '''Saint-Denis''' (na reuniones krioyo: Sin-Dni), ta e [[kapital]] atministrativo (''prefectura'') di e departamento i region ultramar di [[Réunion (isla)|Réunion]], den [[Oséano indio]]. E ta situá na e punto di mas nort di e [[isla]], serka di e boka di riu Saint-Denis. Saint-Denis ta e munisipio mas poblá den e departamentonan fransesnan den ultramar i e di diesnuebe mas poblá den henter [[Fransia]]. Segun senso di 2020, tabatin 315,080 habitante den e área metropolitano di Saint-Denis<ref name="AAV_pop">{{cite web |url=https://statistiques-locales.insee.fr/#c=indicator&i=pop_legales.popmun&s=2019&selcodgeo=9D1&t=A01&view=map13 |title=Statistiques locales - Saint-Denis : Aire d'attraction des villes 2020 - Population municipale 2020 |author=INSEE |author-link=INSEE |access-date=2023-01-14}}</ref>, di kua 153,001 tabata biba den e siudat di Saint-Denis mes y e resto na lugánan den bisinario manera La Possession, Sainte-Marie, Sainte-Suzanne, Saint-André, i Bras-Panon.<ref>[https://www.insee.fr/fr/statistiques/fichier/6683031/dep974.pdf Populations légales 2020: 974 La Réunion], INSEE</ref> {{Appendix}} [[Category:Isla]] [[Category:Fransia]] -------------------------------- {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =66396157|titulo=Antwerpen (stad)}} {{References}} }} [[Category:Siudadnan]] [[Category:Belgika]] ------------------- {{Databox}} -------------------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. fl12uzb37ktcg4tu9wyfs44okkgwmlz Chan Santokhi 0 8165 186074 166280 2026-03-30T20:09:41Z Caribiana 8320 186074 wikitext text/x-wiki {{Infobox dignatario| variante = c |sucesion = Di 9° Presidente di Sürnam |periodo start= [[16 di yüli]] [[2020]] |periodo fin = [[16 di yüli]] [[2025]] |vice presidente = Ronnie Brunswijk | antecesor = [[Desi Bouterse]] | sucesor = [[Jennifer Geerlings-Simons]] | pais = {{SUR}} | partido = Partido Reformista Progresista (VHP) | ofishi = polis, polítiko |sucesion2 = Minister di Hustisia |periodo start2 = [[1 di sèptèmber]] [[2005]] |periodo fin2 = [[13 di ougùstùs]] [[2010]] |sucesion3 = Miembro di Asamblea Nashonal |periodo start3 = 2010 |periodo fin3 = 2020 | alma mater = | pareha = Mellisa Santokhi-Seenacherry | yui = }} '''Chandrikapersad (Chan) Santokhi''' (☆ [[3 di febrüari]] [[1959]] na Lelydorp, [[Sürnam]] - [[30 di maart]] [[2026]] na [[Paramariba]]) tabata un politiko [[sürnam]]eño i eks-komisario di polis. E tabata e di nuebe [[presidente]] di [[Sürnam]] dii di 16 di yüli 2020 te 16 di yüli 2025.<ref name="wagenaar">[https://web.archive.org/web/20160816182303/http://www.parbode.com/parbode-interview/item/1689-crimefighter-met-lef Crimefighter met lef], pa Leonoor Wagenaar, den ''Parbode'' 1 desember 2006</ref> == Karera == Santokhi tabata komisario i Minister di Hustisia i Polis pa hopi aña (2005–2010). Despues el a wòrdu elegí komo miembro di e Asamblea Nashonal pa VHP na 2010, i a okupá e posishon aki te na su huramentashon komo presidente na 2020. Desde 2011 Santokhi ta lider di e Partido Reformista Progresista (VHP, na [[hulandes]]: ''Vooruitstrevende Hervormings Partij''), ku a resulta ganadó di e elekshon parlamentario di [[Sürnam]] na 2020. Komo uniko kandidato presidensial el a keda elegi pa aklamashon dia 13 di yüli 2020 dor di e Asamblea Nashonal (parlamento) i a huramentá dia 16 di yüli. Durante su presidensia, ora finansa públiko tabata na su punto mas abou, Santokhi a dirigí un programa di IMF i a logra éksito ku stabilisashon finansiero, restrukturashon di debenan i redukshon di inflashon.<ref>{{nl}} [https://www.waterkant.net/suriname/2025/01/01/president-santokhi-samen-bouwen-aan-een-sterker-en-welvarender-suriname-in-2025/ President Santokhi: Samen bouwen aan een sterker en welvarender Suriname in 2025], Waterkant (1 di yanüari 2025)</ref> Riba tereno ekonómiko, el a boga pa kooperashon pa atendé ku problemanan sosial manera bibienda, edukashon i infrastruktura. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59492983|titulo=Chan Santokhi}} {{References}} ;Link eksterno * [http://www.vhp.sr/ Wepsait ofisial di VHP] }} {{DEFAULTSORT:Santokhi, Chan}} [[Category:Hende]] [[Category:Politiko]] [[Category:Suriname]] hj2sysolg2c78tvgz6xmj7qiy73a42a 186075 186074 2026-03-30T21:11:44Z Caribiana 8320 ampliashon 186075 wikitext text/x-wiki {{Infobox dignatario| variante = c |sucesion = Di 9° Presidente di Sürnam |periodo start= [[16 di yüli]] [[2020]] |periodo fin = [[16 di yüli]] [[2025]] |vice presidente = Ronnie Brunswijk | antecesor = [[Desi Bouterse]] | sucesor = [[Jennifer Geerlings-Simons]] | pais = {{SUR}} | partido = Partido Reformista Progresista (VHP) | ofishi = polis, polítiko |sucesion2 = Minister di Hustisia |periodo start2 = [[1 di sèptèmber]] [[2005]] |periodo fin2 = [[13 di ougùstùs]] [[2010]] |sucesion3 = Miembro di Asamblea Nashonal |periodo start3 = 2010 |periodo fin3 = 2020 | alma mater = | pareha = Mellisa Santokhi-Seenacherry | yui = }} '''Chandrikapersad (Chan) Santokhi''' (☆ [[3 di febrüari]] [[1959]] na Lelydorp, [[Sürnam]] - † [[30 di mart]] [[2026]] na [[Paramaribo]]) tabata un polítiko [[sürnam]]eño i eks-komisario di polis. E tabata e di nuebe [[presidente]] di [[Sürnam]] di 16 di yüli 2020 te 16 di yüli 2025.<ref name="wagenaar">Leonoor Wagenaar, [https://web.archive.org/web/20160816182303/http://www.parbode.com/parbode-interview/item/1689-crimefighter-met-lef Crimefighter met lef], Parbode (1 di desèmber 2006)</ref> == Biografia == Santokhi a nase dia 3 di febrüari 1959 na Lelydorp (aktualmente distrito di Wanica na Sürnam). Santokhi a lanta den kunuku komo esun di mas yòn di nuebe yu. Su tata tabata un kunukero i tambe tabata traha komo trahadó na haf di Paramaribo, i su mama tabata traha komo bendedo den un supermerkado chines na Lelydorp.<ref name="wagenaar" /> Despues di a optené su diploma VWO na Paramaribo, Santokhi a studia na Akademia di Polis Hulandes na Apeldoorn di 1978 pa 1982 riba un beka estatal.<ref name="premtime">[https://web.archive.org/web/20120126055009/http://premtime.ntr.nl/2011/09/26/chandrikapersad-santokhi-den-haag/ Chandrikapersad Santokhi (Den Haag)], Premtime, 26 di septèmber 2011</ref> Despues di termina su estudio, el a regresa Sürnam na septèmber 1982 pa traha komo inspektor di polis. Den un entrevista ku Prem Radhakishun, Santokhi a bisa ku hopi e tempu ei a deklar’é ‘loko’ pa regresá Sürnam despues di a gradua pa traha pa polis durante e diktadura militar di [[Desi Bouterse]], na un tempu ku tabatin tiki rèspèt pa polis.<ref name="premtime"/> Santokhi a traha komo inspektor di polis na Geyersvlijt i despues na Wanica for di e edat di 23 aña te ora ku el a wòrdu nombrá hefe di e departamentu nashonal di investigashon kriminal na 1989. Na 1991, el a wòrdu nombrá komo komisario di polis i tambe hefe di e servisio hudisial di Kuerpo Polisial di Sürnam.<ref name="volkskrant.nl">Stieven Ramdharie, [https://www.volkskrant.nl/vk/nl/2668/Buitenland/article/detail/871508/2007/10/02/De-meest-bedreigde-man-van-Suriname.dhtml De meest bedreigde man van Suriname], De Volkskrant, 2 di òktober 2007. [https://web.archive.org/web/20170915114442/https://www.volkskrant.nl/vk/nl/2668/Buitenland/article/detail/871508/2007/10/02/De-meest-bedreigde-man-van-Suriname.dhtml Archivá] dia 15 di septèmber 2017.</ref> === Karera polítiko === Santokhi tabata Minister di Hustisia i Polis pa hopi aña (2005–2010). Despues el a wòrdu elegí komo miembro di e Asamblea Nashonal pa VHP na 2010, i a okupá e posishon aki te na su huramentashon komo presidente na 2020. Desde 2011 Santokhi tabata lider di Partido Reformista Progresista (VHP, na [[hulandes]]: ''Vooruitstrevende Hervormings Partij''), ku a resulta ganadó di e elekshon parlamentario di [[Sürnam]] na 2020. Komo úniko kandidato presidensial el a keda elegí pa aklamashon dia 13 di yüli 2020 dor di e Asamblea Nashonal (parlamento) i a huramentá dia 16 di yüli. Durante su presidensia, ora finansa públiko tabata na su punto mas abou, Santokhi a dirigí un programa di IMF i a logra éksito ku stabilisashon finansiero, restrukturashon di debenan i redukshon di inflashon.<ref>{{nl}} [https://www.waterkant.net/suriname/2025/01/01/president-santokhi-samen-bouwen-aan-een-sterker-en-welvarender-suriname-in-2025/ President Santokhi: Samen bouwen aan een sterker en welvarender Suriname in 2025], Waterkant (1 di yanüari 2025)</ref> Riba tereno ekonómiko, el a boga pa kooperashon pa atendé ku problemanan sosial manera bibienda, edukashon i infrastruktura. Durante e elekshonnan di 2025, e tabata un biaha mas [[lijsttrekker]] pa VHP. VHP a akumulá 17 asiento, pero a keda pafó di e koalishon. Santokhi no a wòrdu renombrá presidente despues; su susesor a bira [[Jennifer Geerlings-Simons]] di partido NDP. === Bida priva i fayesementu === Riba 19 di yüli 2020, Chan Santokhi a kasa ku su partner di largu plaso, Mellisa Seenacherry. E matrimonio a tuma lugá den un seremonia privá. Mellisa ta un abogado di profeshon. E tin tambe dos yu adulto (un yu muhé i un yu hòmber) di un matrimonio anterior.<ref>{{cite book |last1=Ramcharan |first1=Ashwin |title=Chan |date=2020-04-21 |publisher=Uitgeverij De Mango Boom |isbn=978-94-028-1728-7 |page=163 |url=https://www.hindorama.com/wp-content/uploads/2020/04/Chan-e-book-2020.pdf |language=nl}}</ref> Chan Santokhi a fayesé dia 30 di mart 2026, na edat di 67 aña. El a bira malu na su kas na Lelydorp mas trempan e dia ei i despues a fayesé na e hospital na Paramaribo. == Distinshon == * 2006: {{USA|bandera}} Premio Paul Harris * 2020: [[File:Honorary Order of the Yellow Star (Suriname) - ribbon bar.gif|50px]] Orden Honorario di Strea Gel, ''Grand Master'' * 2020: [[File:Order_of_the_Palm_(Suriname)_-_ribbon_bar.png|50px]] Orden Honorario di Palma, ''Grand Master'' * 2021: {{IND|bandera}} Pravasi Bharatiya Samman den e kategoria di Servisio Públiko {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59492983|titulo=Chan Santokhi}} {{References}} ;Link eksterno * [http://www.vhp.sr/ Wepsait ofisial di VHP] }} {{DEFAULTSORT:Santokhi, Chan}} [[Category:Hende]] [[Category:Politiko]] [[Category:Suriname]] a0km9nkjm96oschtxznleoxf99ftlwg Ataniro 0 8872 186038 184715 2026-03-30T13:21:33Z Caribiana 8320 186038 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox musico | imagen = Ataniro.jpeg | descripcion = Mural di Ataniro na [[San Nicolas]], obra di Rasheed Lowe (2023) | fecha nacemento= [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]] | luga nacemento= [[San Nicolas]] | mayornan = Alwin Pacheco Eisden<br>Judith Nassy | casa = | yui = 1 | aña activo = 1991 - presente | estilo = | genero = [[rap]], [[hip hop]] | distincion = | ofishi = musico, cantante, compositor y productor }} '''Ataniro''', nomber artistico di '''Janiro Eisden''', (☆ [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]] na [[San Nicolas]]), ta un [[músika|musico]], [[canta]]nte, compositor y producer [[Aruba]]no. Den añanan 90 el a bira conoci como artista di musica [[rap]] y [[hip hop]], y como cantante di e grupo [[Basic One]]. Ataniro ta e prome rapper na [[Aruba]] cu tabata rap den idioma [[Papiamentu|Papiamento]]. == Bida == Janiro Eisden a lanta na [[San Nicolas]] cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy, y su ruman muhe Deyanira. El a bishita John Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Na Hulanda el a gradua na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) como trahado social y ‘basis onderwijs assistent’. Bek na Aruba el a cuminsa su carera den cuido di adiccion (''verslavingszorg''), unda el a traha pa casi 10 aña. Despues di a capacita su mes e ta switch pa e funcion di ‘traject arbeidsbemiddelaar’ na Departamento pa Personal y Labor (DPL).<ref>{{citeer web|url=https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/|titel=Janiro Eisden|auteur=Maduro, Kimberly|werk=Xclusivomagazine.com|datum=2020-02-14|bezochtdatum=2022-09-22}}</ref> Ataniro ta biba na San Nicolas, ta casa i tin yiu. == Carera musical == For di chikito Ataniro tabata sa cu e por a canta, sinembargo te aña 1991 su carera musical a cuminsa ora el a participa na un ‘show di talento’, cantando rap na [[Ingles]]. E mesun aña e ta lanta, hunto cu Dino Dirks, e grupo musical ‘[[Basic One]]’. Na 1995 e grupo ta saca su prome album, conteniendo e cantica “Suave” cu ta bira hit na Aruba y henter [[Antias Hulandes]]. E grupo ta saca un cantidad di album mas, consechando exito hasta te den [[Oropa|Europa]].<ref name="AweMainta">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|titel=Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|werk=AweMainta|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022-09-22}}</ref> Como cantante Ataniro a participa na varios competencia di rap tanto na Aruba como Antias. Tambe el a subi e podium na multiple festival di [[calypso]] y a yega di competi den e festival di [[tumba]] na Aruba y [[Kòrsou|Corsou]]. Na 2015 el a termina como number dos na Aruba y tabata finalista na Corsou, mientras su cantica “Tur mi ta kue” a resulta di tabata e ‘road march’ mas popular den [[carnaval]]. Ataniro tin un trayectoria di mas cu 30 aña di compone y produci cancion. Pa aña entre 3 pa 5 composicion tabata bira hit, tanto na Aruba como e islanan bisiña. E tabata e prome artista cu a logra aparece riba e cartelero di Aruba su Top 40 cu varios tema musical durante 117 siman consecutivo.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-10-19/page/n13/mode/1up?q=janiro+eisden+biografia&view=theater|titel=Janiro Eisden ‘AtaNiro’ ta pa pone otro record den Top 40|werk=BonDia|datum=2019-10-19|bezochtdatum=2022-09-22}}</ref> El a compone tambe pa diferente artista local y internacional, di cual algun a resulta un hit.<ref name="AweMainta"/> Na december 2021 Ataniro a produci, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden, su ultimo hit cu ta titula “Con Mi Por Lubida”. Na ocacion di su 30 aniversario den farandula Ataniro a ricibi reconocimiento di gobierno di Aruba pa su contribucion na cultura Arubano y su aprecio pa e idioma Papiamento.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://aruba.nu/2022/02/ataniro-ontvangt-eerbetoon-voor-30-jaar-entertainment/|titel=“Ataniro” ontvangt eerbetoon voor 30 jaar entertainment|werk=Aruba.nu|datum=2022-02-22|bezochtdatum=2022-09-22}}</ref> Den centro di San Nicolas tin un mural cu su imagen. {{Appendix}} [[Category:Pseudónimo]] [[Category:Arte na Aruba]] [[Category:Hende]] [[Category:Kantante]] [[Category:Arubano konosí]] 3w49rrzxe1zcbgahblnuw8wdrq7wyiz 186039 186038 2026-03-30T13:22:03Z Caribiana 8320 186039 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox musico | imagen = Ataniro.jpeg | descripcion = Mural di Ataniro na [[San Nicolas]], obra di Rasheed Lowe (2023). | fecha nacemento= [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]] | luga nacemento= [[San Nicolas]] | mayornan = Alwin Pacheco Eisden<br>Judith Nassy | casa = | yui = 1 | aña activo = 1991 - presente | estilo = | genero = [[rap]], [[hip hop]] | distincion = | ofishi = musico, cantante, compositor y productor }} '''Ataniro''', nomber artistico di '''Janiro Eisden''', (☆ [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]] na [[San Nicolas]]), ta un [[músika|musico]], [[canta]]nte, compositor y producer [[Aruba]]no. Den añanan 90 el a bira conoci como artista di musica [[rap]] y [[hip hop]], y como cantante di e grupo [[Basic One]]. Ataniro ta e prome rapper na [[Aruba]] cu tabata rap den idioma [[Papiamentu|Papiamento]]. == Bida == Janiro Eisden a lanta na [[San Nicolas]] cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy, y su ruman muhe Deyanira. El a bishita John Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Na Hulanda el a gradua na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) como trahado social y ‘basis onderwijs assistent’. Bek na Aruba el a cuminsa su carera den cuido di adiccion (''verslavingszorg''), unda el a traha pa casi 10 aña. Despues di a capacita su mes e ta switch pa e funcion di ‘traject arbeidsbemiddelaar’ na Departamento pa Personal y Labor (DPL).<ref>{{citeer web|url=https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/|titel=Janiro Eisden|auteur=Maduro, Kimberly|werk=Xclusivomagazine.com|datum=2020-02-14|bezochtdatum=2022-09-22}}</ref> Ataniro ta biba na San Nicolas, ta casa i tin yiu. == Carera musical == For di chikito Ataniro tabata sa cu e por a canta, sinembargo te aña 1991 su carera musical a cuminsa ora el a participa na un ‘show di talento’, cantando rap na [[Ingles]]. E mesun aña e ta lanta, hunto cu Dino Dirks, e grupo musical ‘[[Basic One]]’. Na 1995 e grupo ta saca su prome album, conteniendo e cantica “Suave” cu ta bira hit na Aruba y henter [[Antias Hulandes]]. E grupo ta saca un cantidad di album mas, consechando exito hasta te den [[Oropa|Europa]].<ref name="AweMainta">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|titel=Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|werk=AweMainta|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022-09-22}}</ref> Como cantante Ataniro a participa na varios competencia di rap tanto na Aruba como Antias. Tambe el a subi e podium na multiple festival di [[calypso]] y a yega di competi den e festival di [[tumba]] na Aruba y [[Kòrsou|Corsou]]. Na 2015 el a termina como number dos na Aruba y tabata finalista na Corsou, mientras su cantica “Tur mi ta kue” a resulta di tabata e ‘road march’ mas popular den [[carnaval]]. Ataniro tin un trayectoria di mas cu 30 aña di compone y produci cancion. Pa aña entre 3 pa 5 composicion tabata bira hit, tanto na Aruba como e islanan bisiña. E tabata e prome artista cu a logra aparece riba e cartelero di Aruba su Top 40 cu varios tema musical durante 117 siman consecutivo.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-10-19/page/n13/mode/1up?q=janiro+eisden+biografia&view=theater|titel=Janiro Eisden ‘AtaNiro’ ta pa pone otro record den Top 40|werk=BonDia|datum=2019-10-19|bezochtdatum=2022-09-22}}</ref> El a compone tambe pa diferente artista local y internacional, di cual algun a resulta un hit.<ref name="AweMainta"/> Na december 2021 Ataniro a produci, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden, su ultimo hit cu ta titula “Con Mi Por Lubida”. Na ocacion di su 30 aniversario den farandula Ataniro a ricibi reconocimiento di gobierno di Aruba pa su contribucion na cultura Arubano y su aprecio pa e idioma Papiamento.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://aruba.nu/2022/02/ataniro-ontvangt-eerbetoon-voor-30-jaar-entertainment/|titel=“Ataniro” ontvangt eerbetoon voor 30 jaar entertainment|werk=Aruba.nu|datum=2022-02-22|bezochtdatum=2022-09-22}}</ref> Den centro di San Nicolas tin un mural cu su imagen. {{Appendix}} [[Category:Pseudónimo]] [[Category:Arte na Aruba]] [[Category:Hende]] [[Category:Kantante]] [[Category:Arubano konosí]] czjwwa75zudj7rontt4otugc8ldt2h6 Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino) 0 9218 186051 183848 2026-03-30T15:03:49Z Caribiana 8320 /* Wega y encuentronan */ resultado 2026 186051 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox seleccion nacional futbol | variante = a | bgcolor = #0072C6 <!-- color uniform --> | copa mundial = copa mundial futbol <!--<copa mundial> + <nomber> ta defini Rango di FIFA--> | nomber = Aruba | bandera = [[File:Flag of Aruba.svg|175px|border]] | alias = | asociacion = [[Arubaanse Voetbalbond|Arubaanse Voetbal Bond]] | stadion = [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]] | coach = | rango halto = di 112 <br/>([[:nl:FIFA-mannenranglijst november 2015|nov 2015]]) | rango abou = di 205 <br/>([[:nl:FIFA-mannenranglijst april 2021|apr]]–[[:nl:FIFA-mannenranglijst mei 2021|mei 2021]]) | internacional futbolista = | gol futbolista = <!-- Seccion di competencia --> | prome internacional = [[File:Flag of Netherlands.svg|20px|border]] [[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Aruba]] 1–1 [[Seleccion nacional di futbol di Sürnam (masculino)|Sürnam]] [[File:Flag of Netherlands.svg|20px|border]] | luga prome internacional = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] | fecha prome internacional = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[1934]] | hazaña = {{ABWf}} 7–0 {{BVIf-r}} | luga hazaña = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] | fecha hazaña = [[1 di yüni|1 di juni]] [[2014]] | perdida = {{TTOf}} 11–0 {{ABWf-r}} | luga perdida = [[Arima]], [[Trinidad i Tobago|Trinidad y Tobago]] | fecha perdida = [[23 di aprel|23 di april]] [[1989]] <!-- Seccion di Copa Mundial --> | CM participacion = | CM prome biaha = | CM miho resultado = <!-- Seccion di regional --> | regional = | regional participacion = | regional prome biaha = | regional miho resultado = <!-- Seccion di uniform: primera --> | pattern_la1=_aru21h | pattern_b1=_aru21h | pattern_ra1=_aru21h | leftarm1=FFD600 | body1=FFD600 | rightarm1=FFD600 |shorts1=fff000 | socks1=FFf000 <!-- Seccion di uniform: segundo --> | pattern_la2= _blueborder | pattern_b2= _aru1819a | pattern_sh2 =_whitesides | pattern_ra2= _blueborder | leftarm2=white | body2=0088FF | rightarm2=white | shorts2=0000ff | socks2=0000FF }} '''Seleccion masculino di futbol di Aruba''' ta e ekipo nacional di [[futbol]] cu ta representa [[Aruba]] na wega y torneonan internacional, manera na e weganan di clasificacion pa [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] y den [[Kopa Karibe|Copa Caribe]]. Tur tramite pa e seleccion ta bou encargo di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], funda na 1932 y afilia na [[Union Caribense di Futbol|CFU]], [[CONCACAF]] y [[FIFA]] desde 1988. Aruba a marca riba tabla mundial di paisnan den FIFA su mihor posicion na november 2015, ocupando posicion 112. E ekipo nacional nunka no a clasifica pa e [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial di FIFA]] of [[Kopa Oro di CONCACAF|Copa Oro di CONCACAF]]. [[Fernando Lewis]] ta actualmente capitan di e seleccion nacional Arubano. == Historia == Entre 1924 y 1933, Aruba a hunga solamente contra di [[Kòrsou|Corsou]], aunke e partidonan aki no ta wordo considera oficial.<ref>{{cite web |last1=Courtney |first1=Barrie |title=Aruba - List of International Matches |url=https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |website=RSSSF |access-date=2 February 2023 |archive-date=11 August 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220811173513/https://www.rsssf.org/tablesa/aruba-intres.html |url-status=live }}</ref> Den añanan 1950 e encuentronan aki tabata wordo uza pa selecta e mihor hungadonan pa e [[Selekshon Antiano di Futbòl|seleccion di Antia Hulandes]]. Hungadonan Arubano manera [[Jani Brokke]] a hunga pa [[Antias Hulandes]] na e [[Weganan Olimpico]] di 1952.<ref>{{cite web |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-ESSONEWS-1952-06-06/mode/2up?q=%22Jani+Brokke%22 |title=Olympic Players, Helsinki Bound |website=Aruba Esso News on Coleccion Aruba, Biblioteca Nacional Aruba |date=1952-06-06 }} Potret di grupo di shete futbolista Arubano den a team olimpico.</ref> Bou di bandera di Curaçaose Voetbalbond (CVB), nan ta medayista di oro cu e ekipo di Antias Hulandes na e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1950 na [[Guatemala]].<ref>{{citeer web|url=https://www.olympedia.org/athletes/23874 |titel=Adriaan Brokke |werk=Olympedia |bezochtdatum=2024-09-11}}</ref> CCCF tabata activo entre 1941 y 1961. Den añanan 1950 [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) tabata organisa partidonan amistoso y mini torneonan riba e isla. Ehempelnan ta e partido di 1952 entre Aruba y e club di futbol [[Brasil|Brasileño]] Botafogo (3-1)<ref>{{cite web |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1952-08/page/n31/mode/2up?q=%22Jani+Brokke%22 |title=Oncena Arubano a derrota Botafago cu un score di 3-1 |website=Arubaanse Courant |date=1952-08-11}}</ref> y e serie di 1953 entre Aruba, [[Sürnam|Surinam]], [[Guyana|Guyana Britanico]] y e club profesional La Salle FC for di [[Venezuela]].<ref>{{cite web |url=https://archive.org/details/ANA-DIG-THELOCAL-1953-02-14/page/4/mode/2up?q=Brokke+RCA |title=Football: Aruba Wins Interland Series |website=The Local |date=1953-02-14 }} Pages 5 to 7.</ref> Aruba a participa den su prome torneo na Campeonato di CCCF 1955, unda nan a termina na di 5 luga. Na 1958, AVB y CVB a fusiona den [[NAVU]]. Aruba a tuma parti den e seleccion nacional di futbol di Antias Hulandes te cu e isla a separa for di e constelacion antiano na 1986. Despues di su separacion for di Antias Hulandes, AVB a afilia na [[CONCACAF]] y [[FIFA]] na 1988. == Participacion den torneo == === Copa Caribe === Pa [[Kopa Karibe|Copa Caribe]] Aruba tin cu pasa e clasificacion. El a drenta clasificacion na 1989, y den su prome partido di grupo a sufri e pio derota den su historia (11-0), na man di [[Trinidad i Tobago|Trinidad y Tobago]]. Sinembargo, e seleccion a mustra algun progreso den e buelta preliminar di Copa Caribe 2014, logrando dos victoria contra e Islanan Turks & Caicos (1-0) y [[British Virgin Islands]] (7-0), e ultimo aki tabata e victoria mas grandi den historia di e seleccion nacional. E resultadonan aki a permiti nan yega na di 120 luga den e ranking mundial di FIFA pa luna di juni 2014. Despues di e victorianan aki, Aruba a perde 2-0 contra [[Guyana Franses|Guyana Frances]] y a keda elimina. === Copa Mundial === Despues di su [[Status aparte di Aruba|Status Aparte]] Aruba a hunga dia 24 di maart 1996 su prome partido di clasificacion pa Copa Mundial 1998 contra [[Republika Dominikano|Republica Dominicano]] como parti di e clasificacion pa Copa Mundial 1998. Hungando na Santo Domingo e seleccion a perde e prome wega contra Republica Dominicano cu 2-3. Golnan a ser anota pa Raymond Davelaar y Ryan Malmberg. Tambe den wega na cas el a keda derota 1-3, cu Davelaar anotando e unico gol. Pa Copa Mundial 2018 e seleccion Arubano a cuminsa su clasificacion den di dos buelta contra [[Barbados]], cu derota 2-0 na cas y 1-0 for di cas, sinembargo FIFA a dicta cu Barbados a lansa un hungador no eligibel, dunando Aruba un victoria di 3-0 den e wega di ida y avansando e ekipo pa e di tres buelta. Apesar di esey, den e siguiente buelta e a wordo derota atrobe, e biaha aki pa [[Sint Vincent i Grenadinanan|St. Vincent & the Grenadines]] cu a gana 3-2 riba agregacion. Aruba no a logra progresa den e eliminatorio pa Copa Mundial 2022, terminando na di 4 lugar den e prome buelta. For di Copa Mundial 1998 Aruba a participa na tur e torneonan clasificatorio pa Copa Mundial sin por a pasa e prome buelta clasificatorio. == Wega y encuentronan == === 2023 === <div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Victoria|border=1px solid #AAAAAA}} {{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}} {{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div> {| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%" |- bgcolor=darkblue style="color:yellow ! width="10%" |Fecha ! width="12%" |Ciudad ! width="13%" |Local ! width="5%" |Resultado ! width="14%" |Bishitante ! width="20%" |Competencia |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|11-09-2023 |[[File:Flag of Cayman Islands.svg|22px|border]] [[George Town]] |align=right| [[Islanan Kaiman|Cayman Islands]] [[File:Flag of the Cayman Islands.svg|22px|border]] |align=center|'''1:2''' |{{ABW}} |[[CONCACAF Nations League]] 23/24 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|14-10-2023 |[[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] |align=right| [[Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] |align=center|'''3:1''' | [[File:Flag of the US Virgin Islands.svg|22px|border]] [[U.S. Virgin Islands]] | [[CONCACAF Nations League]] 23/24 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|16-11-2023 |[[File:Flag of the US Virgin Islands.svg|22px|border]] [[Christiansted]] |align=right| [[Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] |align=center|'''1:4''' |{{ABW}} | [[CONCACAF Nations League]] 23/24 |} {{clear}} === 2024 === <div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Victoria|border=1px solid #AAAAAA}} {{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}} {{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div> {| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%" |- bgcolor=darkblue style="color:yellow ! width="10%" |Fecha ! width="12%" |Ciudad ! width="13%" |Local ! width="5%" |Resultado ! width="14%" |Bishitante ! width="20%" |Competencia |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|21-03-2024 |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Oranjestad |align=right|[[Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] |align=center|'''5:1''' |[[File:Flag of the Cayman Islands.svg|20px|border]] [[Islanan Kaiman|Cayman Islands]] |[[CONCACAF Nations League]] 23/24 |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|23-03-2024 |[[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] Santiago Caballero |align=right|[[Republika Dominikano|Sto. Domingo]] [[File:Flag of the Dominican Republic.svg|20px|border]] |align=center|'''2:0''' |{{ABWf}} | Partido amistoso |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|08-06-2024 | [[File:Flag of Aruba.svg|21px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] |align=right|[[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] |align=center|'''0:2''' |{{CUWf}} |Clasificacion [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] 2026 |- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|11-06-2024 |[[File:Flag of Barbados.svg|2px|border]] [[Bridgetown]] |align=right|[[Sint Lucia]] [[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] |align=center|'''2:2''' |{{ABWf}} |Clasificacion [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] 2026 |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|06-09-2024 |[[File:Flag of Puerto Rico.svg|22px|border]] Mayaguez |align=right|[[Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px]] |align=center|'''0:2''' |{{SXM}} |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|09-09-2024 |[[File:Flag of Puerto Rico.svg|22px|border]] Mayaguez |align=right|[[Puerto Rico]] [[File:Flag of Puerto Rico.svg|22px|border]] |align=center|'''1:0''' |{{ABWf}} |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|11-10-2024 |[[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] |align=right|[[Haiti]] [[File:Flag of Haiti.svg|22px|border]] |align=center|'''3:1''' |{{ABWf}} |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|14-10-2024 |[[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] |align=right|[[Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] |align=center|'''3:5''' |{{HTI}} |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|15-11-2024 |[[File:Flag of Puerto Rico.svg|22px|border]] Mayaguez |align=right|[[Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] |align=center|'''1:5''' |[[File:Flag of Puerto Rico.svg|22px|border]] [[Puerto Rico]] |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|18-11-2024 |[[File:Flag of Puerto Rico.svg|22px|border]] Mayaguez |align=right|[[Sint Maarten]] [[File:Flag of Sint Maarten.svg|22px|border]] |align=center|'''1:0''' |{{ABWf}} | [[CONCACAF Nations League]] 24/25 |} {{clear}} === 2025 === [[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Actualisa te e ultimo wega riba 4 di juni 2025.</small> <div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Victoria|border=1px solid #AAAAAA}} {{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}} {{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div> {| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%" |- bgcolor=darkblue style="color:yellow ! width="10%" |Fecha ! width="12%" |Ciudad ! width="13%" |Local ! width="5%" |Resultado ! width="14%" |Bishitante ! width="20%" |Competencia |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|22-03-2025 |[[File:Flag of Cambodia.svg|22px|border]] [[Phnom Penh]] |align=right| Visakha [[File:Flag of Cambodia.svg|20px|border]] |align=center|'''3:1''' |{{ABWf}} |Wega amistoso |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|25-03-2025 |[[File:Flag of Cambodia.svg|22px|border]] [[Phnom Penh]] |align=right|[[Cambodja]] [[File:Flag of Cambodia.svg|20px|border]] |align=center|'''1:2''' |{{ABWf}} |Wega amistoso |- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|04-06-2025 |[[File:Flag of Barbados.svg|22px|border]] [[Bridgetown]] |align=right|[[Barbados]] [[File:Flag of Barbados.svg|20px|border]] |align=center|'''1:1''' |{{ABWf}} |Clasificacion [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] 2026 |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|07-06-2025 |[[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] |align=right|[[Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] |align=center|'''0:5''' |{{HTI}} |Clasificacion [[Kopa Mundial di Futbòl|Copa Mundial]] 2026 |} {{clear}} === 2026 === [[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Actualisa riba 30 di maart 2026.</small> <div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Victoria|border=1px solid #AAAAAA}} {{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}} {{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div> {| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%" |- bgcolor=darkblue style="color:yellow ! width="10%" |Fecha ! width="12%" |Ciudad ! width="13%" |Local ! width="5%" |Resultado ! width="14%" |Bishitante ! width="20%" |Competencia |- bgcolor=CCFFCC style ="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|26-03-2026 |[[File:Flag of Rwanda.svg|22px|border]] [[Kigali]] |align=right| [[Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] |align=center|'''4:1''' |{{MAC}} |Serie FIFA 2026 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|29-03-2026 |[[File:Flag of Rwanda.svg|22px|border]] [[Kigali]] |align=right|[[Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] |align=center|'''4:1''' |{{LIE}} |Serie FIFA 2026 |- bgcolor 0000 = style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|06-06-2026 | {{CUW|bandera}} [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|''':''' | {{ABW}} | wega amistoso |} {{clear}} == Hungado cu mas partido == {| class="wikitable sortable" style="text-align:center;" |- !width=30px|Posicion ! style="width:150px;"|Hungador !width=50px|Wega !width=50px|Gol ! style="width:100px;"|Carera |- |1 |style="text-align: left;"|'''[[Eric Abdul]]''' |32 |0 |2011–presente |- |2 |style="text-align: left;"|'''[[Nickenson Paul]]''' |30 |0 |2014–presente |- |3 |style="text-align: left;"|[[Theric Ruiz]] |28 |1 |2004–2016 |- |4 |style="text-align: left;"|[[Erik Santos de Gouveia]] |27 |3 |2011–2021 |- |5 |style="text-align: left;"|[[Leroy Oehlers]] |24 |0 |2013–2019 |- |6 |style="text-align: left;"|[[Francois Croes]] |23 |0 |2008–2021 |- |7 |style="text-align: left;"|[[Ronald Gómez]] |22 |6 |2002–2021 |- |8 |style="text-align: left;"|[[Raymond Baten]] |21 |3 |2011–2019 |- |9 |style="text-align: left;"|'''[[Walter Bennett (Aruba)|Walter Bennett]]''' |19 |1 |2018–presente |- |10 |style="text-align: left;"|'''[[Terence Groothusen]]''' |18 |3 |2019-presente |- |} == (Ex-)hungado conoci == {{div col|colwidth=22em}} * [[Denzel Dumfries]] * [[Boes Orman]] * [[Angel Botta]] * [[Puppy Diaz]] * [[Gregor Breinburg]] * [[Josh Gross]] * [[Noah Harms]] * [[Mundo Kemp]] * [[Matthew Lentink]] * [[Emile Linkers]] * [[Juju Rasmijn]] * [[Jeffrey Werleman]] (keeper) {{div col end}} == Lista di entrenador == {{div col|colwidth=22em}} *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] René Notten (1995) *[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] [[Angel Botta]] (1996) *[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Marco Rasmijn (2000) *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Azing Griever (2004–2006) *[[File:Flag of Argentina.svg|20px|border]] Marcelo Muñoz (2004, 2008–2010) *[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Epi Albertus (2010– 2012) *[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] [[Giovanni Franken]] (2013-2015) *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Rini Coolen (2015, interino) *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Martin Koopman (2017-2019) *[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] [[Marvic Bermudez]] (2020) *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Stanley Menzo (2021-2022) *[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] [[Marvic Bermudez]] (desde 2022) {{div col end}} == Mira tambe == * [[Seleccion femenino di futbol di Aruba]] {{Appendix}} [[Category:Futbòl na Aruba]] gioczijto1eunwnk35831967ct6fpp1 Ida Does 0 9929 186083 149434 2026-03-31T11:13:05Z Caribiana 8320 186083 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{infobox persona | variante = a | infobox_tipo = escritor | nomber completo = Ida Does-Chin-A-Loi | fecha nacemento = [[4 di yüli|4 di juli]] [[1955]] | luga nacemento = [[Paramaribo]] | ofishi = periodista, escritor, cineasta y productor di documental | aña activo = | movemento = | disciplina = arte, cultura, colonialismo den Caribe | obra notabel = ''Poetry is an island: Derek Walcott'' (2013) | casa = Henry Does (Theo Para) | distincion = }} '''Ida Does''' (☆ [[4 di yüli|4 di juli]] [[1955]] na [[Paramaribo]]), ta un periodista, escritor y cineasta [[Hulanda|hulandes]]. == Bida == Ida Chin-A-Loi a nace na 1955 na [[Paramaribo]]. Como mucha jong el a muda pa [[Hulanda]] pa bay scol. El a studia na Sociale Academie De Horst, Media Academie na [[Hilversum]] y Maurits Binger Film Instituut na [[Amsterdam]]. Na 1982 e ta regresa su pais natal, pero despues di e ‘matansa di december’ bou di regimen militar di [[Desi Bouterse]], e ta bandona [[Sürnam|Surnam]] mesora. Entre 1982 y 1997 el a biba cu su famia na [[Aruba]], unda e tabata hefe di redaccion pa e corant [[Amigoe|Amigoe di Aruba]].<ref>[https://www.writersunlimited.nl/deelnemer/ida-does Ida Does], writersunlimited.nl</ref> Na 2007, despues di un carera como reportero y redaktor pa prensa, radio y television na [[Sürnam]], [[Aruba]] y [[Hulanda]], e ta cuminsa traha documental independiente, cu enfoke riba [[arte]], [[Kultura|cultura]], [[Kolonialismo|colonialismo]] y husticia social.<ref>[https://web.archive.org/web/20160528171348/https://repeatingislands.com/2014/03/14/ida-does-a-brief-interview-with-repeating-islands/ Ida Does: A Brief Interview with Repeating Islands], Repeatingislands,com (2014)</ref> E ta conoci pa su documental ''Poetry is an island – Derek Walcott'' (2013) cu poeta y ganado di premio Nobel Derek Walcott y cual el a produci hunto cu [[Rebecca Roos]]. Cu su documentalnan el a gana premio na [[Canada]], [[Hulanda]], [[Trinidad i Tobago]], [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] y [[Belize]]. Fin di 2023 el a publica su prome buki di mucha den un serie di ‘Afefe stories’ ''Virginia: een Afefe verhaal'', cu ta conta e bida di e [[Sklabitut|esclavo]] rebelde di Aruba, [[Virginia Demetricia]].<ref>[https://www.bibliotecanacional.aw/pages/virginia-een-afefe-verhaal/ Virginia: een Afefe verhaal], [[Biblioteca Nacional Aruba|BNA]] (24 di november 2023)</ref> Ida Does ta casa desde 1975 cu Henry Does, un medico Surnameño cu ta publicista bou e pseudonimo Theo Para. Huntu nan tin tres yiu, dos yiu homber y un yiu muhe. E ta comparti residencia entre Hulanda y Aruba. == Honor == Na 2023 el a wordo otorga e ‘Lifetime Achievement Award’ durante Black Achievement Awards Gala na Amsterdam, cual premio el a ricibi foi man di Gunay Uslu, secretario di estado pa Cultura y Media di Hulanda.<ref>{{nl}}[https://www.starnieuws.com/index.php/welcome/index/nieuwsitem/78242 Filmmaker Ida Does ontvangt Lifetime Achievement Award], Starnieuws (31 di oktober 2023)</ref> == Obranan == === Documentario === * 2008 ''Trefossa: Mi a no mi'' * 2010 ''Portretten van vier vrouwelijke kunstenaars van Aruba'' * 2012 ''Laga Bai'' * 2012 ''Peace: Memories of Anton de Kom'' * 2013 ''Poetry is an island: Derek Walcott'' * 2014 ''Sporen van Smaragd, Indisch erfgoed in Den Haag'' * 2017 ''Amsterdam, Traces of Sugar'' * 2018 ''Drie Vrouwen, over slavernij en vrijheid'' * 2019 ''Dromen van Curaçao'' (TV serie) * 2021 ''Nieuw Licht: Het Rijksmuseum en de slavernij'' === Buki === * 2023 ''Virginia, een Afefe verhaal'' * 2026 ''Luan en de magische vuurvliegjes'' == Link externo == * [https://www.idadoes.nl/bio.html Website di Ida Does] *[https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/tag/does-ida/ Articulonan tocante Ida Does riba ''Caraïbisch Uitzicht''] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =66294808|titulo=Ida Does}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Does, Ida}} [[Category:Hende]] [[Category:Eskritor]] [[Category:Hulanda]] [[Category:Aruba]] ahnvsz569exnata6x6gz9lldwwpnhw3 Malchi:Página Prinsipal Actual 10 10188 186041 185761 2026-03-30T13:36:51Z Caribiana 8320 30/3 186041 wikitext text/x-wiki {{Columns-list|colwidth=15em| * [[Pasku di Resurekshon]] * [[Bièrnèsantu]] * [[Arte di Palabra]] * [[Wikipedia na Papiamentu]] * [[Cuba]] * [[Bandera di Aruba]] * [[Aruba Dushi Tera]] * [[Dia di Himno y Bandera|Dia di Himno i Bandera]] (18 di mart) * [[International School of Aruba]] * [[Estrecho di Ormuz]] * [[Mojtaba Khamenei]] * [[Ali Khamenei]] (1939-2026) * [[Stòf di Sahara]] * [[Cuaresma|Kuaresma]] }} icp21zzaz8uso84zn4nwzxsenovdxec 186047 186041 2026-03-30T14:14:42Z Caribiana 8320 186047 wikitext text/x-wiki {{Columns-list|colwidth=15em| * [[Pasku di Resurekshon]] * [[Bièrnèsantu]] * [[Tapushi Literario]] * [[Arte di Palabra]] * [[Wikipedia na Papiamentu]] * [[Cuba]] * [[Bandera di Aruba]] * [[Aruba Dushi Tera]] * [[Dia di Himno y Bandera|Dia di Himno i Bandera]] (18 di mart) * [[International School of Aruba]] * [[Estrecho di Ormuz]] * [[Mojtaba Khamenei]] * [[Ali Khamenei]] (1939-2026) * [[Stòf di Sahara]] }} pqh03m6l2m2rxqo4g9kj0zqmjrmvjm2 186076 186047 2026-03-30T21:18:32Z Caribiana 8320 30/3 186076 wikitext text/x-wiki {{Columns-list|colwidth=15em| * [[Pasku di Resurekshon]] * [[Bièrnèsantu]] * [[Chan Santokhi]] (1959-2026) * [[Tapushi Literario]] * [[Arte di Palabra]] * [[Wikipedia na Papiamentu]] * [[Cuba]] * [[Bandera di Aruba]] * [[Aruba Dushi Tera]] * [[Dia di Himno y Bandera|Dia di Himno i Bandera]] (18 di mart) * [[International School of Aruba]] * [[Estrecho di Ormuz]] * [[Mojtaba Khamenei]] * [[Ali Khamenei]] (1939-2026) * [[Stòf di Sahara]] }} kwrnvddkok3rg8j6b91b2kgr52mkdqi Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino) 0 11469 186048 184989 2026-03-30T14:23:41Z Caribiana 8320 /* 2025 */ 186048 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Infobox seleccion nacional futbol | variante = c | bgcolor = #002B7F <!-- color uniform --> | nomber = Kòrsou | copa mundial = copa mundial futbol <!--<copa mundial> (masculino) + <nomber> ta defini Rango di FIFA--> | bandera = [[File:Flag of Curaçao.svg|175px|border]] | alias = Los Azules - De Blauwen - The Blue Wave | federacion = [[Federashon Futbòl Kòrsou]] | Sponsor = [[Nike, Inc.|Nike]] | rango halto = di 68 (yüli 2017) | rango abou = di 183 (aprel 2013, yüli 2014) | coach = [[Fred Rutten]] | stadion = [[Stadion Ergilio Hato]] | internacional futbolista = [[Cuco Martina]] (55) | gol futbolista = [[Rangelo Janga]] (21) | prome internacional = {{DOMf}} 1 – 0 {{CUWf-r}} | luga prome internacional = [[San Cristóbal]], [[Repúblika Dominikano]] | fecha prome internacional = 20 di augustus 2011 | hazaña = {{CUWf}} 10 – 0 {{GRDf-r}} | luga hazaña = [[Willemstad]] | fecha hazaña = 11 di septèmber 2018 | perdida = {{ARGf}} 7 – 0 {{CUWf-r}} | luga perdida = [[Santiago del Estero]], [[Argentina]] | fecha perdida = 28 di mart 2023 | CM participacion = | CM prome biaha = | CM miho resultado = | regional = Kopa Oro di CONCACAF <!--no agrega parentesis cuadra--> | regional participacion = 6 | regional prome biaha = 1963 | regional miho resultado = Di tres luga <br/> (1963, 1969) | regional2 = Kopa Karibe <!--no agrega parentesis cuadra--> | regional2 participacion = 2 | regional2 prome biaha = 2014 | regional2 miho resultado = Ganadó (2017) <!-- Seccion di uniform: primera -->| pattern_la1 = _norrkoping21h | pattern_ra1 = _norrkoping21h | pattern_b1 = _cuw22h | pattern_sh1 = _nikevapor3ww | patternsk1 = | leftarm1 = fff | body1 = fff | rightarm1 = fff | shorts1 = fff | socks1 = fff <!-- Seccion di uniform: segundo -->| pattern_la2 = _nikestrike3gr | pattern_ra2 = _nikestrike3gr | pattern_b2 = _cuw22a | pattern_s2 = _nikematchfit2021rbn | pattern_sh2 = _nikevapor3gr | leftarm2 = 0000FF | body2 = 0000FF | rightarm2 = 0000FF | shorts2 = 0000FF | socks2 = 0000FF }} E '''selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou''' ta e ekipo di [[futbol]]istanan maskulino ku desde 2011 ta representá [[Kòrsou]] den kompetensianan internashonal i ta kai bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]].<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref> Riba e tabla di klasifikashon mundial di [[FIFA]], Kòrsou a logra posishon 68° na yüli di 2017, te awor su mihó posishon ademas di ta e di 6 mihó selekshon di [[CONCACAF]]. El a gana e [[Kopa Karibe]] (''Caribbean Cup'') na 2017, loke tabata e promé premio ofisial pa Kòrsou. Na 2019 e selekshon a logra yega e kuart final di e [[Kopa Oro di CONCACAF]] pa promé biaha. Na novèmber 2025, e selekshon a enkabesá su grupo di kualifikashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 i a kualifiká dia 18 di november 2025 pa promé biaha pa Kopa Mundial, loke a hasi Kòrsou bira e nashon di mas chikitu den tantu poblashon komo área pa klasifiká pa e torneo.<ref>{{Cite web |date=2025-11-19 |title=Population of... 156,000: Caribbean minnows break wild record to secure WC spot — Wrap |url=https://www.foxsports.com.au/football/wild-scenes-as-27year-wc-drought-ends-with-stunning-goals-and-red-card-drama-wrap/news-story/a41294afec3801b915e75c9b1784a852 |access-date=2025-11-19 |work=Fox Sports Australia}}</ref> E selekshon ta hunga su weganan normalmente den [[Stadion Ergilio Hato]] na [[Willemstad]]. Tur tramite pa e selekshon nashonal ta resortá bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK). == Historia == Na 2011 e ekipo aki a tuma lugá di e [[Selekshon Antiano di Futbòl|selekshon di futbòl di Antias Hulandes]], ku a stop di eksistí despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di Antia Hulandes]]. E ekipo aki tambe a hunga bou di e nòmber di "Kòrsou" te ku 1958, pero e tempu ei tabata representá tur e islanan di e teritorio di [[Kòrsou i Dependensianan]]. Tanto FIFA komo CONCACAF ta rekonosé e selekshon nashonal di Kòrsou komo e susesor direkto i úniko di e ekiponan di futbòl nashonal di Kòrsou (1921-1958) i Antias Hulandes (1958-2010).<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao], [[FIFA]]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20210309013123/https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curacao], [[CONCACAF]] (9 di mart 2021)</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20230203071708/https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html Curaçao — List of Champions], RSSSF (3 di febrüari 2023)</ref> Dia 29 di òktober 2010 e selekshon maskulino di Kòrsou a hunga su promé wega amistoso na [[Willemstad]] kontra [[Aruba]]. E wega aki a keda gana ku 3-0 i Everon Espacia a skor e promé gol na nòmber di Kòrsou. E promé wega pafor di Karibe Hulandes tabata 20 di ougùstùs 2011 kontra [[Repúblika Dominikano]] na estadio Panamerikano; esaki a terminá den un derota di 1-0 pa Kòrsou. == Partisipashon na torneo == === Kopa Mundial === For di aña 2011 Kòrsou ta partisipá na weganan di klasifikashon pa kampeonato mundial di futbòl di [[FIFA]]. Na su promé weganan klasifikatorio pa Mundial 2014 na [[Brasil]] e selekshon a enfrenta [[Antigua y Barbuda|Antigua i Barbuda]], [[Haiti]] i [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]]. Despues di 2 viktoria i 1 empate for di 6 wega nan a keda eliminá komo e di tres ekipo di grupo F. E dos viktoria kontra e [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]] (3-0 i 6-1) tabata e proménan den un kualifikashon pa Kopa Mundial. Pa Mundial 2018 e ekipo a alkansa e di tres buelta di e torneo i kualifikashon. Den e promé ronda na mart 2015 el a enfrentá [[Montserrat]] i a klasifiká pa e di dos ronda kontra [[Cuba]] ku un viktoria di 2-1 na kas i un viktoria di 2-2 den e di dos wega. Despues di un empate 0-0 den e wega na kas, un empate 1-1 den e wega di regreso kontra Cuba tabata sufisiente pa pone riba e regla di golnan pa e di tres ronda. Sinembargo, e ekipo a keda eliminá na septèmber 2015 despues di dos derota 0-1 kontra [[El Salvador]]. Den e kualifikashon di 2022 e ekipo a enfrentá [[Guatemala]], [[Sint Vincent i Grenadinanan]], Cuba i e Islanan Birgen Britániko den e promé ronda na mart i yüni 2021. E ekipo a gana e grupo dor di hasi mas gol i a avansá pa e di dos ronda. Despues di un derota di 2-1 i un empate di 0-0 kontra [[Panama]] el a keda eliminá den e di dos ronda. ==== 2026 ==== E selekshon a kai den grupo C di e weganan di kualifikashon pa Kopa Mundial 2026. Su promé partidonan na 2024 tabata kontra [[Barbados]] riba 5 di yüni den [[Stadion Ergilio Hato]] i kontra [[Aruba]] riba 8 di yüni den [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]. Na 2025 el a sigui topa ku [[Sint Lucia]] riba 6 di yüni i [[Haiti]] riba 10 di yüni. Despues ku entrenadó prinsipal, Dick Advocaat, a reklutá varios hungadó di e diaspora kurasoleño na [[Hulanda]] pa fortalesé e selekshon<ref>[https://nu.cw/2025/09/26/obispo-en-hansen-versterken-curacao-in-jacht-op-wk-ticket/ Obispo en Hansen versterken Curaçao in jacht op WK-ticket], curacao.nu (26 di sèptèmber 2025)</ref>, esaki pasa pa promé lugá den su grupo di klasifikashon ku diesun punto despues di un viktoria di 7-0 kontra Bermuda ku e penúltimo wega di e grupo na novèmber 2025.<ref>[https://nu.cw/2025/11/14/curacao-boekt-overtuigende-zege-en-staat-aan-kop-in-groep/ Curaçao boekt overtuigende zege en staat aan kop in groep], nu.cw (14 di novèmber 2025)</ref> Pa e último wega durante e klasifikashon pa Kopa Mundial di FIFA 2026, e selekshon a empatá 0-0 kontra Jamaica kaminda Kòrsou a bira e nashon di mas chikitu den poblashon (156.115 hende) ku den historia a yega di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA, mientras Dick Advocaat lo bira e mènedjer di mas bieu den historia pa entrená e ekipo durante e Kopa Mundial di FIFA.<ref>[https://www.reuters.com/sports/soccer/advocaat-become-oldest-coach-world-cup-after-curacao-qualification-2025-11-19/ Advocaat to become oldest coach World Cup after Curaçao qualification], reuters.com</ref><ref>{{citeer web|url= https://www.bbc.com/sport/football/articles/c14p3dmdld1o|titel=Curaçao become smallest nation to qualify for World Cup|date=2025-11-19|werk=BBC Sport|bezochtdatum=2025-11-19}}</ref> Komo himno pa e trayekto pa Kopa Mundial di e tim, a komposita e kantika yamá “The Blue Wave” na 2025, ku ta wòrdo interpretá pa e artista [[Jeon]]. === Kopa Oro di CONCACAF === * 2017 – Preliminatorio * 2019 – Kuart final * 2021 – A retirá * 2023 – No a kualifiká Ku e viktoria 4-1 di e selekshon riba St. Lucia dia 18 di novèmber 2024 den Stadion Ergilio Hato Kòrsou a promove bek pa Liga A di [[CONCACAF Nations League]] i a klasifika automátikamente pa e proximo edishon di Kopa Oro na Merka.<ref>[https://nu.cw/2024/11/18/curacao-kwalificeert-zich-voor-de-gold-cup-na-zege-op-saint-lucia/ Curaçao kwalificeert zich voor de Gold Cup na zege op Saint Lucia], nu.cw (18 di novèmber 2024)</ref> === Kopa Karibe === Na 2014 e selekshon a hunga den e ronda preliminatorio di [[Kopa Karibe]]. Den e edishon di 2017, e selekshon, despues di un fuerte kampaña di kualifikashon, a derotá e anfitrion [[Martinique]] den e semifinal ku e skor di 2-1. E ta vense [[Jamaica]], kampeon saliente i seis biaha ganadó, ku e skor di 2-1 i ta logra su promé Kopa Karibe. Algun hungadó di e wega final tabata [[Elson Hooi]] (2 gol), Eloy Room (kiper), Gino van Kessel, [[Ayrton Statie]], [[Rangelo Janga]] i [[Leandro Bacuna]]. === Kopa di Rei === Dia 5 di yüni 2019, Kòrsou a gana 3-1 kontra [[India]] den e promé ronda di Kopa di Rei, un torneo [[Tailandia|tailandés]] riba invitashon. Den e final dia 8 di yüni 2019, despues di un empate 1-1 despues di pinalti, e ekipo a gana e Kopa di Rei ku 5-4 di [[Vietnam]] na Chang Arena den e siudat Buri Ram na [[Tailandia]]. === Kopa ABCS === Na 2013 e ta yega te final, perdiendo di [[Sürnam]] 1-3 i ta caba na di tres lugá di [[Torneo ABCS|Kopa ABCS]] na 2015. Entre 2016 i 2020 no tabatin kompetensia. Kòrsou tabata ganadó na 2021 den final kontra [[Boneiru]] (2-1) i na 2022 ta sali viktorioso den pinalti kontra Sürnam.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesa/abcs.html ABCS Football Tournament], RSSSF.org</ref> == Último weganan i próksimo enkuentronan == [[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Aktualisá te e último wega riba 18 di novèmber 2025.</small> <div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Viktoria|border=1px solid #AAAAAA}} {{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}} {{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div> {| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%" |- bgcolor=darkblue style="color:yellow ! width="11%" |Fecha ! width="12%" |Siudat ! width="12%" |Lokal ! width="5%" |Resultado ! width="14%" |Bishitante ! width="20%" |Kompetensia |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|17-10-2023 |[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''5:3''' |{{TTO}} |[[CONCACAF Nations League]] 23/24 |- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|16-11-2023 |[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''1:1''' |{{SLV}} | Partido amistoso |- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|20-11-2023 |[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''1:1''' |{{SLV}} | Partido amistoso |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|21-03-2024 |[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Alanya |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''1:0''' |[[File:Flag of England.svg|22px|border]] Hull City |Partido amistoso híbrido |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|05-06-2024 |[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''4:1''' |{{BRB}} | Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|08-06-2024 | [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] |align=right|[[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] |align=center|'''0:2''' |{{CUW}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|06-09-2024 |[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]] |align=right|[[Sint Lucia]] [[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] |align=center|'''2:1''' |{{CUW}} |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|09-09-2024 |[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]] |align=right|[[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]] [[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]] |align=center|'''0:4''' |{{CUW}} |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|11-10-2024 |[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet |align=right|[[Grenada]] [[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] |align=center|'''0:0''' |{{CUW}} |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|14-10-2024 |[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''1:0''' |{{GRD}} |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|15-11-2024 | [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''5:0''' |[[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]] [[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]] |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|18-11-2024 | [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''4:1''' |{{LCA}} |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |} {{clear}} === 2025 === {| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%" |- bgcolor=darkblue style="color:yellow ! width="11%" |Fecha ! width="12%" |Siudat ! width="12%" |Lokal ! width="5%" |Resultado ! width="14%" |Bishitante ! width="20%" |Kompetensia |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|06-06-2025 | [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''4:0''' |{{LCA}} | Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|10-06-2025 |[[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] |align=right|[[Haiti]] [[File:Flag of Haiti.svg|23px|border]] |align=center|'''1:5''' |{{CUW}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|17-06-2025 | [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] San Jose |align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''0:0''' |{{SLV}} |CONCACAF Gold Cup 2025 |- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|21-06-2025 | [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[San Jose]] |align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''1:1''' |{{CAN}} |CONCACAF Gold Cup 2025 |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|24-06-2025 | [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[Houston]] |align=right| [[Honduras]] [[File:Flag of Honduras (2022–present).svg|22px|border]] |align=center| '''2:1''' |{{CUW}} |CONCACAF Gold Cup 2025 |- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center| 05-09-2025 |[[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|22px|border]] [[Port of Spain]] |align=right|[[Trinidad i Tobago]] [[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|23px|border]] |align=center| '''0:0''' |{{CUW}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center| 09-09-2025 |[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center| '''3:2''' |{{BMU}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center| 10-10-2025 |[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center| '''2:0''' |{{JAM}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center| 14-10-2025 |[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center| '''1:1''' |{{TTO}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center| 13-11-2025 |[[File:Flag of Bermuda.svg|22px|border]] [[Hamilton]] |align=right|[[Bermuda]] [[File:Flag of Bermuda.svg|23px|border]] |align=center| '''0:7''' |{{CUW}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center| 18-11-2025 |[[File:Flag of Jamaica.svg|22px|border]] [[Kingston]] |align=right|[[Jamaica]] [[File:Flag of Jamaica.svg|23px|border]] |align=center| '''0:0''' |{{CUW}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |} {{clear}} === 2026 === {| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%" |- bgcolor=darkblue style="color:yellow ! width="11%" |Fecha ! width="12%" |Siudat ! width="12%" |Lokal ! width="5%" |Resultado ! width="14%" |Bishitante ! width="20%" |Kompetensia |- bgcolor 0000 = style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|14-06-2026 | {{USA|bandera}} [[Houston]] |align=right|[[Alemania]] [[File:Flag of Germany.svg|22px|border]] |align=center|''':''' | {{CUW}} | FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|20-06-2026 | {{USA|bandera}} [[Kansas City]] |align=right|[[Ecuador]] [[File:Flag of Ecuador.svg|22px|border]] |align=center|''':''' | {{CUW}} | FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|25-06-2026 | {{USA|bandera}} [[Filadelfia]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curacao.svg|22px|border]] |align=center|''':''' | {{CIV}} | FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |} {{clear}} == Tim tékniko == {| class="wikitable" |- ! Posishon ! Nòmber |- | Entrenadó prinsipal || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Fred Rutten]] |- | Entrenadó athuntu || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Cor Pot<br/ >[[File:Flag of Suriname.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]] |- | Entrenadó pa kiper || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Raymond Mulder |- | Entrenadó fisiko || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Angelo Cijntje |- | Video Analista || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Léon Hese |- | Médiko || |- | Ofisial di prensa || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Kees Jansma |- | Manager di tim || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wouter Jansen |- | Content Creator || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Anouar Amrani |} == (Eks)-hungadó konosí == {{div col|colwidth=22em}} * [[Vurnon Anita]] * [[Leandro Bacuna]] * [[Juriën Gaari]] * [[Kenji Gorré]] * [[Elson Hooi]] * [[Rangelo Janga]] * [[Cuco Martina]] * [[Eloy Room]] * [[Ayrton Statie]] {{div col end}} == Lista di entrenadó == *[[File:Flag of Argentina.svg|20px|border]] Manuel Bilches (2011–2012)<ref name="alberto/pieternella">{{citeer web |auteur=Joachim Springer |url=http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |titel=Bilches moet Curaçao naar WK leiden |werk=Versgeperst.com |datum=2011-08-04 |sprache=nl |archiv-url=https://web.archive.org/web/20160611114129/http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |archiv-datum=2016-06-11|abruf=2016-09-06}}</ref> *[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Ludwig Alberto (2012–2014)<ref name="alberto/pieternella"/> *[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Igemar Pieternella (2014, interino)<ref name="alberto/pieternella" /> *[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Etienne Siliee (2014–2015)<ref>{{Citeer web|auteur=Paul Clarke |url=http://jamaica-gleaner.com/article/sports/20141112/soca-warriors-win-caribbean-cup-opener-0 |titel=Soca Warriors Win Caribbean Cup Opener |werk=The Gleaner |hrsg=The Gleaner Company |datum=2014-11-12|abruf=2016-09-06}}</ref> *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Patrick Kluivert]] (2015–2016)<ref>{{citeer web|auteur=Lentin Goodijk|url=http://www.metronieuws.nl/sport/2015/03/internationals-curacao-dolblij-met-komst-kluivert |titel=Internationals Curaçao dolblij met komst Kluivert |werk=Metro |hrsg=Telegraaf Media Groep |datum=2015-03-05}}</ref> *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Remko Bicentini]] (2016–2020)<ref>{{citeer web|auteur=Edson Evertsz |url=http://www.deporteawe.com/2016/08/24/remko-bicentini-rihairo-meulens-partido-di-fogeo-pa-selekshon-di-futbol-di-korsou/ |titel=Remko Bicentini, Rihairo Meulens i Partido di Fogeo pa Selekshon di Futbol di Korsou |werk=Deporte Awe |datum=2016-08-24 }}</ref> *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Guus Hiddink (2020–2021) *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Patrick Kluivert (2021, remplasante di Hiddink, kende a haña [[COVID-19]] durante e kualifikashon pa Mundial 2022)<ref>{{Citeer web|url=https://ffk.cw/patrick-kluivert-will-replace-guus-hiddink-for-the-remainder-of-the-qualification-matches-for-world-cup-2021/ |titel=Patrick Kluivert will replace Guus Hiddink for the remainder of the qualification matches for World Cup 2021|werk=[[Federashon Futbòl Kòrsou|ffk.cw]] |datum=2021-05-19 |bezochtdatum=2021-06-02}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://curacao.nu/curacao-uitgeschakeld-in-kwalificatie-wk/ |titel=Curaçao uitgeschakeld in kwalificatie WK |werk=Curacao.nu |sprache=nl |datum=2021-06-16 |abruf=2021-06-16}}</ref> *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Art Langeler (2022) *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Remko Bicentini (2022-2023) *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]] (2023, interino) *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (2024-2026)<ref>[https://www.ad.nl/buitenlands-voetbal/dick-advocaat-76-keert-opnieuw-terug-uit-pensioen-en-gaat-aan-de-slag-bij-curacao~a264fd04/ Dick Advocaat (76) keert opnieuw terug uit pensioen en gaat aan de slag bij Curaçao], Ad.nl (15 di yanüari 2024)</ref> *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Fred Rutten]] (desde 2026)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/86256/advocaat-stopt-per-direct-als-bondscoach-curacao Advocaat stopt per direct als bondscoach Curaçao], curacao.nu (23 di febrüari 2026)</ref> == Mira tambe == * [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (1921-1958)]] * [[Selekshon Antiano di Futbòl|Selekshon antiano di futbòl]] (1958-2010) * [[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]] * [[Selekshon boneriano di futbòl]] == Link eksterno == * [https://ffk.cw/ Wepsait di Federashon di Futbòl Kòrsou] * [https://www.rsssf.org/tablesn/nedant-intres.html Weganan Internashonal di Kòrsou i Antia Hulandes te 2004] * [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 The Blue Wave], [[Jeon]], [[Youtube]] 2025 {{Appendix}} [[Category:Futbòl na Kòrsou]] kzxfc3ldqlqc9084o14jv1x4p52j8aj 186050 186048 2026-03-30T14:53:17Z Caribiana 8320 /* 2026 */ 186050 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Infobox seleccion nacional futbol | variante = c | bgcolor = #002B7F <!-- color uniform --> | nomber = Kòrsou | copa mundial = copa mundial futbol <!--<copa mundial> (masculino) + <nomber> ta defini Rango di FIFA--> | bandera = [[File:Flag of Curaçao.svg|175px|border]] | alias = Los Azules - De Blauwen - The Blue Wave | federacion = [[Federashon Futbòl Kòrsou]] | Sponsor = [[Nike, Inc.|Nike]] | rango halto = di 68 (yüli 2017) | rango abou = di 183 (aprel 2013, yüli 2014) | coach = [[Fred Rutten]] | stadion = [[Stadion Ergilio Hato]] | internacional futbolista = [[Cuco Martina]] (55) | gol futbolista = [[Rangelo Janga]] (21) | prome internacional = {{DOMf}} 1 – 0 {{CUWf-r}} | luga prome internacional = [[San Cristóbal]], [[Repúblika Dominikano]] | fecha prome internacional = 20 di augustus 2011 | hazaña = {{CUWf}} 10 – 0 {{GRDf-r}} | luga hazaña = [[Willemstad]] | fecha hazaña = 11 di septèmber 2018 | perdida = {{ARGf}} 7 – 0 {{CUWf-r}} | luga perdida = [[Santiago del Estero]], [[Argentina]] | fecha perdida = 28 di mart 2023 | CM participacion = | CM prome biaha = | CM miho resultado = | regional = Kopa Oro di CONCACAF <!--no agrega parentesis cuadra--> | regional participacion = 6 | regional prome biaha = 1963 | regional miho resultado = Di tres luga <br/> (1963, 1969) | regional2 = Kopa Karibe <!--no agrega parentesis cuadra--> | regional2 participacion = 2 | regional2 prome biaha = 2014 | regional2 miho resultado = Ganadó (2017) <!-- Seccion di uniform: primera -->| pattern_la1 = _norrkoping21h | pattern_ra1 = _norrkoping21h | pattern_b1 = _cuw22h | pattern_sh1 = _nikevapor3ww | patternsk1 = | leftarm1 = fff | body1 = fff | rightarm1 = fff | shorts1 = fff | socks1 = fff <!-- Seccion di uniform: segundo -->| pattern_la2 = _nikestrike3gr | pattern_ra2 = _nikestrike3gr | pattern_b2 = _cuw22a | pattern_s2 = _nikematchfit2021rbn | pattern_sh2 = _nikevapor3gr | leftarm2 = 0000FF | body2 = 0000FF | rightarm2 = 0000FF | shorts2 = 0000FF | socks2 = 0000FF }} E '''selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou''' ta e ekipo di [[futbol]]istanan maskulino ku desde 2011 ta representá [[Kòrsou]] den kompetensianan internashonal i ta kai bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou|FFK]].<ref>{{cite web| url = http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta/| archive-url = https://web.archive.org/web/20170714164913/http://www.elsalvador.com/deportes/futbol/372358/curazao-pierde-a-su-capitan-para-el-juego-ante-la-selecta| archive-date = 2017-07-14| title = Curazao pierde a su capitán para el juego ante la Selecta {{!}} elsalvador.com}}</ref> Riba e tabla di klasifikashon mundial di [[FIFA]], Kòrsou a logra posishon 68° na yüli di 2017, te awor su mihó posishon ademas di ta e di 6 mihó selekshon di [[CONCACAF]]. El a gana e [[Kopa Karibe]] (''Caribbean Cup'') na 2017, loke tabata e promé premio ofisial pa Kòrsou. Na 2019 e selekshon a logra yega e kuart final di e [[Kopa Oro di CONCACAF]] pa promé biaha. Na novèmber 2025, e selekshon a enkabesá su grupo di kualifikashon pa e Kopa Mundial di FIFA 2026 i a kualifiká dia 18 di november 2025 pa promé biaha pa Kopa Mundial, loke a hasi Kòrsou bira e nashon di mas chikitu den tantu poblashon komo área pa klasifiká pa e torneo.<ref>{{Cite web |date=2025-11-19 |title=Population of... 156,000: Caribbean minnows break wild record to secure WC spot — Wrap |url=https://www.foxsports.com.au/football/wild-scenes-as-27year-wc-drought-ends-with-stunning-goals-and-red-card-drama-wrap/news-story/a41294afec3801b915e75c9b1784a852 |access-date=2025-11-19 |work=Fox Sports Australia}}</ref> E selekshon ta hunga su weganan normalmente den [[Stadion Ergilio Hato]] na [[Willemstad]]. Tur tramite pa e selekshon nashonal ta resortá bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK). == Historia == Na 2011 e ekipo aki a tuma lugá di e [[Selekshon Antiano di Futbòl|selekshon di futbòl di Antias Hulandes]], ku a stop di eksistí despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di Antia Hulandes]]. E ekipo aki tambe a hunga bou di e nòmber di "Kòrsou" te ku 1958, pero e tempu ei tabata representá tur e islanan di e teritorio di [[Kòrsou i Dependensianan]]. Tanto FIFA komo CONCACAF ta rekonosé e selekshon nashonal di Kòrsou komo e susesor direkto i úniko di e ekiponan di futbòl nashonal di Kòrsou (1921-1958) i Antias Hulandes (1958-2010).<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao], [[FIFA]]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20210309013123/https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curacao], [[CONCACAF]] (9 di mart 2021)</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20230203071708/https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html Curaçao — List of Champions], RSSSF (3 di febrüari 2023)</ref> Dia 29 di òktober 2010 e selekshon maskulino di Kòrsou a hunga su promé wega amistoso na [[Willemstad]] kontra [[Aruba]]. E wega aki a keda gana ku 3-0 i Everon Espacia a skor e promé gol na nòmber di Kòrsou. E promé wega pafor di Karibe Hulandes tabata 20 di ougùstùs 2011 kontra [[Repúblika Dominikano]] na estadio Panamerikano; esaki a terminá den un derota di 1-0 pa Kòrsou. == Partisipashon na torneo == === Kopa Mundial === For di aña 2011 Kòrsou ta partisipá na weganan di klasifikashon pa kampeonato mundial di futbòl di [[FIFA]]. Na su promé weganan klasifikatorio pa Mundial 2014 na [[Brasil]] e selekshon a enfrenta [[Antigua y Barbuda|Antigua i Barbuda]], [[Haiti]] i [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]]. Despues di 2 viktoria i 1 empate for di 6 wega nan a keda eliminá komo e di tres ekipo di grupo F. E dos viktoria kontra e [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]] (3-0 i 6-1) tabata e proménan den un kualifikashon pa Kopa Mundial. Pa Mundial 2018 e ekipo a alkansa e di tres buelta di e torneo i kualifikashon. Den e promé ronda na mart 2015 el a enfrentá [[Montserrat]] i a klasifiká pa e di dos ronda kontra [[Cuba]] ku un viktoria di 2-1 na kas i un viktoria di 2-2 den e di dos wega. Despues di un empate 0-0 den e wega na kas, un empate 1-1 den e wega di regreso kontra Cuba tabata sufisiente pa pone riba e regla di golnan pa e di tres ronda. Sinembargo, e ekipo a keda eliminá na septèmber 2015 despues di dos derota 0-1 kontra [[El Salvador]]. Den e kualifikashon di 2022 e ekipo a enfrentá [[Guatemala]], [[Sint Vincent i Grenadinanan]], Cuba i e Islanan Birgen Britániko den e promé ronda na mart i yüni 2021. E ekipo a gana e grupo dor di hasi mas gol i a avansá pa e di dos ronda. Despues di un derota di 2-1 i un empate di 0-0 kontra [[Panama]] el a keda eliminá den e di dos ronda. ==== 2026 ==== E selekshon a kai den grupo C di e weganan di kualifikashon pa Kopa Mundial 2026. Su promé partidonan na 2024 tabata kontra [[Barbados]] riba 5 di yüni den [[Stadion Ergilio Hato]] i kontra [[Aruba]] riba 8 di yüni den [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]. Na 2025 el a sigui topa ku [[Sint Lucia]] riba 6 di yüni i [[Haiti]] riba 10 di yüni. Despues ku entrenadó prinsipal, Dick Advocaat, a reklutá varios hungadó di e diaspora kurasoleño na [[Hulanda]] pa fortalesé e selekshon<ref>[https://nu.cw/2025/09/26/obispo-en-hansen-versterken-curacao-in-jacht-op-wk-ticket/ Obispo en Hansen versterken Curaçao in jacht op WK-ticket], curacao.nu (26 di sèptèmber 2025)</ref>, esaki pasa pa promé lugá den su grupo di klasifikashon ku diesun punto despues di un viktoria di 7-0 kontra Bermuda ku e penúltimo wega di e grupo na novèmber 2025.<ref>[https://nu.cw/2025/11/14/curacao-boekt-overtuigende-zege-en-staat-aan-kop-in-groep/ Curaçao boekt overtuigende zege en staat aan kop in groep], nu.cw (14 di novèmber 2025)</ref> Pa e último wega durante e klasifikashon pa Kopa Mundial di FIFA 2026, e selekshon a empatá 0-0 kontra Jamaica kaminda Kòrsou a bira e nashon di mas chikitu den poblashon (156.115 hende) ku den historia a yega di klasifiká pa e Kopa Mundial di FIFA, mientras Dick Advocaat lo bira e mènedjer di mas bieu den historia pa entrená e ekipo durante e Kopa Mundial di FIFA.<ref>[https://www.reuters.com/sports/soccer/advocaat-become-oldest-coach-world-cup-after-curacao-qualification-2025-11-19/ Advocaat to become oldest coach World Cup after Curaçao qualification], reuters.com</ref><ref>{{citeer web|url= https://www.bbc.com/sport/football/articles/c14p3dmdld1o|titel=Curaçao become smallest nation to qualify for World Cup|date=2025-11-19|werk=BBC Sport|bezochtdatum=2025-11-19}}</ref> Komo himno pa e trayekto pa Kopa Mundial di e tim, a komposita e kantika yamá “The Blue Wave” na 2025, ku ta wòrdo interpretá pa e artista [[Jeon]]. === Kopa Oro di CONCACAF === * 2017 – Preliminatorio * 2019 – Kuart final * 2021 – A retirá * 2023 – No a kualifiká Ku e viktoria 4-1 di e selekshon riba St. Lucia dia 18 di novèmber 2024 den Stadion Ergilio Hato Kòrsou a promove bek pa Liga A di [[CONCACAF Nations League]] i a klasifika automátikamente pa e proximo edishon di Kopa Oro na Merka.<ref>[https://nu.cw/2024/11/18/curacao-kwalificeert-zich-voor-de-gold-cup-na-zege-op-saint-lucia/ Curaçao kwalificeert zich voor de Gold Cup na zege op Saint Lucia], nu.cw (18 di novèmber 2024)</ref> === Kopa Karibe === Na 2014 e selekshon a hunga den e ronda preliminatorio di [[Kopa Karibe]]. Den e edishon di 2017, e selekshon, despues di un fuerte kampaña di kualifikashon, a derotá e anfitrion [[Martinique]] den e semifinal ku e skor di 2-1. E ta vense [[Jamaica]], kampeon saliente i seis biaha ganadó, ku e skor di 2-1 i ta logra su promé Kopa Karibe. Algun hungadó di e wega final tabata [[Elson Hooi]] (2 gol), Eloy Room (kiper), Gino van Kessel, [[Ayrton Statie]], [[Rangelo Janga]] i [[Leandro Bacuna]]. === Kopa di Rei === Dia 5 di yüni 2019, Kòrsou a gana 3-1 kontra [[India]] den e promé ronda di Kopa di Rei, un torneo [[Tailandia|tailandés]] riba invitashon. Den e final dia 8 di yüni 2019, despues di un empate 1-1 despues di pinalti, e ekipo a gana e Kopa di Rei ku 5-4 di [[Vietnam]] na Chang Arena den e siudat Buri Ram na [[Tailandia]]. === Kopa ABCS === Na 2013 e ta yega te final, perdiendo di [[Sürnam]] 1-3 i ta caba na di tres lugá di [[Torneo ABCS|Kopa ABCS]] na 2015. Entre 2016 i 2020 no tabatin kompetensia. Kòrsou tabata ganadó na 2021 den final kontra [[Boneiru]] (2-1) i na 2022 ta sali viktorioso den pinalti kontra Sürnam.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesa/abcs.html ABCS Football Tournament], RSSSF.org</ref> == Último weganan i próksimo enkuentronan == [[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Aktualisá te e último wega riba 18 di novèmber 2025.</small> <div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Viktoria|border=1px solid #AAAAAA}} {{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}} {{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div> {| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%" |- bgcolor=darkblue style="color:yellow ! width="11%" |Fecha ! width="12%" |Siudat ! width="12%" |Lokal ! width="5%" |Resultado ! width="14%" |Bishitante ! width="20%" |Kompetensia |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|17-10-2023 |[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''5:3''' |{{TTO}} |[[CONCACAF Nations League]] 23/24 |- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|16-11-2023 |[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''1:1''' |{{SLV}} | Partido amistoso |- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|20-11-2023 |[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''1:1''' |{{SLV}} | Partido amistoso |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|21-03-2024 |[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Alanya |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''1:0''' |[[File:Flag of England.svg|22px|border]] Hull City |Partido amistoso híbrido |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|05-06-2024 |[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''4:1''' |{{BRB}} | Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|08-06-2024 | [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] |align=right|[[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] |align=center|'''0:2''' |{{CUW}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|06-09-2024 |[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]] |align=right|[[Sint Lucia]] [[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] |align=center|'''2:1''' |{{CUW}} |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|09-09-2024 |[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]] |align=right|[[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]] [[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]] |align=center|'''0:4''' |{{CUW}} |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|11-10-2024 |[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet |align=right|[[Grenada]] [[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] |align=center|'''0:0''' |{{CUW}} |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|14-10-2024 |[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''1:0''' |{{GRD}} |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|15-11-2024 | [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''5:0''' |[[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]] [[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]] |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|18-11-2024 | [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''4:1''' |{{LCA}} |[[CONCACAF Nations League]] 24/25 |} {{clear}} === 2025 === {| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%" |- bgcolor=darkblue style="color:yellow ! width="11%" |Fecha ! width="12%" |Siudat ! width="12%" |Lokal ! width="5%" |Resultado ! width="14%" |Bishitante ! width="20%" |Kompetensia |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|06-06-2025 | [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''4:0''' |{{LCA}} | Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|10-06-2025 |[[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] |align=right|[[Haiti]] [[File:Flag of Haiti.svg|23px|border]] |align=center|'''1:5''' |{{CUW}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|17-06-2025 | [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] San Jose |align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''0:0''' |{{SLV}} |CONCACAF Gold Cup 2025 |- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|21-06-2025 | [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[San Jose]] |align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|'''1:1''' |{{CAN}} |CONCACAF Gold Cup 2025 |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|24-06-2025 | [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[Houston]] |align=right| [[Honduras]] [[File:Flag of Honduras (2022–present).svg|22px|border]] |align=center| '''2:1''' |{{CUW}} |CONCACAF Gold Cup 2025 |- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center| 05-09-2025 |[[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|22px|border]] [[Port of Spain]] |align=right|[[Trinidad i Tobago]] [[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|23px|border]] |align=center| '''0:0''' |{{CUW}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center| 09-09-2025 |[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center| '''3:2''' |{{BMU}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center| 10-10-2025 |[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center| '''2:0''' |{{JAM}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center| 14-10-2025 |[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center| '''1:1''' |{{TTO}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center| 13-11-2025 |[[File:Flag of Bermuda.svg|22px|border]] [[Hamilton]] |align=right|[[Bermuda]] [[File:Flag of Bermuda.svg|23px|border]] |align=center| '''0:7''' |{{CUW}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center| 18-11-2025 |[[File:Flag of Jamaica.svg|22px|border]] [[Kingston]] |align=right|[[Jamaica]] [[File:Flag of Jamaica.svg|23px|border]] |align=center| '''0:0''' |{{CUW}} |Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |} {{clear}} === 2026 === {| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%" |- bgcolor=darkblue style="color:yellow ! width="11%" |Fecha ! width="12%" |Siudat ! width="12%" |Lokal ! width="5%" |Resultado ! width="14%" |Bishitante ! width="20%" |Kompetensia |- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|27-03-2026 | {{AUS|bandera}} [[Sydney]] |align=right|[[China]] [[File:Flag of China.svg|22px|border]] |align=center|'''2:0''' |{{CUW}} | FIFA Serie 2026 |- bgcolor 0000 = style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|31-03-2026 | {{AUS|bandera}} [[Melbourne]] |align=right|[[Australia]] [[File:Flag of Australia.svg|22px|border]] |align=center|''':''' |{{CUW}} | FIFA Serie 2026 |- bgcolor 0000 = style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|30-05-2026 | [[File:Flag of Scotland.svg|24px|border]] [[Glasgow]] |align=right|[[Eskosia]] [[File:Flag of Scotland.svg|23px|border]] |align=center|''':''' | {{CUW}} | wega amistoso |- bgcolor 0000 = style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|06-06-2026 | {{CUW|bandera}} [[Willemstad]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] |align=center|''':''' | {{ABW}} | wega amistoso |- bgcolor 0000 = style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|14-06-2026 | {{USA|bandera}} [[Houston]] |align=right|[[Alemania]] [[File:Flag of Germany.svg|22px|border]] |align=center|''':''' | {{CUW}} | FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|20-06-2026 | {{USA|bandera}} [[Kansas City]] |align=right|[[Ecuador]] [[File:Flag of Ecuador.svg|22px|border]] |align=center|''':''' | {{CUW}} | FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |- bgcolor 0000 style="border-bottom:1px solid #AAA" |align=center|25-06-2026 | {{USA|bandera}} [[Filadelfia]] |align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curacao.svg|22px|border]] |align=center|''':''' | {{CIV}} | FIFA [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026 |} {{clear}} == Tim tékniko == {| class="wikitable" |- ! Posishon ! Nòmber |- | Entrenadó prinsipal || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Fred Rutten]] |- | Entrenadó athuntu || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Cor Pot<br/ >[[File:Flag of Suriname.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]] |- | Entrenadó pa kiper || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Raymond Mulder |- | Entrenadó fisiko || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Angelo Cijntje |- | Video Analista || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Léon Hese |- | Médiko || |- | Ofisial di prensa || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Kees Jansma |- | Manager di tim || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wouter Jansen |- | Content Creator || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Anouar Amrani |} == (Eks)-hungadó konosí == {{div col|colwidth=22em}} * [[Vurnon Anita]] * [[Leandro Bacuna]] * [[Juriën Gaari]] * [[Kenji Gorré]] * [[Elson Hooi]] * [[Rangelo Janga]] * [[Cuco Martina]] * [[Eloy Room]] * [[Ayrton Statie]] {{div col end}} == Lista di entrenadó == *[[File:Flag of Argentina.svg|20px|border]] Manuel Bilches (2011–2012)<ref name="alberto/pieternella">{{citeer web |auteur=Joachim Springer |url=http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |titel=Bilches moet Curaçao naar WK leiden |werk=Versgeperst.com |datum=2011-08-04 |sprache=nl |archiv-url=https://web.archive.org/web/20160611114129/http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |archiv-datum=2016-06-11|abruf=2016-09-06}}</ref> *[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Ludwig Alberto (2012–2014)<ref name="alberto/pieternella"/> *[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Igemar Pieternella (2014, interino)<ref name="alberto/pieternella" /> *[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Etienne Siliee (2014–2015)<ref>{{Citeer web|auteur=Paul Clarke |url=http://jamaica-gleaner.com/article/sports/20141112/soca-warriors-win-caribbean-cup-opener-0 |titel=Soca Warriors Win Caribbean Cup Opener |werk=The Gleaner |hrsg=The Gleaner Company |datum=2014-11-12|abruf=2016-09-06}}</ref> *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Patrick Kluivert]] (2015–2016)<ref>{{citeer web|auteur=Lentin Goodijk|url=http://www.metronieuws.nl/sport/2015/03/internationals-curacao-dolblij-met-komst-kluivert |titel=Internationals Curaçao dolblij met komst Kluivert |werk=Metro |hrsg=Telegraaf Media Groep |datum=2015-03-05}}</ref> *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Remko Bicentini]] (2016–2020)<ref>{{citeer web|auteur=Edson Evertsz |url=http://www.deporteawe.com/2016/08/24/remko-bicentini-rihairo-meulens-partido-di-fogeo-pa-selekshon-di-futbol-di-korsou/ |titel=Remko Bicentini, Rihairo Meulens i Partido di Fogeo pa Selekshon di Futbol di Korsou |werk=Deporte Awe |datum=2016-08-24 }}</ref> *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Guus Hiddink (2020–2021) *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Patrick Kluivert (2021, remplasante di Hiddink, kende a haña [[COVID-19]] durante e kualifikashon pa Mundial 2022)<ref>{{Citeer web|url=https://ffk.cw/patrick-kluivert-will-replace-guus-hiddink-for-the-remainder-of-the-qualification-matches-for-world-cup-2021/ |titel=Patrick Kluivert will replace Guus Hiddink for the remainder of the qualification matches for World Cup 2021|werk=[[Federashon Futbòl Kòrsou|ffk.cw]] |datum=2021-05-19 |bezochtdatum=2021-06-02}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://curacao.nu/curacao-uitgeschakeld-in-kwalificatie-wk/ |titel=Curaçao uitgeschakeld in kwalificatie WK |werk=Curacao.nu |sprache=nl |datum=2021-06-16 |abruf=2021-06-16}}</ref> *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Art Langeler (2022) *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Remko Bicentini (2022-2023) *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dean Gorré]] (2023, interino) *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (2024-2026)<ref>[https://www.ad.nl/buitenlands-voetbal/dick-advocaat-76-keert-opnieuw-terug-uit-pensioen-en-gaat-aan-de-slag-bij-curacao~a264fd04/ Dick Advocaat (76) keert opnieuw terug uit pensioen en gaat aan de slag bij Curaçao], Ad.nl (15 di yanüari 2024)</ref> *[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Fred Rutten]] (desde 2026)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/86256/advocaat-stopt-per-direct-als-bondscoach-curacao Advocaat stopt per direct als bondscoach Curaçao], curacao.nu (23 di febrüari 2026)</ref> == Mira tambe == * [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (1921-1958)]] * [[Selekshon Antiano di Futbòl|Selekshon antiano di futbòl]] (1958-2010) * [[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]] * [[Selekshon boneriano di futbòl]] == Link eksterno == * [https://ffk.cw/ Wepsait di Federashon di Futbòl Kòrsou] * [https://www.rsssf.org/tablesn/nedant-intres.html Weganan Internashonal di Kòrsou i Antia Hulandes te 2004] * [https://www.youtube.com/watch?v=cE4dwixXW_4 The Blue Wave], [[Jeon]], [[Youtube]] 2025 {{Appendix}} [[Category:Futbòl na Kòrsou]] 7cv9aj7a8xntip7pn5z4qyotk70ia3g Arte di Palabra 0 11898 186046 183834 2026-03-30T14:11:20Z Caribiana 8320 186046 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Arte di Palabra''' (AdP, na [[hulandes]]: ''Woordkunst'') ta un kompetensia di deklamashon na idioma [[Papiamentu]] pa hóbennan den enseñansa sekundario na [[islanan ABC]]. E final interinsular ta entre e ganadónan di [[Aruba]], [[Boneiru]] i [[Kòrsou]].<ref>{{citeer web |url=http://artedipalabra.com/|titel=Arte di Palabra|taal=pap|archiefurl=https://web.archive.org/web/20211205085208/http://artedipalabra.com/|archiefdatum=2021-12-05|dodeurl=nee}}</ref> == Inisio == Desde aña eskolar 1998-1999, “Papiamentu” a bira materia obligatorio den enseñansa sekundario na Kòrsou. E hecho aki a duna e impulso na inisio di Arte di Palabra, ku a wordo teni pa promé biaha na Kòrsou na aña 2000. For di 2006 a organisá kompetensianan na Bonaire i for di 2009 tambe na Aruba.<ref>[https://web.archive.org/web/20240227010729/https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Awe 21 di februari: “Dia di Lenga Materno”], Awemainta (21 di febrüari 2024)</ref> == Deskripshon == Arte di Palabra ta tuma lugá anualmente i tin komo meta prinsipal pa desaroyá talento literario hubenil i literatura hubenil na idioma Papiamentu pa medio di deklamá poesia i konta kuenta i storia kortiko. Otro metanan ta pa promove lesamento y skirbimento den idioma Papiamentu i interkambio kultural entre e hòbennan di e islanan ABC. E kompetensia tin tres kategoria di lesamentu: poesia, haiku i kuenta kòrtiku. Kada kategoria ta dividí den dos grupo: klasnan di skol 1-2 i klasnan di skol 3-6. Klasnan 1-2 ta enserá e deklamashon di poesia i kuentanan eksistente i e klasnan mas haltu ta enserá obranan (propio) original. Durante e evaluashon, ta hasi un distinshon entre trabou propio òf trabou eksistente. E finalistanan di e ròntnan di klasifikashon na Aruba, Boneiru i Kòrsou lo kompetí kontra di otro den e rònt final.<ref>{{citeer web|url=http://artedipalabra.com/historia/|taal=pap|werk=Arte di Palabra|titel=Historia di Arte di Palabra|datum=|bezochtdatum=2024-08-11|archiefurl=https://web.archive.org/web/20190523182642/http://artedipalabra.com/|archiefdatum=2019-05-23|dodeurl=nee}}</ref> E final di Arte di Palabra ta rota alternadamente pa isla i ta wòrdu dirigí pa Fundashon Arte di Palabra ku sosten di Fundashon Prins Bernard Cultuurfonds Caribisch Gebied. Normalmente e final ta mara na entrega di e premionan di [[Tapushi Literario]] na honor di e ikononan kultural na Aruba, Bonaire i Kòrsou. Na 2026 a anunsiá ku lo amplia e programa ku ''Konfèti di Palabra'', un kategoria nobo pa alumnonan di skol básiko.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/87822/arte-di-palabra-breidt-uit-naar-basisscholen-na-succesvolle-finale Arte di Palabra breidt uit naar basisscholen na succesvolle finale], curaçao.nu (30 di maart 2026)</ref> == Publikashon == * Pòtpurí Arte di Palabra 2009, kolekshon di e mihó obranan propio 2000-2008 * Pòtpurí Arte di Palabra 2014, kolekshon di e mihó obranan propio 2009-2013 * Pòtpurí Arte di Palabra 2019, kolekshon di e mihó obranan propio 2014-2018<ref>{{citeer web|url=https://data.swpportal.com/upload/books/files/pdf.php?hash=f612ef13d53ec151f70f21767b8546f4&filename=potpuri-arte-di-palabra-2019_inkijkexemplaar.pdf|uitgever=Arte di Palabra|titel=Pòtpurí Arte di Palabra 2019|date=|bezochtdatum=2024-08-11}}</ref> * Pòtpurí Arte di Palabra 2024, Kolekshon di poesia, kuenta, rèp i haiku 2019-2023 == Premio i rekonosementu == Na 2005, 2011 i 2021, Arte di Palabra a risibí e [[Premio UNESCO Kòrsou pa Idioma Materno Papiamentu]]. Na 2009, el a gana e prestigioso Stanley Lamp Award pa su aporte na e idioma materno. Na 2013, el a risibí e [[Premio Chapi di Plata]] , un premio bienal di [[Pierre Lauffer|fundashon Pierre Lauffer]]. Algu memorabel ta ku na 2013, Arte di Palabra a risibí finansiamentu di [[UNESCO]] Paris pa publikashon di e edishon Pòtpurí Arte di Palabra 2014. Na 2023 a otorgá e prestigioso [[Premio Cultural CCG|Premio Kultural CCG]] na Arte di Palabra.<ref>[https://boeken-cdn.e-activesites.nl/fragment/12/9789085603412.pdf Pòtpurí Arte di Palabra 2024]</ref> == Wak tambe == [[Literatura hubenil di Karibe Hulandes]] == Link eksterno == * [https://artedipalabra.com/ Wepsait ofisial di Arte di palabra] {{Appendix}} [[Category:Papiamento]] [[Category:Literatura]] ocip4pavb5u0rbva9s2azpy4h1f5xe5 Euson 0 13722 186037 176729 2026-03-30T13:17:28Z Caribiana 8320 imagen agrega 186037 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox musico| variante = a | nomber = Euson | imagen = Mural Julio Bernardo Euson.jpeg | descripcion = Mural na [[San Nicolas]] na honor di Euson, obra di Rasheed Lowe (2026). | tamaño imagen = 250 | nomber completo = | nomber nacemento = Julio Bernardo Euson | alias = | fecha nacemento = [[12 di aprel|12 di april]] [[1941]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais fayecimento = | residencia = {{USA}} | aña activo = | genero = [[soul]], [[balada]], "easy listening" | ofishi = cantante, compositor, ator | bos = | cantica = ''Both sides now'' (1971)<br/>''Julie'' (1972)<br/>''Leon'' (1974) | influencia = | seya = CBS, Polydor, GTB, Pathé, Imperial, Poker | acto = | asociacion = | firma = | website = | imdb = | allmusic = <!--Wikidata --> | lastfm = <!--Wikidata --> }} '''Julio Bernardo Euson''' (☆ [[12 di aprel|12 di april]] [[1941]] na [[Aruba]]), profesionalmente conoci como '''Euson''', ta un cantante, compositor y actor Arubiano. Na 1971 el a bira e prome [[Antias Hulandes|Antiano]] cu a logra un hit riba e Top 40 [[Hulanda|Hulandes]]. == Biografia == Julio Bernardo Euson a lanta na [[San Nicolas]] como yiu di e poeta y escritor, [[Lolita Euson|Lolita Esmeralda Euson]] (1914-1994). Desde un edad tempran el a mustra talento musical; cu apenas diesdos aña el a forma su prome banda, Creole Cats. Un di e cancionnan mas famoso di e tempo ey tabata “I Will Be Home Again,” cu semper e tabata canta cu su grupo pero nunca a graba.<ref>{{citeer web|titel=Euson terug op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1985-10-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:p005}}</ref> Despues di a gana varios concurso di talento local, el a muda pa Hulanda na 1962, ku e proposito di sigui un carera profesional den musica. Na Hulanda, Euson a cuminsa canta cu e banda di [[Den Haag]] The Scarlets, y mas laat a bira e vocalista principal di e banda di [[Rotterdam]] Kreole Kats. Paralelo, e tabata traha na e servisio postal Hulandes (PTT). Como Julio & the Kreole Kats, e grupo a graba varios single, incluyendo “Ooh Pook Pah Doo” na 1965. Na 1968, Euson a forma e grupo Stax, hunto cu e flautista Chris Hinze y algun ex-integrante di The Lords, e grupo di respaldo di Rob de Nijs. Stax a presenta tanto na Hulanda como internacionalmente y na fin di e mesun aña a logra gran exito cu e cancion “I Want You Around Me”. Aunke e grupo a disolve na 1970, e exito aki a prepara e caminda pa Euson su carera solo. === Carera solo internacional === Na 1971, Euson a logra un gran hit na Hulanda ku “Both Sides Now”, un cancion di Joni Mitchell cu tabata graba anteriormente pa, entre otro, Bing Crosby. Cu e produccion aki, Euson a distancia su mes di e estilo [[soul]] di añanan 1960 y a orienta su repertorio na un genero mas suave di easy listening. Cu e exito aki el a bira un artista hopi solicita.[[File:Coro quinta vergara.jpg|thumb|270px|left|Escenario di e Festival Viña del Mar na [[Chile]] (periodo 1964-2001)]] E single siguiente, un cover di Elton John su “I Need You to Turn To”, a yega e lista di Tip, y Euson a lansa su prome album solo, "Both Sides Now". Euson su popularidad a keda limitá no solamente na Hulanda. Na 1971, el a representá Hulanda na e Festival di Canto di Sopot na [[Polonia]]. Un aña despues, na 1972, el a bira e unico ganador Hulandes di e Festival Internacional di Canto di Viña del Mar na [[Chile]] cu su propio komposishon “Julie”. Na Hulanda, e cancion a drenta e lista di Tip, mescos cu “Crimson Eyes”, otro single di su album nobo. Mas despues na 1973, hunto cu Oscar Harris, el a bolbe representa Hulanda na e certamen di cancion Golden Orpheus na [[Bulgaria]]. Na 1973, Euson a lansa dos album: ''Favorites of the Fifties'', cu tabata conta cu cover di cancionnan di añanan 1950, y ''Life Is On My Side'', cu material original. E single, “Angelina,” no a logra drenta e Top 40, pero e track di e titulo “Life Is On My Side” si. E mesun aña Euson a ricibi e premio Hulandes ''Zilveren Harp'' (Harpa di Plata), como reconecemento pa su contribucion musical. Na 1974, el a presenta na e ''Grand Gala du Disque'' cu e cancion “Leon”, cu a yega number 14 den e Top 40 Hulandes. Mas laat e aña ey, el a lansa e album ''Better Days'', for di cua e single “I Use the Soap,” un cover di e cantante merikano di David Gates di e grupo Bread, a logra un hit menor. Aunke Euson a sigui lansa varios single, “Sweet Surrender”, cu a drenta e LP Top 50 na fin di e aña, a marca su ultimo aparicion significativo den e listanan di musica pop. Despues cu su ultimo album, ''Midnight Lady'' (1977), no a logra exito comercial, Euson a dicidi di muda pa [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]], hunto cu su manager Peter Kok y su casa [[Kroasia|Croato]] Stanka Matić. Na 1978, e famia a emigra pa Chile, caminda nan a funda e compania P.J. Productions y a produci musica pa nan mes y artistanan Chileno. Mas laat, Euson a bolbe muda pa Merca. Na 2001, el a debuta como actor den e pelicula cortico mericano ''The Brothers Grim'', caminda el a interpreta e rol di un detective. ==Discografia== {{Kolom | kolom1= ===Single=== * ''My Plea'' - 1964 * ''Now I Know'' - The Scarlets - 1966 * ''Ooh Pook Pah Doo'' - Julio and the Kreole Kats - 1966 * ''Amen'' - 1967 * ''True Love'' - 1967 * ''I Want You Around Me'' - J.B. Euson & Stax - 1968 * ''A Fool For You'' - J.B. Euson & Stax - 1970 * ''Born on the Bayou'' - 1970 * ''My Purpose In Life'' - 1970 * ''Both Sides, Now'' - 1970 - #7 na januari 1971 * ''I Need You To Turn To'' - 1971 * ''Crimson Eyes'' - 1972 * ''Julie'' - 1972 * ''Angelina / Put your trust in the Lord'' - 1972 * ''Dirty Lady'' - 1973 * ''Life Is On My Side'' - #20 na juli 1973 * ''Our Last Song Together'' - 1973 * ''Leon'' - #14 na mei/juni 1974 * ''Sweet Surrender'' - 1974 * ''Shadow Of Love'' - 1974 * ''I Use The Soap'' - 1974 - #30 na januari 1975 * ''Midnight Blue'' - 1976 * ''Four And Twenty Hours'' - 1976 * ''Canta Libre'' - 1977 | kolom2= ===Album=== * ''J.B. Euson Live At Club 67'' - J.B. Euson & Stax - 1967 * ''Both Sides Now'' - 1971 * ''Euson'' - 1972 * ''Life Is On My Side'' - 1973 * ''Better Days'' - 1974 * ''Favourites Of The Fifties'' - 1974 * ''Sweet Surrender'' - 1975 * ''Midnight Blue'' - 1976 * ''The Best Of Euson'' - 1976 * ''The Best Of ...'' (album di compilacion) - 1987 }} == Link eksterno== *[https://web.archive.org/web/20230703081038/https://www.muziekencyclopedie.nl/action/search?simpleSearch=1&simpleQuery=Julio+Bernardo+Euson&_sourcePage=cKqUUBqbO2NpvnzKknZU-hGQFaqjr0zzwii5qinaBtA%3D&__fp=s2sCttwEzJw%3D Muziekencyclopedie - muziekencyclopedie.nl] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid = 68667077|titulo=Euson}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Euson, Julio Bernardo}} [[Kategoria:Hende]] [[Kategoria:Músika]] [[Kategoria:Aruba]] mjv6ja4acjvrfsk6twaor6nh49o3yj1 186040 186037 2026-03-30T13:24:55Z Caribiana 8320 186040 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox musico| variante = a | nomber = Euson | imagen = Mural Julio Bernardo Euson.jpeg | descripcion = Mural na [[San Nicolas]] na honor di Euson, obra di Rasheed Lowe (2026). | tamaño imagen = 250 | nomber completo = | nomber nacemento = Julio Bernardo Euson | alias = | fecha nacemento = [[12 di aprel|12 di april]] [[1941]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais fayecimento = | residencia = {{USA}} | aña activo = | genero = [[soul]], [[balada]], "easy listening" | ofishi = cantante, compositor, ator | bos = | cantica = ''Both sides now'' (1971)<br/>''Julie'' (1972)<br/>''Leon'' (1974) | influencia = | seya = CBS, Polydor, GTB, Pathé, Imperial, Poker | acto = | asociacion = | firma = | website = | imdb = | allmusic = <!--Wikidata --> | lastfm = <!--Wikidata --> }} '''Julio Bernardo Euson''' (☆ [[12 di aprel|12 di april]] [[1941]] na [[Aruba]]), profesionalmente conoci como '''Euson''', ta un cantante, compositor y actor Arubiano. Na 1971 el a bira e prome [[Antias Hulandes|Antiano]] cu a logra un hit riba e Top 40 [[Hulanda|Hulandes]]. == Biografia == Julio Bernardo Euson a lanta na [[San Nicolas]] como yiu di e poeta y escritor, [[Lolita Euson|Lolita Esmeralda Euson]] (1914-1994). Desde un edad tempran el a mustra talento musical; cu apenas diesdos aña el a forma su prome banda, Creole Cats. Un di e cancionnan mas famoso di e tempo ey tabata “I Will Be Home Again,” cu semper e tabata canta cu su grupo pero nunca a graba.<ref>{{citeer web|titel=Euson terug op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1985-10-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:p005}}</ref> Despues di a gana varios concurso di talento local, el a muda pa Hulanda na 1962, ku e proposito di sigui un carera profesional den musica. Na Hulanda, Euson a cuminsa canta cu e banda di [[Den Haag]] The Scarlets, y mas laat a bira e vocalista principal di e banda di [[Rotterdam]] Kreole Kats. Paralelo, e tabata traha na e servisio postal Hulandes (PTT). Como Julio & the Kreole Kats, e grupo a graba varios single, incluyendo “Ooh Pook Pah Doo” na 1965. Na 1968, Euson a forma e grupo Stax, hunto cu e flautista Chris Hinze y algun ex-integrante di The Lords, e grupo di respaldo di Rob de Nijs. Stax a presenta tanto na Hulanda como internacionalmente y na fin di e mesun aña a logra gran exito cu e cancion “I Want You Around Me”. Aunke e grupo a disolve na 1970, e exito aki a prepara e caminda pa Euson su carera solo. === Carera solo internacional === Na 1971, Euson a logra un gran hit na Hulanda ku “Both Sides Now”, un cancion di Joni Mitchell cu tabata graba anteriormente pa, entre otro, Bing Crosby. Cu e produccion aki, Euson a distancia su mes di e estilo [[soul]] di añanan 1960 y a orienta su repertorio na un genero mas suave di easy listening. Cu e exito aki el a bira un artista hopi solicita.[[File:Coro quinta vergara.jpg|thumb|270px|left|Escenario di e Festival Viña del Mar na [[Chile]] (periodo 1964-2001)]] E single siguiente, un cover di Elton John su “I Need You to Turn To”, a yega e lista di Tip, y Euson a lansa su prome album solo, "Both Sides Now". Euson su popularidad a keda limitá no solamente na Hulanda. Na 1971, el a representá Hulanda na e Festival di Canto di Sopot na [[Polonia]]. Un aña despues, na 1972, el a bira e unico ganador Hulandes di e Festival Internacional di Canto di Viña del Mar na [[Chile]] cu su propio komposishon “Julie”. Na Hulanda, e cancion a drenta e lista di Tip, mescos cu “Crimson Eyes”, otro single di su album nobo. Mas despues na 1973, hunto cu Oscar Harris, el a bolbe representa Hulanda na e certamen di cancion Golden Orpheus na [[Bulgaria]]. Na 1973, Euson a lansa dos album: ''Favorites of the Fifties'', cu tabata conta cu cover di cancionnan di añanan 1950, y ''Life Is On My Side'', cu material original. E single, “Angelina,” no a logra drenta e Top 40, pero e track di e titulo “Life Is On My Side” si. E mesun aña Euson a ricibi e premio Hulandes ''Zilveren Harp'' (Harpa di Plata), como reconecemento pa su contribucion musical. Na 1974, el a presenta na e ''Grand Gala du Disque'' cu e cancion “Leon”, cu a yega number 14 den e Top 40 Hulandes. Mas laat e aña ey, el a lansa e album ''Better Days'', for di cua e single “I Use the Soap,” un cover di e cantante merikano di David Gates di e grupo Bread, a logra un hit menor. Aunke Euson a sigui lansa varios single, “Sweet Surrender”, cu a drenta e LP Top 50 na fin di e aña, a marca su ultimo aparicion significativo den e listanan di musica pop. Despues cu su ultimo album, ''Midnight Lady'' (1977), no a logra exito comercial, Euson a dicidi di muda pa [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]], hunto cu su manager Peter Kok y su casa [[Kroasia|Croato]] Stanka Matić. Na 1978, e famia a emigra pa Chile, caminda nan a funda e compania P.J. Productions y a produci musica pa nan mes y artistanan Chileno. Mas laat, Euson a bolbe muda pa Merca. Na 2001, el a debuta como actor den e pelicula cortico mericano ''The Brothers Grim'', caminda el a interpreta e rol di un detective. ==Discografia== {{Kolom | kolom1= ===Single=== * ''My Plea'' - 1964 * ''Now I Know'' - The Scarlets - 1966 * ''Ooh Pook Pah Doo'' - Julio and the Kreole Kats - 1966 * ''Amen'' - 1967 * ''True Love'' - 1967 * ''I Want You Around Me'' - J.B. Euson & Stax - 1968 * ''A Fool For You'' - J.B. Euson & Stax - 1970 * ''Born on the Bayou'' - 1970 * ''My Purpose In Life'' - 1970 * ''Both Sides, Now'' - 1970 - #7 na januari 1971 * ''I Need You To Turn To'' - 1971 * ''Crimson Eyes'' - 1972 * ''Julie'' - 1972 * ''Angelina / Put your trust in the Lord'' - 1972 * ''Dirty Lady'' - 1973 * ''Life Is On My Side'' - #20 na juli 1973 * ''Our Last Song Together'' - 1973 * ''Leon'' - #14 na mei/juni 1974 * ''Sweet Surrender'' - 1974 * ''Shadow Of Love'' - 1974 * ''I Use The Soap'' - 1974 - #30 na januari 1975 * ''Midnight Blue'' - 1976 * ''Four And Twenty Hours'' - 1976 * ''Canta Libre'' - 1977 | kolom2= ===Album=== * ''J.B. Euson Live At Club 67'' - J.B. Euson & Stax - 1967 * ''Both Sides Now'' - 1971 * ''Euson'' - 1972 * ''Life Is On My Side'' - 1973 * ''Better Days'' - 1974 * ''Favourites Of The Fifties'' - 1974 * ''Sweet Surrender'' - 1975 * ''Midnight Blue'' - 1976 * ''The Best Of Euson'' - 1976 * ''The Best Of ...'' (album di compilacion) - 1987 }} == Link eksterno== *[https://web.archive.org/web/20230703081038/https://www.muziekencyclopedie.nl/action/search?simpleSearch=1&simpleQuery=Julio+Bernardo+Euson&_sourcePage=cKqUUBqbO2NpvnzKknZU-hGQFaqjr0zzwii5qinaBtA%3D&__fp=s2sCttwEzJw%3D Muziekencyclopedie - muziekencyclopedie.nl] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid = 68667077|titulo=Euson}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Euson, Julio Bernardo}} [[Kategoria:Hende]] [[Kategoria:Aruba]] [[Kategoria:Kantante]] [[Kategoria:Arubano konosí]] fca9x8qfd2aa7cbfq1xxvvnzy562bt2 186077 186040 2026-03-31T07:53:22Z Caribiana 8320 Fixed typo 186077 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox musico| variante = a | nomber = Euson | imagen = Mural Julio Bernardo Euson.jpeg | descripcion = Mural na [[San Nicolas]] na honor di Euson, obra di Rasheed Lowe (2026). | tamaño imagen = 250 | nomber completo = | nomber nacemento = Julio Bernardo Euson | alias = | fecha nacemento = [[12 di aprel|12 di april]] [[1941]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais fayecimento = | residencia = {{USA}} | aña activo = | genero = [[soul]], [[balada]], "easy listening" | ofishi = cantante, compositor, ator | bos = | cantica = ''Both sides now'' (1971)<br/>''Julie'' (1972)<br/>''Leon'' (1974) | influencia = | seya = CBS, Polydor, GTB, Pathé, Imperial, Poker | acto = | asociacion = | firma = | website = | imdb = | allmusic = <!--Wikidata --> | lastfm = <!--Wikidata --> }} '''Julio Bernardo Euson''' (☆ [[12 di aprel|12 di april]] [[1941]] na [[Aruba]]), profesionalmente conoci como '''Euson''', ta un cantante, compositor y actor Arubiano. Na 1971 el a bira e prome [[Antias Hulandes|Antiano]] cu a logra un hit riba e Top 40 [[Hulanda|Hulandes]]. == Biografia == Julio Bernardo Euson a lanta na [[San Nicolas]] como yiu di e poeta y escritor, [[Lolita Euson|Lolita Esmeralda Euson]] (1914-1994). Desde un edad tempran el a mustra talento musical; cu apenas diesdos aña el a forma su prome banda, Creole Cats. Un di e cancionnan mas famoso di e tempo ey tabata “I Will Be Home Again,” cu semper e tabata canta cu su grupo pero nunca a graba.<ref>{{citeer web|titel=Euson terug op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1985-10-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:p005}}</ref> Despues di a gana varios concurso di talento local, el a muda pa Hulanda na 1962, cu e proposito di sigui un carera profesional den musica. Na Hulanda, Euson a cuminsa canta cu e banda di [[Den Haag]] The Scarlets, y mas laat a bira e vocalista principal di e banda di [[Rotterdam]] Kreole Kats. Paralelo, e tabata traha na e servisio postal Hulandes (PTT). Como Julio & the Kreole Kats, e grupo a graba varios single, incluyendo “Ooh Pook Pah Doo” na 1965. Na 1968, Euson a forma e grupo Stax, hunto cu e flautista Chris Hinze y algun ex-integrante di The Lords, e grupo di respaldo di Rob de Nijs. Stax a presenta tanto na Hulanda como internacionalmente y na fin di e mesun aña a logra gran exito cu e cancion “I Want You Around Me”. Aunke e grupo a disolve na 1970, e exito aki a prepara e caminda pa Euson su carera solo. === Carera solo internacional === Na 1971, Euson a logra un gran hit na Hulanda cu "Both Sides Now”, un cancion di Joni Mitchell cu tabata graba anteriormente pa, entre otro, Bing Crosby. Cu e produccion aki, Euson a distancia su mes di e estilo [[soul]] di añanan 1960 y a orienta su repertorio na un genero mas suave di easy listening. Cu e exito aki el a bira un artista hopi solicita.[[File:Coro quinta vergara.jpg|thumb|270px|left|Escenario di e Festival Viña del Mar na [[Chile]] (periodo 1964-2001)]] E single siguiente, un cover di Elton John su “I Need You to Turn To”, a yega e lista di Tip, y Euson a lansa su prome album solo, "Both Sides Now". Euson su popularidad a keda limitá no solamente na Hulanda. Na 1971, el a representá Hulanda na e Festival di Canto di Sopot na [[Polonia]]. Un aña despues, na 1972, el a bira e unico ganador Hulandes di e Festival Internacional di Canto di Viña del Mar na [[Chile]] cu su propio composicion “Julie”. Na Hulanda, e cancion a drenta e lista di Tip, mescos cu “Crimson Eyes”, otro single di su album nobo. Mas despues na 1973, hunto cu Oscar Harris, el a bolbe representa Hulanda na e certamen di cancion Golden Orpheus na [[Bulgaria]]. Na 1973, Euson a lansa dos album: ''Favorites of the Fifties'', cu tabata conta cu cover di cancionnan di añanan 1950, y ''Life Is On My Side'', cu material original. E single, “Angelina,” no a logra drenta e Top 40, pero e track di e titulo “Life Is On My Side” si. E mesun aña Euson a ricibi e premio Hulandes ''Zilveren Harp'' (Harpa di Plata), como reconocimento pa su contribucion musical. Na 1974, el a presenta na e ''Grand Gala du Disque'' cu e cancion “Leon”, cu a yega number 14 den e Top 40 Hulandes. Mas laat e aña ey, el a lansa e album ''Better Days'', for di cua e single “I Use the Soap,” un cover di e cantante Mericano di David Gates di e grupo Bread, a logra un hit menor. Aunke Euson a sigui lansa varios single, “Sweet Surrender”, cu a drenta e LP Top 50 na fin di e aña, a marca su ultimo aparicion significativo den e listanan di musica pop. Despues cu su ultimo album, ''Midnight Lady'' (1977), no a logra exito comercial, Euson a dicidi di muda pa [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]], hunto cu su manager Peter Kok y su casa [[Kroasia|Croato]] Stanka Matić. Na 1978, e famia a emigra pa Chile, caminda nan a funda e compania P.J. Productions y a produci musica pa nan mes y artistanan Chileno. Mas laat, Euson a bolbe muda pa Merca. Na 2001, el a debuta como actor den e pelicula cortico Mericano ''The Brothers Grim'', caminda el a interpreta e rol di un detective. ==Discografia== {{Kolom | kolom1= ===Single=== * ''My Plea'' - 1964 * ''Now I Know'' - The Scarlets - 1966 * ''Ooh Pook Pah Doo'' - Julio and the Kreole Kats - 1966 * ''Amen'' - 1967 * ''True Love'' - 1967 * ''I Want You Around Me'' - J.B. Euson & Stax - 1968 * ''A Fool For You'' - J.B. Euson & Stax - 1970 * ''Born on the Bayou'' - 1970 * ''My Purpose In Life'' - 1970 * ''Both Sides, Now'' - 1970 - #7 na januari 1971 * ''I Need You To Turn To'' - 1971 * ''Crimson Eyes'' - 1972 * ''Julie'' - 1972 * ''Angelina / Put your trust in the Lord'' - 1972 * ''Dirty Lady'' - 1973 * ''Life Is On My Side'' - #20 na juli 1973 * ''Our Last Song Together'' - 1973 * ''Leon'' - #14 na mei/juni 1974 * ''Sweet Surrender'' - 1974 * ''Shadow Of Love'' - 1974 * ''I Use The Soap'' - 1974 - #30 na januari 1975 * ''Midnight Blue'' - 1976 * ''Four And Twenty Hours'' - 1976 * ''Canta Libre'' - 1977 | kolom2= ===Album=== * ''J.B. Euson Live At Club 67'' - J.B. Euson & Stax - 1967 * ''Both Sides Now'' - 1971 * ''Euson'' - 1972 * ''Life Is On My Side'' - 1973 * ''Better Days'' - 1974 * ''Favourites Of The Fifties'' - 1974 * ''Sweet Surrender'' - 1975 * ''Midnight Blue'' - 1976 * ''The Best Of Euson'' - 1976 * ''The Best Of ...'' (album di compilacion) - 1987 }} == Link eksterno== *[https://web.archive.org/web/20230703081038/https://www.muziekencyclopedie.nl/action/search?simpleSearch=1&simpleQuery=Julio+Bernardo+Euson&_sourcePage=cKqUUBqbO2NpvnzKknZU-hGQFaqjr0zzwii5qinaBtA%3D&__fp=s2sCttwEzJw%3D Muziekencyclopedie - muziekencyclopedie.nl] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid = 68667077|titulo=Euson}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Euson, Julio Bernardo}} [[Kategoria:Hende]] [[Kategoria:Aruba]] [[Kategoria:Kantante]] [[Kategoria:Arubano konosí]] 0kh58d5kyurdwxhf7ob4b8pyamdstkp 186078 186077 2026-03-31T07:55:33Z Caribiana 8320 186078 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox musico| variante = a | nomber = Euson | imagen = Mural Julio Bernardo Euson.jpeg | descripcion = Mural na [[San Nicolas]] na honor di Euson, obra di Rasheed Lowe (2026). | tamaño imagen = 250 | nomber completo = | nomber nacemento = Julio Bernardo Euson | alias = | fecha nacemento = [[12 di aprel|12 di april]] [[1941]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | pais fayecimento = | residencia = {{USA}} | aña activo = | genero = [[soul]], [[balada]], "easy listening" | ofishi = cantante, compositor, ator | bos = | cantica = ''Both sides now'' (1971)<br/>''Julie'' (1972)<br/>''Leon'' (1974) | influencia = | seya = CBS, Polydor, GTB, Pathé, Imperial, Poker | acto = | asociacion = | firma = | website = | imdb = | allmusic = <!--Wikidata --> | lastfm = <!--Wikidata --> }} '''Julio Bernardo Euson''' (☆ [[12 di aprel|12 di april]] [[1941]] na [[Aruba]]), profesionalmente conoci como '''Euson''', ta un cantante, compositor y actor Arubiano. Na 1971 el a bira e prome Arubiano y [[Antias Hulandes|Antiano]] pa logra un hit riba e Top 40 [[Hulanda|Hulandes]]. == Biografia == Julio Bernardo Euson a lanta na [[San Nicolas]] como yiu di e poeta y escritor, [[Lolita Euson|Lolita Esmeralda Euson]] (1914-1994). Desde un edad tempran el a mustra talento musical; cu apenas diesdos aña el a forma su prome banda, Creole Cats. Un di e cancionnan mas famoso di e tempo ey tabata “I Will Be Home Again,” cu semper e tabata canta cu su grupo pero nunca a graba.<ref>{{citeer web|titel=Euson terug op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1985-10-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:p005}}</ref> Despues di a gana varios concurso di talento local, el a muda pa Hulanda na 1962, cu e proposito di sigui un carera profesional den musica. Na Hulanda, Euson a cuminsa canta cu e banda di [[Den Haag]] The Scarlets, y mas laat a bira e vocalista principal di e banda di [[Rotterdam]] Kreole Kats. Paralelo, e tabata traha na e servisio postal Hulandes (PTT). Como Julio & the Kreole Kats, e grupo a graba varios single, incluyendo “Ooh Pook Pah Doo” na 1965. Na 1968, Euson a forma e grupo Stax, hunto cu e flautista Chris Hinze y algun ex-integrante di The Lords, e grupo di respaldo di Rob de Nijs. Stax a presenta tanto na Hulanda como internacionalmente y na fin di e mesun aña a logra gran exito cu e cancion “I Want You Around Me”. Aunke e grupo a disolve na 1970, e exito aki a prepara e caminda pa Euson su carera solo. === Carera solo internacional === Na 1971, Euson a logra un gran hit na Hulanda cu "Both Sides Now”, un cancion di Joni Mitchell cu tabata graba anteriormente pa, entre otro, Bing Crosby. Cu e produccion aki, Euson a distancia su mes di e estilo [[soul]] di añanan 1960 y a orienta su repertorio na un genero mas suave di easy listening. Cu e exito aki el a bira un artista hopi solicita.[[File:Coro quinta vergara.jpg|thumb|270px|left|Escenario di e Festival Viña del Mar na [[Chile]] (periodo 1964-2001)]] E single siguiente, un cover di Elton John su “I Need You to Turn To”, a yega e lista di Tip, y Euson a lansa su prome album solo, "Both Sides Now". Euson su popularidad a keda limitá no solamente na Hulanda. Na 1971, el a representá Hulanda na e Festival di Canto di Sopot na [[Polonia]]. Un aña despues, na 1972, el a bira e unico ganador Hulandes di e Festival Internacional di Canto di Viña del Mar na [[Chile]] cu su propio composicion “Julie”. Na Hulanda, e cancion a drenta e lista di Tip, mescos cu “Crimson Eyes”, otro single di su album nobo. Mas despues na 1973, hunto cu Oscar Harris, el a bolbe representa Hulanda na e certamen di cancion Golden Orpheus na [[Bulgaria]]. Na 1973, Euson a lansa dos album: ''Favorites of the Fifties'', cu tabata conta cu cover di cancionnan di añanan 1950, y ''Life Is On My Side'', cu material original. E single, “Angelina,” no a logra drenta e Top 40, pero e track di e titulo “Life Is On My Side” si. E mesun aña Euson a ricibi e premio Hulandes ''Zilveren Harp'' (Harpa di Plata), como reconocimento pa su contribucion musical. Na 1974, el a presenta na e ''Grand Gala du Disque'' cu e cancion “Leon”, cu a yega number 14 den e Top 40 Hulandes. Mas laat e aña ey, el a lansa e album ''Better Days'', for di cua e single “I Use the Soap,” un cover di e cantante Mericano di David Gates di e grupo Bread, a logra un hit menor. Aunke Euson a sigui lansa varios single, “Sweet Surrender”, cu a drenta e LP Top 50 na fin di e aña, a marca su ultimo aparicion significativo den e listanan di musica pop. Despues cu su ultimo album, ''Midnight Lady'' (1977), no a logra exito comercial, Euson a dicidi di muda pa [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]], hunto cu su manager Peter Kok y su casa [[Kroasia|Croato]] Stanka Matić. Na 1978, e famia a emigra pa Chile, caminda nan a funda e compania P.J. Productions y a produci musica pa nan mes y artistanan Chileno. Mas laat, Euson a bolbe muda pa Merca. Na 2001, el a debuta como actor den e pelicula cortico Mericano ''The Brothers Grim'', caminda el a interpreta e rol di un detective. ==Discografia== {{Kolom | kolom1= ===Single=== * ''My Plea'' - 1964 * ''Now I Know'' - The Scarlets - 1966 * ''Ooh Pook Pah Doo'' - Julio and the Kreole Kats - 1966 * ''Amen'' - 1967 * ''True Love'' - 1967 * ''I Want You Around Me'' - J.B. Euson & Stax - 1968 * ''A Fool For You'' - J.B. Euson & Stax - 1970 * ''Born on the Bayou'' - 1970 * ''My Purpose In Life'' - 1970 * ''Both Sides, Now'' - 1970 - #7 na januari 1971 * ''I Need You To Turn To'' - 1971 * ''Crimson Eyes'' - 1972 * ''Julie'' - 1972 * ''Angelina / Put your trust in the Lord'' - 1972 * ''Dirty Lady'' - 1973 * ''Life Is On My Side'' - #20 na juli 1973 * ''Our Last Song Together'' - 1973 * ''Leon'' - #14 na mei/juni 1974 * ''Sweet Surrender'' - 1974 * ''Shadow Of Love'' - 1974 * ''I Use The Soap'' - 1974 - #30 na januari 1975 * ''Midnight Blue'' - 1976 * ''Four And Twenty Hours'' - 1976 * ''Canta Libre'' - 1977 | kolom2= ===Album=== * ''J.B. Euson Live At Club 67'' - J.B. Euson & Stax - 1967 * ''Both Sides Now'' - 1971 * ''Euson'' - 1972 * ''Life Is On My Side'' - 1973 * ''Better Days'' - 1974 * ''Favourites Of The Fifties'' - 1974 * ''Sweet Surrender'' - 1975 * ''Midnight Blue'' - 1976 * ''The Best Of Euson'' - 1976 * ''The Best Of ...'' (album di compilacion) - 1987 }} == Link eksterno== *[https://web.archive.org/web/20230703081038/https://www.muziekencyclopedie.nl/action/search?simpleSearch=1&simpleQuery=Julio+Bernardo+Euson&_sourcePage=cKqUUBqbO2NpvnzKknZU-hGQFaqjr0zzwii5qinaBtA%3D&__fp=s2sCttwEzJw%3D Muziekencyclopedie - muziekencyclopedie.nl] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid = 68667077|titulo=Euson}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Euson, Julio Bernardo}} [[Kategoria:Hende]] [[Kategoria:Aruba]] [[Kategoria:Kantante]] [[Kategoria:Arubano konosí]] s8tasi0jx5qt61jxr4yc9l9waraddvx Malchi:Infobox riu 10 14216 186044 185988 2026-03-30T14:01:01Z Kallmemel 14000 186044 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | bgcolor = #4682B4 | color = #ffffff | kop = {{{nomber|}}} | kop0 = {{{nomber_alt|}}} | main1 = {{{multi_imagen|}}} | image = {{#if:{{{multi_imagen|}}}||{{if empty|{{{imagen|}}}|{{wikidata|property|raw|P18}}|{{wikidata|property|raw|P242}}}} }} | caption = {{{descripcion|}}} | noimage = {{#if:{{{multi_imagen|}}}||{{Afbeelding gewenst}}}} | kop1 = {{var|{{{variante|}}}|Localisacion geografico|Lokalisashon geográfiko}} | head1_1 = {{var|{{{variante|}}}|[[Cuenca]]|[[Cuenca|Kuenka]]}} | item1_1 = {{if empty|{{{cuenca|}}}|{{wikidata|property|linked|P4614}}}} | head1_2 = Fuente&nbsp; | item1_2 = {{if empty|{{{origen|}}}|{{wikidata|property|linked|P885}}}} | head1_3 = {{var|{{{variante|}}}|Desemboca|Desemboká}}&nbsp; | item1_3 = {{if empty|{{{desemboca|}}}|{{wikidata|property|linked|P403}}}} | head1_4 ={{var|{{{variante|}}}|Coordinato&nbsp;|Koordinato&nbsp;}} | item1_4 = {{#if:{{#property:P625}}|{{WikidataCoord|display=inline}}}} | kop2 = {{var|{{{variante|}}}|Localisacion administrativo|Lokalisashon atministrativo}} | head2_1 = [[Kontinente|{{var|{{{variante|}}}|Continente|Kontinente}}]] | item2_1 = {{if empty|{{{continente|}}}|{{wikidata|property|linked|P30}}}} | head2_2 = [[Pais]] | item2_2 = {{if empty|{{{pais|}}}|{{wikidata|properties|linked|P17}}}} | kop3 = {{var|{{{variante|}}}|Caracteristica fisico|Karakterístika físiko}} | head3_3 = Largura | item3_3 = {{#if:{{{largura|}}}{{#property:P2043}}|{{#if:{{{largura_prefiho|}}}|{{{largura_prefiho}}}&nbsp;{{formatnum|{{if empty|{{{largura|}}}|{{wikidata|property|raw|P2043}}}}|nl}} km|{{formatnum|{{if empty|{{{largura|}}}|{{wikidata|property|raw|P2043}}}}|nl}} km}} }} | head3_4 = {{var|{{{variante|}}}|Altitud|Altitut}}&nbsp; | item3_4 = {{#if:{{{haltura|}}}|{{#if:{{{haltura_prefiho|}}}|fuente:&nbsp;{{{haltura_prefiho}}}&nbsp;{{{haltura}}}&nbsp;m|fuente:&nbsp;{{{haltura}}}&nbsp;m}} }} | head3_5 = | item3_5 = {{#if:{{{haltura_desemboca|}}}|{{#if:{{{haltura_desemboca_prefiho|}}}|{{var|{{{variante|}}}|desemboca:|desemboká:}}&nbsp;{{{haltura_desemboca_prefiho}}}&nbsp;{{{haltura_desemboca}}}&nbsp;m|{{var|{{{variante|}}}|desemboca:|desemboká:}}&nbsp;{{{haltura_desemboca}}}&nbsp;m}} }} | head3_6 = {{var|{{{variante|}}}|Inclinacion|Inklinashon}} | item3_6 = {{#if:{{{inclinacion|}}}|{{formatnum|{{{inclinacion}}}|nl}} m/km|{{#if:{{{largura|{{wikidata|property|raw|P2043}}}}}|{{#if:{{{haltura|}}}|{{#if:{{{haltura_desemboca|}}}|{{#if:{{{largura_prefiho|}}}{{{haltura_desemboca_prefiho|}}}{{{haltura_prefiho|}}}|ca.&nbsp;}} {{#iferror:{{#ifexpr:({{{haltura}}}-{{{haltura_desemboca}}})/({{{largura}}})|{{#ifexpr:({{{haltura}}}-{{{haltura_desemboca}}})/({{{largura}}})>0.01|{{formatnum:{{#expr:({{{haltura}}}-{{{haltura_desemboca}}})/({{{lengte}}}) round 2}}}} m/km|{{formatnum:{{#expr:({{{haltura}}}-{{{haltura_desemboca}}})/({{{largura}}}) round 2}}}} m/km}} }} }} }} }} }} }} | head3_7 = {{var|{{{variante|}}}|Descarga|Deskargá}} | item3_7 = {{#if:{{{descarga|}}}{{#property:P2225}}|{{formatnum|{{if empty|{{{descarga|}}}|{{wikidata|property|raw|P2225}}}}|nl}} m³/s}} | head3_8 = {{var|{{{variante|}}}|[[Cuenca]]|[[Cuenca|Kuenka]]}} | item3_8 = {{#if:{{{area_cuenca|}}}{{#property:P2053}}|{{formatnum|{{if empty|{{{area_cuenca|}}}|{{wikidata|property|raw|P2053}}}}|nl}} km²}} | head3_9 = {{nowrap|{{var|{{{variante|}}}|Profundidad max.|Profundidat max.}}}}&nbsp; | item3_9 = {{#if:{{{prof_max|}}}|{{{prof_max}}} m}} | head4_4 = Drain&nbsp;via | item4_4 = {{{effluent|}}} | head4_5 = ''Affluent'' | item4_5 = {{{affluent|}}} | head4_6 = Luga | item4_6 = {{{luga|}}} | head4_7 = | item4_7 = | head4_8 = Nabegabel{{#iferror:{{#ifexpr:{{{bevaarbaar|}}}>0|&nbsp;over}} }} | item4_8 = {{#if:{{{nabegabel|}}}|{{#iferror:{{#ifexpr:{{{nabegabel|}}}>0|{{{nabegabel}}} km|{{{nabegabel}}} }}| {{{nabegabel}}} }} }} | kop9 = Mapa | breed9 = {{#if:{{#property:P625}}|{{maplink|frame=yes|plain=yes|frame-align=center|frame-width=262 |type=line |stroke-color=#FF1493 |stroke-width=3 |zoom={{{zoom|7}}} }}}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}{{{website|}}}{{#property:P856}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba[[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]] | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}} }} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox riu/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{Documentation}}[[Kategoria:Infobox templates]]</noinclude> rtyw5x8lzj8dih499vmvy0bb0hqfdxq Cuenca 0 14227 186056 186007 2026-03-30T16:34:00Z Kallmemel 14000 wikilink 186056 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Multiple image |direction=vertical |width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |image1=Major River Systems within the Mississippi River Basin.svg |caption1=Cuenca di Mississippi |image2=Amazonriverbasin basemap.png |caption2=Cuenca di Amazonas }} '''Cuenca''' ta un area di fluho (of drenahe) pa cu [[Sistema di drèinage|sistema di riu]]. Un cuenca por cubri regionnan grandi. Por ehempel, drenahe di [[Estadonan Uni di Amérika|Estadonan Uni]] central ta core via e sistema di riu Mississippi pa golfo di Mexico. Ademas, cuenca di [[riu Amazonas]] ta mas grandi ainda, e ta drain mas cu un tercer parti di [[Sur Amérika|Sur America]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://education.nationalgeographic.org/resource/drainage-basin |titel=Drainage Basin |bezochtdatum=2026-03-29 |werk=education.nationalgeographic.org |taal=en}}</ref> Mayoria awa dushi ta stroom door di cuencanan cu eventualmente ta yega [[Oséano|ocean]]. Toch, algun cuenca ta drain den depressionnan geologico sin salida pa lama. Esaki ta wordo yama ''cuenca endoreico'' (of cuenca cera), caminda awa por sali unicamente door di evaporacion of sipel den tera. Un ehempel ta lama Aral, localisa entre [[Usbekistan|Uzbekistan]] y [[Kazakstan]].<ref name=":0" /> Activad humano denter di un cuenca por afecta calidad di awa. Den e cuenca di Mississippi, por ehempel, agricultura intensivo a aumenta nivelnan di nutriente, manera [[Fòsfòr|fosfor]] y [[nitrogeno]]. E nutrientienan aki ta promove crecemento di alga den golfo di Mexico. Ora alga muri y descomposita, e nivelnan di [[Zürstòf|zuurstof]] den awa ta mengua, cua ta crea e asina yama "zona morto" caminda bida marino no ta sobrevivi. [[Nashonnan Uni|Nacionnan Uni]] ta calcula cu mas o menos 150 zona morto ta existi como consecuencia di actividadnan humano.<ref name=":0" /> {{Appendix}} [[Kategoria:Geografia]] g9m3girgjhah5lres0wgxussoqnh275 Laman Morto 0 14228 186043 186004 2026-03-30T13:58:19Z Kallmemel 14000 typo 186043 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{Infobox curpa di awa|variante=c |imagen=Dead sea.jpg |descripcion=Laman Morto (imágen di satelit) |zoom=6 }} '''Laman Morto''' ta un saliña situá 420 meter bou nivel di laman y cu esey e punto mas abou riba [[Tera (planeta)|Tera]]. E lago ta sirbi komo un [[cuenca|area di drenahe]] pa gran parti di vaye Jordania. Komo ku laman Morto ta un ''kuenka endoreiko'' (of kuenka será), sin fluho pa laman, awa ta evaporá lagando solushon di salu atras. P'esei laman Morto ta un di e kurpanan di awa mas sala na mundu cu un nivel di salu rònt di dies bia mas altu ku awa típiko di laman.<ref>{{Citeer web |url=https://education.nationalgeographic.org/resource/drainage-basin |titel=Drainage Basin |bezochtdatum=2026-03-29 |werk=education.nationalgeographic.org |taal=en}}</ref> {{appendix}} [[Kategoria:Laman]] pnlg7n9aczxhexfbzef99d0nhbfkvg8 Kuenka 0 14232 186042 2026-03-30T13:57:41Z Kallmemel 14000 Redirected page to [[Cuenca]] 186042 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Cuenca]] 5arkt7jdc1qfptzzajcpm26wl03w4d8 Sistema di drèinage 0 14233 186052 2026-03-30T16:31:40Z Kallmemel 14000 Created page with "Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di barabka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i to..." 186052 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di barabka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo konsertá ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema dissonante enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage anteposishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. {{multiple image| |image1=Dendritic.png |caption1=Dendritiko |image2=Parallel.png |caption2=Paralel |image3=Trellis.png |caption3=Trali |image4=Rectangular.png |caption4=Rektangular |image5=Radial.png |caption5=Radial |image6=Annular.png |caption6=Sirkular }} {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nenl|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] kkcaobmyxjyj1joq0o9b6z3p4afhu3d 186053 186052 2026-03-30T16:31:53Z Kallmemel 14000 186053 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di barabka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo konsertá ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema dissonante enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage anteposishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. {{multiple image |image1=Dendritic.png |caption1=Dendritiko |image2=Parallel.png |caption2=Paralel |image3=Trellis.png |caption3=Trali |image4=Rectangular.png |caption4=Rektangular |image5=Radial.png |caption5=Radial |image6=Annular.png |caption6=Sirkular }} {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nenl|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] iro0dsne27yw2185h0b87hwmpphq96v 186054 186053 2026-03-30T16:32:47Z Kallmemel 14000 186054 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di barabka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo konsertá ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema dissonante enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage anteposishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. {{multiple image |total_width=600 |align=center |image1=Dendritic.png |caption1=Dendritiko |image2=Parallel.png |caption2=Paralel |image3=Trellis.png |caption3=Trali |image4=Rectangular.png |caption4=Rektangular |image5=Radial.png |caption5=Radial |image6=Annular.png |caption6=Sirkular }} {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nenl|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] gpa9aozciql1t77afusbeku8981akp3 186055 186054 2026-03-30T16:33:27Z Kallmemel 14000 186055 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di barabka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo konsertá ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema dissonante enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage anteposishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. {{multiple image |total_width=600 |align=center |image1=Dendritic.png |caption1=Dendritiko |image2=Parallel.png |caption2=Paralel |image3=Trellis.png |caption3=Trali |image4=Rectangular.png |caption4=Rektangular |image5=Radial.png |caption5=Radial |image6=Annular.png |caption6=Sirkular }} {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] j24vl0e1ur3csx791kimtz6bbegmoz8 186057 186055 2026-03-30T17:11:19Z Kallmemel 14000 186057 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di barabka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo konsertá ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema dissonante enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage anteposishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. {{multiple image |total_width=600 |align=center |image1=Dendritic.png |caption1=Dendritiko |image2=Parallel.png |caption2=Paralel |image3=Trellis.png |caption3=Trali |image4=Rectangular.png |caption4=Rektangular |image5=Radial.png |caption5=Radial |image6=Annular.png |caption6=Sirkular }} === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di hopi riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta rama i uni den un riu prinsipal. E patronchi aki generalmente ta desaroyá den áreanan ku piedra homogenio, relativamente resistente i inklinashon suave, hopi bia ku vayenan den forma di "V". {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] 35mblabe1ni5et6s24g50xx8d0jqa2l 186058 186057 2026-03-30T17:12:03Z Kallmemel 14000 186058 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di barabka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo konsertá ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema dissonante enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage anteposishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. {{multiple image |total_width=600 |align=center |image1=Dendritic.png |caption1=Dendritiko |image2=Parallel.png |caption2=Paralel |image3=Trellis.png |caption3=Trali |image4=Rectangular.png |caption4=Rektangular |image5=Radial.png |caption5=Radial |image6=Annular.png |caption6=Sirkular }} === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di hopi riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta rama i uni den un riu prinsipal. E patronchi aki generalmente ta desaroyá den áreanan ku piedra homogenio, relativamente resistente i inklinashon suave, hopi bia ku bayenan den forma di "V". {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] p5l7jlzvp5yrsuuu15ogheec82d5tuv 186059 186058 2026-03-30T17:12:52Z Kallmemel 14000 186059 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di barabka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralel | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo konsertá ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema dissonante enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage anteposishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di hopi riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta rama i uni den un riu prinsipal. E patronchi aki generalmente ta desaroyá den áreanan ku piedra homogenio, relativamente resistente i inklinashon suave, hopi bia ku bayenan den forma di "V". {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] bzmw0theoy696ox22r1bmxr9nqq7zut 186060 186059 2026-03-30T17:20:08Z Kallmemel 14000 /* Patronchi dendritiko */ 186060 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di barabka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralel | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo konsertá ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema dissonante enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage anteposishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di hopi riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta rama i uni den un riu prinsipal. E patronchi aki generalmente ta desaroyá den áreanan ku piedra homogenio, relativamente resistente i inklinashon suave, hopi bia ku bayenan den forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] hrzhh8y48b2i1z6zfzepux7dtara4p4 186061 186060 2026-03-30T17:28:42Z Kallmemel 14000 186061 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di barabka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralel | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo konsertá ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema dissonante enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage anteposishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinispal dor di konsertá ku e topografia di e paisahe, hopi bia ku bayenan den forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] l6q3s2fykd0d2lhgzlbywfdfco5iged 186062 186061 2026-03-30T17:30:30Z Kallmemel 14000 186062 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di barabka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralel | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo konsertá ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema dissonante enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage anteposishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinispal dor di konsertá ku e topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] 6j02lcu0loc178jme7vnpql9q35kuy5 186063 186062 2026-03-30T17:34:22Z Kallmemel 14000 186063 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralel | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo konsertá ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema dissonante enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage anteposishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinispal dor di konsertá ku e topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] osgqhk2xkmx8so50227zrptcbmjwafc 186064 186063 2026-03-30T17:36:35Z Kallmemel 14000 186064 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralel | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage anteposishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinispal dor di konsertá ku e topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] rtmrvj73qcalw6gjc2daba1l7o9lszz 186065 186064 2026-03-30T17:38:48Z Kallmemel 14000 /* Drèinage konsertá i dissonante */ 186065 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralel | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinispal dor di konsertá ku e topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] rhzqjn812hk78fzarolxy5ghtntf06a 186066 186065 2026-03-30T17:40:11Z Kallmemel 14000 186066 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinispal dor di konsertá ku e topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] mduxtcukl40yinq17uz6gjaci546h0k 186067 186066 2026-03-30T17:58:12Z Kallmemel 14000 /* Drèinage konsertá i dissonante */ 186067 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Val-de-Fier.tif | caption1 = Riu Val du Fier komo ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinispal dor di konsertá ku e topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] j5bjuynwpaf042r0lppdrsymykjhv7i 186068 186067 2026-03-30T18:03:53Z Kallmemel 14000 186068 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Val-de-Fier.tif | caption1 = Riu Val du Fier den un klof ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinispal dor di konsertá ku e topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} }} [[Kategoria:Geologia]] 3vgy7my06r260wz0ybhjzg3097ct66w 186069 186068 2026-03-30T18:11:50Z Kallmemel 14000 186069 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Val-de-Fier.tif | caption1 = Riu Val du Fier den un klof ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinispal dor di konsertá ku e topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] 840acdlupfudiqnhcxq8svsl35uuvwu 186070 186069 2026-03-30T18:13:47Z Kallmemel 14000 186070 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Val-de-Fier.tif | caption1 = Klof Val du Fier entre dos seru ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinispal dor di konsertá ku e topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] 3zw2ur9f6a7pn17o1n9hmfa9p83ek3o 186071 186070 2026-03-30T18:17:47Z Kallmemel 14000 186071 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Gorges du Val-de-Fier depuis la rive droite du Rhône (mai 2024).JPG | caption1 = Klof ''Val du Fier'' entre dos seru ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinispal dor di konsertá ku e topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] 7pt41zydqw8njcluyswrifrz8lk7dux 186072 186071 2026-03-30T18:23:11Z Kallmemel 14000 186072 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Gorges du Val-de-Fier depuis la rive droite du Rhône (mai 2024).JPG | caption1 = Klof ''Val du Fier'' kaminda riu ''Fier'' ta koré entre dos seru ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinispal dor di konsertá ku e topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] h9415n6lte75xwl5q4ykzqxg2l8cc00 186073 186072 2026-03-30T18:24:31Z Kallmemel 14000 /* Patronchi dendritiko */ 186073 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Gorges du Val-de-Fier depuis la rive droite du Rhône (mai 2024).JPG | caption1 = Klof ''Val du Fier'' kaminda riu ''Fier'' ta koré entre dos seru ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinispal dor di konsertá ku topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] rtofyp3uqr2tqkvf7l58lygft26z3mo 186079 186073 2026-03-31T08:04:43Z Caribiana 8320 Fixed typo 186079 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Gorges du Val-de-Fier depuis la rive droite du Rhône (mai 2024).JPG | caption1 = Klof ''Val du Fier'' kaminda riu ''Fier'' ta koré entre dos seru ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinsipal dor di konsertá ku topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] ijt6xob4gsodynd7c7ojagpz04t872n 186080 186079 2026-03-31T09:47:27Z Kallmemel 14000 /* Patronchi dendritiko */ ampliacion 186080 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Gorges du Val-de-Fier depuis la rive droite du Rhône (mai 2024).JPG | caption1 = Klof ''Val du Fier'' kaminda riu ''Fier'' ta koré entre dos seru ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinsipal dor di konsertá ku topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. === Patronchi paralèl === Un patronchi paralèl ta sosodé riba inklinashon alargá i uniforme, manera lagnan resistente di piedra sobresalí, ordinariamente kant'i fayonan natural of eroshon. E koriente di awa ta kore lihé i règt, ku masha poko riu di sèi i tur ta kore den mesun direkshon. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] cpycpdiip8ubyymt9hqzcmdz95wvspb 186081 186080 2026-03-31T10:27:23Z Kallmemel 14000 186081 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Gorges du Val-de-Fier depuis la rive droite du Rhône (mai 2024).JPG | caption1 = Klof ''Val du Fier'' kaminda riu ''Fier'' ta koré entre dos seru ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinsipal dor di konsertá ku topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. === Patronchi paralèl === Un patronchi paralèl ta sosodé riba inklinashon alargá i uniforme, manera lagnan resistente di piedra sobresalí, ordinariamente kant'i fayonan natural of eroshon. E koriente di awa ta kore lihé i règt, ku masha poko riu di sèi i tur ta kore den mesun direkshon. === Patronchi di trali === Riunan kortiko di sèi ta kore for di inklinashonnan skèrpi i ta desemboká perpendikular den e riu prinsipal. E patronchi aki ta origina den áreanan ku kapanan alterno di piedra duru i sòft. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] ij1eni7bf096us4ellli0s9wyqy7ymu 186082 186081 2026-03-31T10:37:48Z Kallmemel 14000 186082 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Gorges du Val-de-Fier depuis la rive droite du Rhône (mai 2024).JPG | caption1 = Klof ''Val du Fier'' kaminda riu ''Fier'' ta koré entre dos seru ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinsipal dor di konsertá ku topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. === Patronchi paralèl === Un patronchi paralèl ta sosodé riba inklinashon alargá i uniforme, manera lagnan resistente di piedra sobresalí, ordinariamente kant'i fayonan natural of eroshon. E koriente di awa ta kore lihé i règt, ku masha poko riu di sèi i tur ta kore den mesun direkshon. === Patronchi di trali === Riunan kortiko di sèi ta kore for di inklinashonnan skèrpi i ta desemboká perpendikular den e riu prinsipal. E patronchi aki ta origina den áreanan ku kapanan alterno di piedra duru i sòft. E patronchi di trali ta karakterístiko pa ku, por ehèmpel, serunan iploi na Appalachia den Nort Amérika. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] 0zppkmizgkq3n6u2y36n0l9nommyv74 186084 186082 2026-03-31T11:13:40Z Kallmemel 14000 /* Patronchi di trali */ ampliacion 186084 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Gorges du Val-de-Fier depuis la rive droite du Rhône (mai 2024).JPG | caption1 = Klof ''Val du Fier'' kaminda riu ''Fier'' ta koré entre dos seru ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinsipal dor di konsertá ku topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. === Patronchi paralèl === Un patronchi paralèl ta sosodé riba inklinashon alargá i uniforme, manera lagnan resistente di piedra sobresalí, ordinariamente kant'i fayonan natural of eroshon. E koriente di awa ta kore lihé i règt, ku masha poko riu di sèi i tur ta kore den mesun direkshon. === Patronchi di trali === Riunan kortiko di sèi ta kore for di inklinashonnan skèrpi i ta desemboká perpendikular den e riu prinsipal. E patronchi aki ta origina den áreanan ku kapanan alterno di piedra duru i sòft. E patronchi di trali ta karakterístiko pa ku, por ehèmpel, serunan iploi na Appalachia den Nort Amérika. === Patronchi rektangular === Drèinage rektangular ta sosodé kaminda piedra tin un resistensia uniforme kontra eroshon pero ta severamente isplet mas o ménos duars riba otro. Koriente di awa ta sigui e skùrnan aki, loke ta kondusí na trayekto règt i bògtnan skèrpi, kaminda riu di sèi ta reuní den ángulo rektu. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] d2uhocr99hbt84htqyavcm2gp3utbjr 186085 186084 2026-03-31T11:14:35Z Kallmemel 14000 /* Patronchi rektangular */ 186085 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Gorges du Val-de-Fier depuis la rive droite du Rhône (mai 2024).JPG | caption1 = Klof ''Val du Fier'' kaminda riu ''Fier'' ta koré entre dos seru ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta koré riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinsipal dor di konsertá ku topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. === Patronchi paralèl === Un patronchi paralèl ta sosodé riba inklinashon alargá i uniforme, manera lagnan resistente di piedra sobresalí, ordinariamente kant'i fayonan natural of eroshon. E koriente di awa ta kore lihé i règt, ku masha poko riu di sèi i tur ta kore den mesun direkshon. === Patronchi di trali === Riunan kortiko di sèi ta kore for di inklinashonnan skèrpi i ta desemboká perpendikular den e riu prinsipal. E patronchi aki ta origina den áreanan ku kapanan alterno di piedra duru i sòft. E patronchi di trali ta karakterístiko pa ku, por ehèmpel, serunan iploi na Appalachia den Nort Amérika. === Patronchi rektangular === Drèinage rektangular ta sosodé kaminda piedra tin un resistensia uniforme kontra eroshon pero ta severamente isplet mas o ménos duars riba otro. Koriente di awa ta sigui e skùrnan aki, loke ta kondusí na trayekto règt i bògtnan skèrpi, kaminda riunan di sèi ta reuní den ángulo rektu. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] ielu6c32gdzzi5t4alwpta31yrl9lu1 186086 186085 2026-03-31T11:27:33Z Kallmemel 14000 186086 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Drèinage konsertá i dissonante === Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Gorges du Val-de-Fier depuis la rive droite du Rhône (mai 2024).JPG | caption1 = Klof ''Val du Fier'' kaminda riu ''Fier'' ta kore entre dos seru ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta kore riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinsipal dor di konsertá ku topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. === Patronchi paralèl === Un patronchi paralèl ta sosodé riba inklinashon alargá i uniforme, manera lagnan resistente di piedra sobresalí, ordinariamente kant'i fayonan natural of eroshon. E koriente di awa ta kore lihé i règt, ku masha poko riu di sèi i tur ta kore den mesun direkshon. === Patronchi di trali === Riunan kortiko di sèi ta kore for di inklinashonnan skèrpi i ta desemboká perpendikular den e riu prinsipal. E patronchi aki ta origina den áreanan ku kapanan alterno di piedra duru i sòft. E patronchi di trali ta karakterístiko pa ku, por ehèmpel, serunan iploi na Appalachia den Nort Amérika. === Patronchi rektangular === Drèinage rektangular ta sosodé kaminda piedra tin un resistensia uniforme kontra eroshon pero ta severamente isplet mas o ménos duars riba otro. Koriente di awa ta sigui e skùrnan aki, loke ta kondusí na trayekto règt i bògtnan skèrpi, kaminda riunan di sèi ta reuní den ángulo rektu. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] dg75eta6340ahspz114wj49bnfsh910 186087 186086 2026-03-31T11:28:48Z Kallmemel 14000 186087 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Drèinage konsertá i dissonante == Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Gorges du Val-de-Fier depuis la rive droite du Rhône (mai 2024).JPG | caption1 = Klof ''Val du Fier'' kaminda riu ''Fier'' ta kore entre dos seru ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta kore riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinsipal dor di konsertá ku topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. === Patronchi paralèl === Un patronchi paralèl ta sosodé riba inklinashon alargá i uniforme, manera lagnan resistente di piedra sobresalí, ordinariamente kant'i fayonan natural of eroshon. E koriente di awa ta kore lihé i règt, ku masha poko riu di sèi i tur ta kore den mesun direkshon. === Patronchi di trali === Riunan kortiko di sèi ta kore for di inklinashonnan skèrpi i ta desemboká perpendikular den e riu prinsipal. E patronchi aki ta origina den áreanan ku kapanan alterno di piedra duru i sòft. E patronchi di trali ta karakterístiko pa ku, por ehèmpel, serunan iploi na Appalachia den Nort Amérika. === Patronchi rektangular === Drèinage rektangular ta sosodé kaminda piedra tin un resistensia uniforme kontra eroshon pero ta severamente isplet mas o ménos duars riba otro. Koriente di awa ta sigui e skùrnan aki, loke ta kondusí na trayekto règt i bògtnan skèrpi, kaminda riunan di sèi ta reuní den ángulo rektu. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] i0sx169oo970zyv4l3eju00hmt8k7cm 186089 186087 2026-03-31T11:36:09Z Kallmemel 14000 /* Patronchi rektangular */ 186089 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Drèinage konsertá i dissonante == Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Gorges du Val-de-Fier depuis la rive droite du Rhône (mai 2024).JPG | caption1 = Klof ''Val du Fier'' kaminda riu ''Fier'' ta kore entre dos seru ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta kore riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinsipal dor di konsertá ku topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. === Patronchi paralèl === Un patronchi paralèl ta sosodé riba inklinashon alargá i uniforme, manera lagnan resistente di piedra sobresalí, ordinariamente kant'i fayonan natural of eroshon. E koriente di awa ta kore lihé i règt, ku masha poko riu di sèi i tur ta kore den mesun direkshon. === Patronchi di trali === Riunan kortiko di sèi ta kore for di inklinashonnan skèrpi i ta desemboká perpendikular den e riu prinsipal. E patronchi aki ta origina den áreanan ku kapanan alterno di piedra duru i sòft. E patronchi di trali ta karakterístiko pa ku, por ehèmpel, serunan iploi na Appalachia den Nort Amérika. === Patronchi rektangular === Drèinage rektangular ta sosodé kaminda piedra tin un resistensia uniforme kontra eroshon pero ta severamente isplet mas o ménos duars riba otro. Koriente di awa ta sigui e skùrnan aki, loke ta kondusí na trayekto règt i bògtnan skèrpi, kaminda riunan di sèi ta reuní den ángulo rektu. Un ehèmpel di patronchi aki por wòrdo hañá na riu Arun den Nepal. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] j3m3c57y9pgiggb3nf74cgilvjpf68x 186090 186089 2026-03-31T11:36:43Z Kallmemel 14000 /* Patronchi rektangular */ 186090 wikitext text/x-wiki Den geomorfologia, '''sistema di drèinage''', tambe konosí komo '''sistema di riu''', ta patronchinan formá pa [[roi]], [[riu]], y [[lago]] den un [[cuenca|kuenka]]. E sistema aki ta wòrdu kontrolá pa faktornan, manera topografia, tipo di baranka (duru òf sòft), i inklinashon di tera. == Drèinage konsertá i dissonante == Un sistema di drèinage ta wòrdu deskribí komo ''konsertá'' ora su patronchi ta korelá na e struktura i relieve di e paisahe. Un sistema ''dissonante'' enkambio no ta korelá ku e geologia of topografia supyasente. {{Multiple image | image1 = Gorges du Val-de-Fier depuis la rive droite du Rhône (mai 2024).JPG | caption1 = Klof ''Val du Fier'' kaminda riu ''Fier'' ta kore entre dos seru ta un ehempel di drèinage antesedente<ref>{{Citeer web |url=https://planet-terre.ens-lyon.fr/ressource/Img485-2015-02-02.xml |titel=La cluse du Val de Fier et l'anticlinal du Gros Foug (Savoie et Haute Savoie) : antécédence ou surimposition ? — Planet-Terre |bezochtdatum=2026-03-30 |werk=planet-terre.ens-lyon.fr}}</ref> }} Drèinage dissonante por wòrdu dividí den: * '' Drèinage antesedente'' ta un riu ku ta mantené su kurso a pesar di alsamentu tektoniko i ta eroshoná ku un velosidat similar na e subida di tera. * ''Drèinage superimpreshoná'' ta un riu ku ta desaroyá riba kapa di piedra mas yòn ku despues ta eroshoná, dor di esei e riu ta kore riba strukturanan supyasente mas bieu. * ''Drèinage ante-posishoná'' ta un kombinashon di prosesonan antesedente i superimpreshoná. == Patronchi di drèinage == Sistema di drèinage por wòrdu klasifiká den diferente patronchi basá riba e areglo pa ku koriente di awa. E patronchinan ta reflehá e geologia i topografia supyasente, i transishon entre patronchi por sosodè. {{multiple image | total_width = 600 | align = center | image1 = Dendritic.png | caption1 = Dendritiko | image2 = Parallel.png | caption2 = Paralèl | image3 = Trellis.png | caption3 = Trali | image4 = Rectangular.png | caption4 = Rektangular | image5 = Radial.png | caption5 = Radial | image6 = Annular.png | caption6 = Sirkular }} === Patronchi dendritiko === Un patronchi di drèinage dendritiko ta e tipo mas komun. E ta konsisti di ramanan di riu di sèi (''affluent'', "sobrefluo") ku ta vlui huntu den un riu prinsipal. E patronchi aki ta suministra e riu prinsipal dor di konsertá ku topografia di e paisahe. Sistemanan dendritiko berdadero hopi bia ta forma den bayenan ku forma di "V". Esaki ta nifiká ku e piedra ta no-poroso. === Patronchi paralèl === Un patronchi paralèl ta sosodé riba inklinashon alargá i uniforme, manera lagnan resistente di piedra sobresalí, ordinariamente kant'i fayonan natural of eroshon. E koriente di awa ta kore lihé i règt, ku masha poko riu di sèi i tur ta kore den mesun direkshon. === Patronchi di trali === Riunan kortiko di sèi ta kore for di inklinashonnan skèrpi i ta desemboká perpendikular den e riu prinsipal. E patronchi aki ta origina den áreanan ku kapanan alterno di piedra duru i sòft. E patronchi di trali ta karakterístiko pa ku, por ehèmpel, serunan iploi na Appalachia den Nort Amérika. === Patronchi rektangular === Drèinage rektangular ta sosodé kaminda piedra tin un resistensia uniforme kontra eroshon pero ta severamente isplet mas o ménos duars riba otro. Koriente di awa ta sigui e skùrnan aki, loke ta kondusí na trayekto règt i bògtnan skèrpi, kaminda riunan di sèi ta reuní den ángulo rektu. Un ehèmpel di patronchi rektangular por wòrdo hañá na riu Arun den Nepal. {{Appendix|refs|2= *{{tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Drainage system (geomorphology)|oldid=1344334109}} {{References}} }} [[Kategoria:Geologia]] q35om8obt8lpig31hzch6164ohjzczm